Philippe Aghion

Från Wikipedia
Philippe Aghion
Född17 augusti 1956[1][2] (67 år)
Paris[3]
Medborgare iFrankrike[2]
Utbildad vidUniversité Panthéon-Sorbonne, doktorsexamen[4]
Harvard University, filosofie doktor, [4]
École normale supérieure de Cachan[4]
SysselsättningNationalekonom[4], forskare[4][5], universitetslärare[4]
Befattning
Ordförande (2016–2017)[6]
ArbetsgivareMassachusetts Institute of Technology (1987–1989)[4]
Centre national de la recherche scientifique (1989–1990)[4]
Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (1990–1992)[4]
Oxfords universitet (1992–1996)[4]
University College London (1996–2002)[4]
Harvard University (2002–2015)[4]
Collège de France (2015–)[4][7]
London School of Economics and Political Science (2015–)[8][4]
FöräldrarGaby Aghion
Utmärkelser
Fellow of the Econometric Society (1993)[9]
Yrjö Jahnsson-priset (2001)[10]
CNRS silvermedalj (2006)[11][5]
John von Neumann-priset (2009)[12]
Clarivate Citation Laureates (2014)[13]
Zerilli-Marimò-priset (2014)
Global Award for Entrepreneurship Research (2016)[14]
Officer av Nationalförtjänstorden (2018)[15]
Hedersdoktor vid Universitetet i Liège (2021)[16]
Riddare av Hederslegionen
Hedersdoktor vid Handelshögskolan i Stockholm
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Redigera Wikidata

Philippe Aghion, född 17 augusti 1956, är en fransk nationalekonom, verksam i USA och Frankrike. Han innehar Robert C. Waggoners professur i nationalekonomi vid Harvard University i Cambridge, Massachusetts, USA

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Aghion har en examen från École Normale Supérieure de Cachan (ENS Cachan, matematika sektionen), han har även ett Diplôme d'études approfondies (DEA) i matematisk ekonomi från Université Paris 1 Panthéon-Sorbonne och en filosifie doktorsexamen från Harvard University (1987)

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Aghion har tidigare varit professor vid University College London, official fellow vid Nuffield College i Oxford, Storbritannien, och docent vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) i Boston, Massachusetts, USA. Hans huvudsakliga forskning behandlar tillväxt och kontraktsteori. Tillsammans med Peter Howitt, utvecklade han det så kallade "schumpeterianska paradigmet", och utvidgade paradigmet i flera riktningar, sammanfattat i hans och Howitts bok Endogenous Growth Theory. Han innehar idag Robert C. Waggoners professur i nationalekonomi vid Harvard University i Cambridge, Massachusetts, USA.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Verk[redigera | redigera wikitext]

Bok

  • Endogenous Growth Theory, MIT Press, 1998 (med Peter Howitt)

Rapporter

  • L'excellence universitaire : leçons des expériences étrangères (rapport d'étape) janvier 2010 [1]
  • Mondialisation, les atouts de la France, CAE, La documentation française, 2007 (med Patrick Artus, Elie Cohen och Daniel Cohen)
  • Education et Croissance, CAE, La documentation française, 2004 (med Elie Cohen)
  • Handbook of Economic Growth, Elsevier, 2005
  • Les leviers de la croissance française CAE, La documentation française, 2007 (med Elie Cohen, Gilbert Cette, och Jean Pisani-Ferry)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 28 april 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF catalogue général, Bibliothèque nationale de France, läs online och läs onlineläs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 15 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] läs online, ens-paris-saclay.fr , läst: 31 augusti 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] läs online, www.cnrs.fr .[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.afse.fr .[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.radiofrance.fr .[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.lse.ac.uk , läst: 17 december 2020.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.econometricsociety.org , läst: 6 april 2023.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.eeassoc.org , läst: 8 mars 2017.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, comihistocnrs.hypotheses.org .[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, rajk.eu .[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, www.e-award.org .[källa från Wikidata]
  15. ^ PREX1809682D.[källa från Wikidata]
  16. ^ läs online, www.uliege.be .[källa från Wikidata]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]