Petaurus gracilis

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Petaurus gracilis
Status i världen: Starkt hotad[1]
Mahogany glider.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Infraklass Pungdjur
Marsupialia
Ordning Fåframtandade pungdjur
Diprotodontia
Överfamilj Petauroidea
Familj Flygpungekorrar
Petauridae
Släkte Petaurus
Art Petaurus gracilis
Vetenskapligt namn
§ Petaurus gracilis
Auktor (De Vis, 1883)
Utbredning
Utbredningsområde
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Petaurus gracilis[2][3][4] är en pungdjursart som först beskrevs av de Vis 1883. Petaurus gracilis ingår i släktet Petaurus och familjen flygpungekorrar.[5][6] Inga underarter finns listade.[5]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Arten är större och tyngre än Petaurus norfolcensis och Petaurus breviceps. Hanar når en kroppslängd (huvud och bål) av 230 till 275 mm, en svanslängd av 335 till 395 mm och en vikt av 345 till 500 g. Honor är med en kroppslängd av 225 till 270 mm, en svanslängd av 345 till 405 mm och en vikt mellan 310 och 454 g något mindre. Liksom hos andra flygpungekorrar är svansen yvig.[7]

Pälsen har på ovansidan en brun- till gråaktig päls med en svartaktig längsgående strimma på ryggens topp. Undersidan är täckt av mahogny till krämfärgad päls. Även flygmembranen är täckt med hår. Artens bakfötter påminner om händer i utseende och de har en motsättlig stortå.[8]

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Pungdjuret förekommer i nordöstra Australien i delstaten Queensland. Arten vistas i öppna skogar och andra områden med träd.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Vanligen förekommer monogama par men det finns även ensamma individer (oftast hanar). Ett par har upp till 16 bon i sitt utbredningsområde och en ensam individ upp till 9 bon. Liksom andra flygpungekorrar klättrar arten främst i växtligheten och dessutom kan den sväva från träd till träd. Arten är huvudsakligen nattaktiv.[7] Petaurus gracilis kan glidflyga upp till 60 meter.[8]

Födan utgörs främst av pollen och nektar.[1] I mindre mått ingår ryggradslösa djur i födan.[7]

Honan föder under den torra perioden mellan april och oktober en eller två ungar. Ungarna diar sin mor fyra till fem månader och de blir könsmogna efter 12 till 18 månader.[7]

Upptäcktshistoria och status[redigera | redigera wikitext]

Efter den första beskrivningen från 1883 betraktades populationen länge som underart till Petaurus norfolcensis. Efter en revision från 1993 med hjälp av konserverade päls och skelett samt med hjälp av infångade levande exemplar godkänns Petaurus gracilis som art.[8]

Denna flygpungekorre hotas av skogsavverkningar och av svedjebruk. I flera fall ersattes skogen med jordbruksmark och trädodlingar. IUCN kategoriserar arten globalt som starkt hotad.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] 2008 Petaurus gracilis Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2012-10-24.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ (1998) , website Petaurus gracilis, Mammal Species of the World
  4. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2
  5. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (20 september 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  6. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  7. ^ [a b c d] Jackson, S. M. (20 september 2011). Petaurus gracilis (på engelska). Mammalian Species. American Society of Mammalogists. http://www.science.smith.edu/departments/Biology/VHAYSSEN/msi/pdf/882_Petaurus_gracilis.pdf. Läst 10 augusti 2016. 
  8. ^ [a b c] Stephen Jackson (20 september 2004). ”Mahogany glider”. ARKive. http://www.arkive.org/mahogany-glider/petaurus-gracilis/. Läst 10 augusti 2016. 


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]