Petropavlovsk (fartyg)
| |||
| Allmänt | |||
|---|---|---|---|
| Typklass/Konstruktion | Pre-dreadnought slagskepp | ||
| Fartygsklass | Petropavlovsk-klass | ||
| Historik | |||
| Byggnadsvarv | Amiralitetsvarvet Sankt Petersburg | ||
| Sjösatt | 1894 | ||
| I tjänst | 1897 | ||
| Tekniska data | |||
| Längd | 112,5 m | ||
| Bredd | 21,3 m | ||
| Djupgående | 8,6 m | ||
| Deplacement | 11 563 ton | ||
| Maskin | 14 koleldade cylindriska ångpannor ; 2 trippelexpansions ångmaskiner ; 10 600 hkr (7 904 kW) | ||
| Maximal hastighet | 16,8 knop | ||
| Besättning | 662 | ||
| Bestyckning | 4 x 305mm (2 x 2) 12 x 152mm (4 x 2, 4 x 1) 10 x 47mm 28 x 37mm 6 torpedtuber | ||
Petropavlovsk (Петропавловск) var ett ryskt pre-dreadnought slagskepp och första fartyg i Petropavlovsk-klassen från 1800-talets slut. I jämförelse med andra ryska fartygsserier av relativt lyckad konstruktion. De ryska varven arbetade dock långsamt varför fartyget under projekteringen var modernt men när det inträdde i tjänst tämligen omodernt. Hon var systerskepp till Poltava och Sevastopol. Fartygen skiljde sig dock åt, Sevastopol var långsammare än de andra och Petropavlovsk något bättre skyddat med Krupp-pansar - varför Petropavlovsk kan anses vara det bästa skeppet i serien. Petropavlovsk var utrustad med standardbeväpningen vid den här tiden, två dubbeltorn med 2 x 305 mm kanoner. Delar av sekundärartilleriet var väl skyddat i torn, en ovanlighet vid den här tiden. Eldhastigheten var för både primär- och sekundärartilleri något låg i jämförelse med andra nationers slagskepp och riktmedlen primitiva. I mötet med japanska fartyg utgjorde detta ett inte oansenligt handikapp.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Tillsammans med sina två systerskepp tillverkades Petropavlovsk för tjänstgöring i Fjärran östern. Då det egentliga befälsfartyget, det moderna Tsesarevitj, hade skadats i rysk-japanska krigets inledningsskede valde ryska Stillahavsflottans befäl Stepan Makarov Petropavlovsk som flaggskepp.
Under en sorti den 13 april 1904 styrde fartyget in i ett japanskt minfält. En våldsam sjöminexplosion följde, främre kanontornet och skorstenarna kastades i vattnet. Inom en minut sjönk förskeppet ned i vattnet och efter 15 minuter kom en andra explosion då ammunition antändes vilket fick fartyget att brytas i två delar och snabbt sjunka. Makarov omkom tillsammans med 637 i besättningen.
Litteratur[redigera | redigera wikitext]
- Forczyk, Robert (2009). Russian Battleship vs. Japanese Battleship : yellow Sea 1904–05. ISBN 978-1-84603-330-8
- Gibbons, Tony (1983). The complete encyclopedia of battleships and battlecruisers : a technical directory of all the world's capital ships from 1860 to the present day. ISBN 978-0-86101-142-1
- Klado, N. L. (1908). Sjökrigshändelserna under rysk-japanska kriget. D. 1.
- Lindberg, Henry och Lybeck, Otto (1908). Tre sjöslag under rysk-japanska kriget 1904-1905 : skildring hufvudsakligen efter officiella och tryckta källor.