Personnamn

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Personnamn definieras som namn på enskild, mänsklig individ. Personnamnen kan delas in i officiella personnamn (tidigare även borgerliga namn) och inofficiella personnamn (även kallade binamn, tidigare oäkta namn). [1] Namnskicket varierar i olika tider, länder och kulturer.

Personnamn är vanligen sammansatt av flera namndelar men urval av deltyper och deras inbördes ordning varierar mellan olika kulturer. I västerländska kulturer under de senaste cirka 100 åren är en vanlig kombination

  • (ett eller flera) förnamn – ges vanligen ett barn av dess föräldrar.
  • släktnamn, familjenamn – ärftligt namn, konstant genom generationer.

Före 1901 års släktnamnsförordning använde de flesta i Sverige ett patronymikon i stället för ett släktnamn. Förordningen ändrade inte omedelbart på detta. I själva verket tog det många år innan förordningen påverkade namnskicket generellt, eftersom den [enligt vem?] inte tvingade någon att anta ett efternamn utan endast reglerade hur ett sådant antagande skulle gå till. Det problem som föranlett förordningen var nämligen inte främst att folk inte tog sig efternamn, snarare att de tog sig efternamn lite hur som helst. Det klagades bland annat på att kända kriminella av vissa skäl antog efternamn de uppfattade som adliga. Bruket av patronymikon fortsatte i delar av Sverige under flera årtionden och åtgärdades inte lagstiftningsvägen förrän med namnlagen som trädde i kraft 1 januari 1964. Namnlagen bestämde bland annat att de som fortfarande använde patronymikon skulle, om de så önskade, anta släktnamn senast 1966. De som inte ansökte om ett släktnamn fick efter 1966 sina patronymikon registrerade som efternamn.

Att namnge saker efter personer[redigera | redigera wikitext]

Personnamn används ibland för att namnge saker som till exempel gator eller lagar. Lagar kan namnges för att ge erkännande till, eller hedra, den som stödde eller skapade lagen, eller för att frammana känslor hos allmänheten, som när lagar namnges efter brottsoffer.[2] Exempel på lagar (eller lagförslag) i Sverige är Lex Bobby eller Lex Lilla hjärtat. Även lagen Lex Sarah är namngiven efter en person.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Namn och namnforskning. Ett levande läromedel om ortnamn, personnamn och andra namn version 1 Red. av Staffan Nyström (huvudredaktör), Eva Brylla, Märit Frändén, Mats Wahlberg och Per Vikstrandb på internet, 2 juli 2013,
  2. ^ ”TOPN: Table of Popular Names - What's in a popular name?”. Arkiverad från originalet den 22 mars 2021. https://web.archive.org/web/20210322105641/https://www.law.cornell.edu/topn/0. Läst 23 mars 2021.  Cornell University.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]