Petrus Nordmann

Från Wikipedia
Petrus Nordmann

Gottfried Petrus Bernhard Nordmann, född 30 januari 1858 i Helsingfors, död 27 oktober 1923 i Borgå, var en finländsk folkbildare, lärare och författare. Han var brorson till Alexander von Nordmann.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Nordmann var i många år sekreterare och senare ordförande i Svenska folkskolans vänner. Han gjorde även ett stort arbete för folkbildningen i svenska Finland. Åren 1889-1891 var han redaktör för veckotidningen Land och Stad.

Hans filosofie licentiatavhandling 1888 handlar om den finska inflyttningen till mellersta Sverige under 1500- och 1600-talen, Finnarne i mellersta Sverige. Inom forskningen råder en stor oklarhet om svedjefinnarnas andel i nybyggarverksamheten. Vissa forskare har sett en stor del av kolonisationssträvandena på 1570- och 1580-talet som utsprungna ur invandrade savolaxares nybyggariver. Petrus Nordmann har gjort gällande att finnarna flyttade i mängder in i hertig Karls furstendöme till följd av ett särskilt för dem år 1583 utfärdat tillstånd. "Från år 1583, den 6 oktober, hafva vi emellertid i hertig Karls registratur funnit ett märkeligt dokument, som utvisar, att företrädesvis finnar infunnit sig som kolonister."[1] Han har fått många efterföljare i sina tolkningar. Men det finns även andra uppfattningar. Kari Tarkiainen skriver att olikheten i dessa åsikter illustrerar bra hur olika man kan bedöma en företeelse, som lämnat ganska få och motstridiga spår i källorna.[2] I inledningen till sin avhandling skriver Nordmann:

” Det finska folket och det svenska hafva länge varit goda grannar. Och då de marker hvartdera innehade voro större än behofvet af utrymme, kunde utan olägenhet medlemmar af den ena stammen flytta in på den andras område och där söka sig nya hemvist. När slutligen en främmande hand år 1809 med krigets svärd förrättade storskifte mellan Bottenhafvets tvänne strandägare, befanns det, att ett par hundratusen personer af svensk härkomst bebodde Finlands kuster och att minst ett par tiotusentals finnar redt sina hem dels väster om Torneälf, dels inom mer än hundra skogrika socknar i mellersta Sverige. „
– Nordmann 1888

Nordmann utgav även många historiska och skönlitterära arbeten, som Per Brahe (1904) och Gården med de fyra grindarna (1916).

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Skönlitteratur[redigera | redigera wikitext]

Varia[redigera | redigera wikitext]

Utgivare[redigera | redigera wikitext]

  • Fosterländska sånger för folkhögskolan och folkskolan : sammanställda. Borgå. 1890 
  • Hult, R (1900). Folkskolans geografi. Hfors. Libris 2713351 
  • Finlands kulturhistoria : medeltiden / utg. af P. Nordmann och M. G. Schybergsson. Helsingfors: Söderström. 1908-1910. Libris 2077658 

Redaktör[redigera | redigera wikitext]

  • Kalender. Helsingfors: Svenska folkskolans vänner. 1886-1917. Libris 3841155 
  • Land och stad : illustrerad veckotidning för folket. 1890-1892. Libris 3841155 
  • Lilla folkhögskolebiblioteket utg. af P. Nordmann. Hfors. 1891-1893. Libris 2647665 
  • Tidskrift för folkskolan : organ för Finlands svenska folkskollärarförbund. Helsingfors. 1894-1897. Libris 2015717 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Petrus Nordmann, Finnarne i mellersta Sverige. Malung [1888] 1994, s. 10
  2. ^ Kari Tarkiainen, Finnarnas historia i Sverige, 1. Stockholm 1990, s. 147

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Petrus_Nordmann&oldid=54227290”