Picea obovata

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Picea obovata
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Picea obovata Urals1.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionKärlväxter
Tracheophyta
KlassBarrväxter
Pinopsida
OrdningTallordningen
Pinales
FamiljTallväxter
Pinaceae
SläkteGranar
Picea
ArtPicea obovata
Vetenskapligt namn
§ Picea obovata
AuktorLedeb.
Synonymer
Pinus obovata (Ledeb.) Turcz.
Pinus abies f. obovata (Ledeb.) Voss
Pinus abies var. obovata (Ledeb.) Andersson ex A. Murray bis
Pinus abies Pall.
Picea vulgaris var. altaica Tepl.
Picea obovata var. tschiketamanica Luchnik
Picea obovata var. seminskiensis Luchnik
Picea obovata subsp. petschorica Govor.
Picea obovata var. pendula Luchnik
Picea obovata var. lutescens Luchnik
Picea obovata var. lucifera Luchnik
Picea obovata var. krylovii Luchnik
Picea obovata var. densifolia Luchnik
Picea obovata var. brevifolia Luchnik
Picea obovata var. argentea Luchnik
Picea excelsa var. obovata (Ledeb.) Blytt
Picea abies var. obovata (Ledeb.) Lindq.
Picea abies subsp. obovata (Ledeb.) Hultén
Abies obovata (Ledeb.) Loudon
Abies excelsa var. obovata (Ledeb.) K. Koch
Abies excelsa var. altaica (Tepl.) Willk.
Hitta fler artiklar om växter med

Picea obovata[2][3][4] är en tallväxtart som beskrevs av Carl Friedrich von Ledebour. Picea obovata ingår i släktet granar, och familjen tallväxter.[5][6] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[5]

Arten förekommer i nästan hela Ryssland med undantag av den sydliga europeiska delen samt i Mongoliet. Den växer i låglandet och i bergstrakter upp till 2000 meter över havet. Picea obovata är ett typiskt träd för den ryska taigan och den når sydliga delar av tundran. Trädets rötter är förankrade i jordskiktet ovanför permafrosten.[1]

Picea obovata kan bilda skogar där inga andra trädarter växer eller den bildar barrskogar tillsammans med pichtagran (Abies sibirica). På torra ställen kan även den vanliga tallen (Pinus sylvestris) ingå i skogarna. I den europeiska delen av utbredningsområdet hittas även dahurlärk och lövträd av björksläktet och poppelsläktet tillsammans med Picea obovata.[1]

I några delar av utbredningsområdet kan temperaturen sjunka till -60° C. Somrarna är ofta korta och därför kan exemplar med en stamdiameter av 10 cm vara 100 år gamla.[1]

Artens trä används främst för produktionen av pappersmassa. Det finns däremot flera andra användningsområden. Till exempel konstrueras musikinstrument av träet. Picea obovata är det mest brukade trädet i Ryssland räknad i volym.[1]

Skogarna med Picea obovata täcker flera miljoner kvadratkilometer i Sibirien. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Farjon, A. 2013 Picea obovata . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 24 februari 2020.
  2. ^ Bean, W.J., 1980Trees and shrubs hardy in the British Isles, ed. 8, Vols. 1-4 John Murray, London
  3. ^ Farjon, A., 1990Pinaceae. [Regnum Vegetabile Vol. 121] Koeltz Scientific Books, Königstein
  4. ^ Ledeb., 1833 In: Fl. Altaica 4: 201.
  5. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (18 oktober 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/14376539. Läst 26 maj 2014. 
  6. ^ Conifer Database. Farjon A., 2011-02-11


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]