Philip Kerr

Från Wikipedia
Philip Kerr
Philip Kerr vid bokmässan Livre Paris, 25 mars 2017.
Philip Kerr vid bokmässan Livre Paris, 25 mars 2017.
PseudonymP. B. Kerr
FöddPhilip Ballantyne Kerr
22 februari 1956
Edinburgh, Skottland, Storbritannien
Död23 mars 2018 (62 år)
London, England, Storbritannien
YrkeRomanförfattare
NationalitetStorbritannien Britt
SpråkEngelska
Verksam1989-2018
GenrerThriller, science fiction, äventyr, fantasy
DebutverkFalskspel (1989)
MakaJane Thynne
Barn3
Webbplatshttp://philipkerr.org/

Philip Ballantyne Kerr, född 22 februari 1956 i Edinburgh, död 23 mars 2018 i London, var en brittisk (skotsk) författare, främst känd för sina historiska deckarromaner om den tyske privatdetektiven Bernhard "Bernie" Günther.[1][2]

Han studerade 1974-80 vid universitetet i Birmingham och gjorde författardebut 1989 med romanen Falskspel. Därefter följde en produktiv författarkarriär som resulterade över fyrtio litterära verk i flera olika genrer, däribland barnlitteratur och facklitteratur. Kerr var gift med journalisten och författarinnan Jane Thynne. De fick tre barn tillsammans: sönerna William och Charlie, samt dottern Naomi.[3][4]

Kerrs böcker har sålt över fyrahundratusen exemplar världen över, och översatts till 37 olika språk. Hans roman Tyskt rekviem, som publicerades i Sverige 2014 av historiska media, nominerades till årets bästa utländska deckare av svenska deckarakademin.[5][6][1] 

Filmatiseringar[redigera | redigera wikitext]

Philip Kerr har sålt filmrättigheterna till flera av sina litterära verk, bland annat Gallret och Bernie Günther-serien. Så långt har flera framstående produktionsbolag, skådespelare och regissörer visat intresse. En av dessa var regissören Steven Spielberg som ville göra Kerrs barnboksserie The Children of the Lamp till film.[4]  

1994 producerade BBC miniserien Gruschko, som är baserad på Kerrs kriminalroman med samma. Serien består av tre delar och har den skotske skådespelaren Biran Cox i huvudrollen. Så långt är det den enda filmatiseringen av Kerrs verk som lämnat produktionsstadiet.[7]

Skådespelaren Tom Hanks och filmproducenten Gary Goetzman har länge velat producera en TV-serie baserad på Kerrs Bernie Günther-böcker. Deras produktionsbolag Playstone har tillsammans med TV-bolaget HBO redan säkrat rättigheterna till romanserien. Enligt den amerikanska nyhetssidan IndieWire befinner sig serien i det tidiga utvecklingsstadiet.[8][9]

Under en presskonferens vid filmfestivalen i Zürich 2016 proklamerade skådespelaren Woody Harrelson att han var intresserad av att medverka i en serie baserad på bokserien.[9]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Skönlitteratur[redigera | redigera wikitext]

Vuxenlitteratur[redigera | redigera wikitext]

  • 1989 – Falskspel (March Violets), översättning: Hans O. Sjöström
  • 1990 – Dimridå (The Pale Criminal), överstättning: Hans O. Sjöström
  • 1991 – Tyskt rekviem (A German Requiem), översättning John-Henri Holmberg
  • 1992 – A Philosophical Investigation
  • 1993 – Dead Meat
  • 1995 – Gallret (Gridiron), översättning: Lennart Olofsson
  • 1996 – Esau, översättning: Niels Halkjær
  • 1997 – A Five Year Plan
  • 1998 – The Second Angel
  • 1999 – The Shot
  • 2002 – Dark Matter: The Private Life of Sir Isaac Newton
  • 2005 – Hitler's Peace
  • 2006 – The One from the Other
  • 2008 – A Quiet Flame
  • 2009 – If the Dead Rise Not
  • 2010 – Field Grey
  • 2011 – Prague Fatale
  • 2013 – A Man Without Breath
  • 2013 – Prayer
  • 2014 – Research
  • 2014 – January Window
  • 2015 – The Lady From Zagreb
  • 2015 – Hand of God
  • 2015 – False Nine
  • 2016 – The Other Side of Silence
  • 2017 – Prussian Blue
  • 2018 – Greeks Bearing Gifts
  • 2019 – Metropolis, (utgiven postumt)

Ungdomslitteratur[redigera | redigera wikitext]

  • 2014 – The Winter Horses
  • 2016 – The Most Frightening Story Ever Told
  • 2017 – Friedrich der Grosse Detektiv

Barnlitteratur (under synonymen P. B. Kerr)[redigera | redigera wikitext]

  • 2004 – The Akhenaten Adventure
  • 2005 – The Blue Djinn of Babylon
  • 2006 – The Cobra King of Kathmandu
  • 2007 – The Day of the Djinn Warriors
  • 2009 – The Eye of the Forest
  • 2010 – The Five Fakirs of Faizabad
  • 2011 – The Grave Robbers of Genghis Khan

Facklitteratur[redigera | redigera wikitext]

  • 1991-96 – The Penguin Book of Lies
  • 1992-93 – The Penguin Book of Fights, Feuds and Heartfelt Hatreds: An Anthology of Antipathy

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Philip Kerr”. www.historiskamedia.se. https://historiskamedia.se/forfattare/philip-kerr/. Läst 19 januari 2022. 
  2. ^ Sandomir, Richard (27 mars 2018). ”Philip Kerr, 62, Author of ‘Gunther’ Crime Novels, Is Dead” (på engelska). www.nytimes.com. https://www.nytimes.com/2018/03/27/obituaries/philip-kerr-62-author-of-gunther-crime-novels-is-dead.html. Läst 20 januari 2022. 
  3. ^ ”Books & Other Writing” (på engelska). www.berniegunther.com. https://berniegunther.com/addpages/bibliography/. Läst 20 januari 2022. 
  4. ^ [a b] Kean, Danuta (25 mars 2018). ”Philip Kerr obituary” (på engelska). www.theguardian.com. https://www.theguardian.com/books/2018/mar/25/philip-kerr-obituary. Läst 20 januari 2022. 
  5. ^ Onwuemezi, Natasha (26 mars 2018). ”Quercus pays tribute to 'cherished' author Philip Kerr” (på engelska). www.thebookseller.com. https://www.thebookseller.com/news/philip-kerr-dies-755621. Läst 22 januari 2022. 
  6. ^ ”Philip Kerr” (på engelska). www.philipkerr.org. http://philipkerr.org/press-release/. Läst 20 januari 2022. 
  7. ^ ”Grushko (1994)” (på engelska). www.imdb.com. https://www.imdb.com/title/tt0107051/?ref_=nm_knf_i3. Läst 5 februari 2022. 
  8. ^ Fleming Jr, Mike (13 april 2012). ”HBO Acquiring Philip Kerr 'Berlin Noir' Novels For Series” (på engelska). www.deadline.com. https://deadline.com/2012/04/hbo-acquires-phillip-kerr-berlin-noir-novels-for-series-256428/. Läst 26 januari 2022. 
  9. ^ [a b] Killoran, Ellen (5 oktober 2016). ”Woody Harrelson: The One Role That Could Lure Him Back to TV” (på engelska). www.indiewire.com. https://www.indiewire.com/2016/10/woody-harrelson-television-hbo-true-detective-bernie-gunther-1201733631/. Läst 25 januari 2022. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]