Piga

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kvinna utklädd till en mjölkpiga från 1800-talet.

En piga är ursprungligen ett annat ord för flicka, och var i Sverige fram till ungefär 1920 en beteckning på de unga flickor och kvinnor som utförde husligt arbete i sin arbetsgivares hem eller lantbruk. I Sverige uppgick de år 1900 till 140 000 i antalet, för att därefter minska medan jordbruket fortsatte bli alltmer maskinellt.[1] Många av dem hade först i 27–28-årsåldern råd att bilda egen familj/gifta sig.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Pigor som arbetade i lantbruk tillhörde gårdens tjänstehjon och var den kvinnliga motsvarigheten till gårdens manliga bonddrängar. På små gårdar utförde pigan ofta både hushållsarbete och lantarbete, men på större gårdar, främst de södra delarna av Sverige, kunde det finnas ett flertal pigor som enbart utförde lantarbete, till exempel mjölkning, medan särskilda tjänsteflickor utförde hushållsarbete.

Pigor som arbetade som tjänsteflickor i hemmen, kallades även jungfru eller tjänarinna, var antingen underställda en anställd husföreståndarinna, husmor eller husfru, eller också direkt underställda familjen, då ofta under hustruns direktiv. Ordet "piga" fick låg status.[3] För hushållsarbetande flickor i städerna kom ordet att ersättas av hembiträde kring 1919 medan barnpiga alltmer blev barnflicka.

På adliga herrgårdar var det vedertagen sedvänja att både pigor och jungfrur fick sina bröllop påkostade av arbetsgivarna, som också höll dem i herrgårdens festrum, en sed som återspeglades i att en adelsdam som var hovfröken också fick sitt bröllop bekostat av sin kungliga arbetsgivare och bröllopet hållet på kungliga slottet.[4] Döttrarna klädde då bruden, och arbetsgivarfamiljen deltog ofta i festligheterna.[4] Detta ingick i den informella välgörenhet som adeln ansågs behöva visa gentemot sitt tjänstefolk och motsvarade det ekonomiska ansvar som kunde tas för åldriga "trotjänare", och fick igen i de övriga fester som en adelsfamilj traditionsenligt brukade hålla för sitt tjänstefolk under olika högtider som midsommar, då de själva deltog i dansen för att illustrera en form av familjärt förhållande inom hushållet.[4]

Ordet piga blev i pejorativt syfte aktuellt under 1990-talet, i samband med politiska förslag om skatteavdrag för hushållstjänster. I och med förslagen kom termen "hushållsnära tjänster" att användas av dem som förespråkade dessa avdrag. Termen "pigavdrag" användes däremot av förslagens motståndare.

Kända pigor i fiktiva berättelser[redigera | redigera wikitext]

Sånger om pigor[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Larsdotter, Anna (2009). ”Pigornas slit”. Populär historia (nr. 7): sid. s. 32-36. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Anna Larsdotter (22 maj 2009). ”Pigornas slit”. Populär historia. http://www.popularhistoria.se/artiklar/pigornas-slit/. Läst 26 juli 2011. 
  2. ^ ”De osynligas historia- om svenska pigor”. Sveriges Radio P1. 24 februari 2008. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2068&artikel=1914074. Läst 4 juni 2012. 
  3. ^ ”Regleringen av arbetsmarknad och anställningsförhållanden för hushållstjänster”. 1 december 2006. http://www.ifau.se/upload/pdf/se/2006/r06-07.pdf. Läst 26 juli 2011. 
  4. ^ [a b c] Rundquist, Angela, Blått blod och liljevita händer: en etnologisk studie av aristokratiska kvinnor 1850-1900, Carlsson, Diss. Stockholm : Univ.,Stockholm, 1989

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]