Petr Lebedev

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Petr Lebedev
Lebedev petr nikolaevich.jpg
Född24 februari 1866 (g.s.)[1][2]
Moskva[1][3][4]
Död1 mars 1912[2] (46 år)
Moskva[5][4][6]
BegravdNovodevitjekyrkogården[7]
Medborgare iKejsardömet Ryssland[8][9][10]
Utbildad vidImperial Moscow Technical School, [1]
Strasbourgs universitet[1]
Sankt Petersburgs statliga teknologiska institut
Strasbourgs universitet
Moskvauniversitetet[11] Arbcom ru editing.svg
SysselsättningFysiker[12][13][14], universitetslärare
ArbetsgivareMoskvas kejserliga universitet
Moskva bys folkelige universitet
Redigera Wikidata

Petr Lebedev, ryska: Пётр Николаевич Лебедев, Pjotr Nikolajevitj Lebedev, född 24 februari 1866, död 1 mars 1912, var en rysk fysiker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lebedev blev professor i fysik vid universitetet i Moskva 1900. Han undersökte elektromagnetiska problem och lyckades 1899 experimentellt påvisa det tryck, som ljuset utövar i sin fortplantningsriktning och som James Clerk Maxwell härledde ur den elektromagnetiska ljusteorin. Lebedev arbetade även med akustiska problem och studerade speciellt de korta ljudvågorna. Bland hans skrifter märks Die Druckkräfte des Liches (1912).

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Yuri Alekseevich Chramov, Petr Nikolaevich Lebedev and his school (On the 120th anniversary of the year of his birth), Uspekhi Fizicheskikh Nauk, doi: 10.3367/UFNR.0150.198612F.0585.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6bg2sqf, omnämnd som: Pyotr Lebedev, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.turpion.org.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] läs online, www.panoramio.com.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.vanderkrogt.net.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, iopscience.iop.org.[källa från Wikidata]
  7. ^ hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, Taylor & Francis.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, Taylor & Francis.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, Taylor & Francis.[källa från Wikidata]
  11. ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.dtic.mil.[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, Springer.[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, Springer.[källa från Wikidata]