Persiska alfabetet
Det persiska alfabetet eller den persiska skriften, även kallad Nastaliq,[1] är en variant av det arabiska alfabetet, fast med några extra tecken. Det används bland annat till att skriva persiska.
Alfabetet består av 32 tecken, inklusive alla tecken i det arabiska alfabetet, med ett tillägg på fyra tecken: پ, چ, ژ, och گ.
Det persiska alfabetet, eller modifieringar av det, används även inom språken urdu, azerbajdzjanska och uzbekiska.
Bokstäver[redigera | redigera wikitext]
Här listas de 32 bokstäverna i det moderna persiska alfabetet. Eftersom skriften utförs i skrivstil, skiftar bokstävernas utseende beroende på dess position i ett ord: isolerad, initial (anslutande vänsterut), medial (anslutande åt båda håll), och final (anslutande högerut).
Bokstävernas namn är oftast samma som de som används i arabiska, dock med persiskt uttal. Det enda tvetydiga namnet är he, som används både för ﺡ och ه. För att tydliggöra, kallas dessa ofta ḥe-ye jimi (bokstavligen "jim-lik ḥe" efter jim, namnet på bokstaven ج som använder samma basform) respektive he-ye do-češm (bokstavligen "tveögd he", efter den kontextuella medial-bokstavsformen ﻬ).
| # | Namn | Namn i persisk skrift | DIN 31635 | IPA | Kontextuella former | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Final | Medial | Initial | Isolerad | |||||
| 0 | hamza[2] | همزه | ʾ | [ʔ] | ـئ ـأ ـؤ | ـئـ | ئـ | ء أ |
| 1 | ʾalef | الف | ā | [ɒ] | ﺎ | آ / ا | ||
| 2 | be | بِ | b | [b] | ـب | ـﺒ | ﺑ | ب |
| 3 | pe | پِ | p | [p] | ـپ | ـﭙ | ﭘ | پ |
| 4 | te | تِ | t | [t] | ـت | ـﺘ | ﺗ | ت |
| 5 | s̱e | ثِ | s̱ | [s] | ـث | ـﺜ | ﺛ | ث |
| 6 | jim | جیم | j | [d͡ʒ] | ﺞ | ـﺠ | ﺟ | ج |
| 7 | che | چِ | č | [t͡ʃ] | ﭻ | ـﭽ | ﭼ | چ |
| 8 | ḥe(-ye jimi) | حِ | ḥ | [h] | ﺢ | ـﺤ | ﺣ | ح |
| 9 | khe | خِ | x | [x] | ﺦ | ـﺨ | ﺧ | خ |
| 10 | dāl | دال | d | [d] | ـد | د | ||
| 11 | ẕāl | ذال | ẕ | [z] | ـذ | ذ | ||
| 12 | re | رِ | r | [ɾ] | ـر | ر | ||
| 13 | ze | زِ | z | [z] | ـز | ز | ||
| 14 | že | ژِ | ž | [ʒ] | ـژ | ژ | ||
| 15 | sin | سین | s | [s] | ـس | ـﺴ | ﺳ | س |
| 16 | šin | شین | š | [ʃ] | ـش | ـﺸ | ﺷ | ش |
| 17 | ṣād | صاد | ṣ | [s] | ـص | ـﺼ | ﺻ | ص |
| 18 | z̤ād | ضاد | z̤ | [z] | ـض | ـﻀ | ﺿ | ض |
| 19 | ṭā, ṭoy (på Dari) | طی, طا | ṭ | [t] | ـط | ـﻄـ | ﻃ | ط |
| 20 | ẓā, ẓoy (på Dari) | ظی, ظا | ẓ | [z] | ـظ | ـﻈـ | ﻇ | ظ |
| 21 | ʿeyn | عین | ʿ | [ʔ] | ﻊ | ﻌ | ﻋ | ع |
| 22 | ġeyn | غین | ġ | [ɣ] / [ɢ] | ﻎ | ﻐ | ﻏ | غ |
| 23 | fe | فِ | f | [f] | ـف | ـﻔ | ﻓ | ف |
| 24 | qāf | قاف | q | [ɢ] / [ɣ] / [q] (i några dialekter) | ـق | ـﻘ | ﻗ | ق |
| 25 | kāf | کاف | k | [k] | ـک | ـﻜ | ﻛ | ک |
| 26 | gāf | گاف | g | [ɡ] | ـگ | ـﮕ | ﮔ | گ |
| 27 | lām | لام | l | [l] | ـل | ـﻠ | ﻟ | ل |
| 28 | mim | میم | m | [m] | ـم | ـﻤ | ﻣ | م |
| 29 | nun | نون | n | [n] | ـن | ـﻨ | ﻧ | ن |
| 30 | vāv | واو | v / ū / ow / (w / aw / ō på Dari) | [v] / [uː] / [o] / [ow] / ([w] / [aw] / [oː] på Dari) | ـو | و | ||
| 31 | he(-ye do-češm) | هِ | h | [h] | ﻪ | ﻬ | ﻫ | ه |
| 32 | ye | یِ | y / ī / á / (ay / ē på Dari) | [j] / [i] / [ɒː] / ([aj] / [eː] på Dari) | ﯽ | ـﯿ | ﯾ | ی |
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), tidigare version.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Urdu language | History, Origin, Script, Words, & Facts | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/topic/Urdu-language. Läst 2 januari 2023.
- ^ ”??” (PDF). Persianacademy.ir. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924071650/http://www.persianacademy.ir/UserFiles/Image/Dastoor-e%20khat/d02.pdf. Läst 3 oktober 2016.