Förstärkt regional insatsstyrka

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Piketen)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Förstärkt regional insatsstyrka
(Stockholm/Väst/Syd)
Datum1979–nutid
(omorganiserad 2015)
LandSverige Sverige
LojalitetPolisen (Sverige)
TypPolisiär insatsstyrka
RollGripande av farlig person
Gisslanfritagning
Bevissäkring
Terrorbekämpning
Spaning i svårtillgängliga miljöer
Eskorter
StorlekCirka 200
FöregångarePiketen
FörläggningsortStockholm, Göteborg, Malmö
SmeknamnPiketen
Utbildningstecken för Förstärkt Regional Insatsstyrka/Piketen

Förstärkt regional insatsstyrka, är en svensk polisiär insatsstyrka som fram till år 2015 nationellt benämndes vid namnet Piketen. Piketen formades till en insatsstyrka redan år 1979. Sektionerna bytte nationellt officiellt namn till ”Förstärkt Regional Insatsstyrka” vid polisens omorganisation 2015.[1]

FRI Stockholm benämns dock fortfarande som ”Piketen” officiellt regionalt. Detta underlättar särskiljandet mellan den Stockholmsbaserade Nationella Insatsstyrkan och den Förstärkta Insatsstyrkan.

FRI-sektioner finns i Stockholm, Västra Götaland och Skåne, och benämns nationellt officiellt som Förstärkt Regional Insatsstyrka Stockholm- Väst- och Syd. Därutöver finns insatsstyrkor med generell förmåga i samtliga svenska polisregioner, dessa benämns som Regionala Insatsstyrkor. Dessa sektioner är dock inte certifierade för att bära FRI:s utbildningstecken.

Utbildningstecknet med lagerkransen, svärdet och vingarna är unikt för de förstärkta sektionerna i Stockholm, Väst och Syd. Tecknet består av en lagerkrans, ett par vingar och en dolk med spetsen uppåt, och är detsamma som bars före omorganisationen. Lagerkransen är symbolen för utbildning, dolken står för spetskompetens och vingarna för styrkans förmåga att ha ett helhetsperspektiv i varje given taktisk situation.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Insatsstyrkorna i Stockholm, Väst och Syd har sin bakgrund i bland annat Norrmalmstorgsdramat 1973 och den terrorhändelse som utspelade sig på västtyska ambassaden i Stockholm 1975 (Ambassadockupationen i Stockholm 1975). Polisen saknade vid dessa tillfällen personal med rätt utbildning och utrustning för att hantera liknande händelser.[3] Den dåvarande piketen var en förstärkt ordningsresurs som ingick i varje turlag och hade vid sidan av det beredskapsuppgiften att kunna agera mot terrorism eller andra allvarliga händelser.[4] Till skillnad från idag färdades piketpolisen i regel i målade polisbussar. Med tiden kom dock piketenheterna att utvecklas till renodlade insatsstyrkor.

I samband med omorganisationen av polismyndigheten 2015 bildades det nationella insatskonceptet, i vilket både nationell, förstärkt regional- och regional insatsstyrka idag ingår.[5] Det nationella insatskonceptet innebär att alla regioner snabbt ska kunna sätta in insatsgrupper, oavsett var behovet uppstår. Resursen är indelad i tre nivåer:[6]

  • Nationell förmåga (Nationella insatsstyrkan, hela Sveriges resurs)
  • Förstärkt regional förmåga (Polisregion Väst, Syd och Stockholm. Sektionerna tas även i anspråk utanför respektive regiongräns i särskilda fall)
  • Generell regional förmåga (Polisregion Nord, Bergslagen, Mitt och Öst)

Tanken är att samtliga nivåer ska ha grundläggande likartade arbetssätt och rutiner för att vid behov kunna samverka. Den generella nivån arbetar inte heltid med insatsverksamhet utan har i regel vanliga polisuppgifter vid sidan om sin specialuppgift. Generell nivå benämns efter polisregionens geografiska plats och kallas därför regional insatsstyrka Öst, Mitt, Bergslagen och Nord. Dessa sektioner är till skillnad från de förstärkta regionala sektionerna inte samgrupperade på en ort utan utspridda i insatsgrupper på en handfull orter i respektive regioner.

Arbetsuppgifter och utbildning[redigera | redigera wikitext]

Huvuduppgifterna är ingripande i särskilt komplicerade och farliga situationer. Sektionerna har insatsledningsförmåga, förhandlingsresurs och insatskapacitet. Bland annat bedriver sektionerna problemorienterat och underrättelsestyrt arbete gentemot grov kriminalitet. Det förekommer även att sektionerna utför eskorter med hög hotbild samt räddningstjänst. Insatsstyrkorna är flexibla i sitt uppträdande och metoderna utvecklas kontinuerligt. Sektionerna anpassar sig efter vad uppdraget och uppdragsgivaren kräver. Insatsoperatörerna arbetar både civilt och i uniform beroende på uppdrag.[3]

Piketen liknade från början en förstärkt ordningsgrupp vilken, utöver dess huvuduppgifter, togs i anspråk vid brott där dess specialistkompetens inte krävdes. Sektionerna har dock sedan länge frångått detta för att kunna renodla verksamheten och dess spetskompetenser.[7]

FRI avlägger minst 30 % av sin arbetstid till övning och träning[8]. Detta krävs med anledning av uppdragen de hanterar. Utbildningen är till stor del inriktad mot ingripande i farliga situationer. Exempelvis övas scenarion då en eller flera beväpnade gärningsmän befinner sig i terräng, byggnad, bostad, markfordon eller på båt. Dessa uppdrag kräver mycket taktisk träning och förberedelse.

Farliga situationer löses företrädesvis, om det är taktiskt lämpligt, genom förhandlare vilka är sorterade under insatssektionerna.[3][9][10]

Ett litet antal operatörer från varje sektion har på eget initiativ tjänstgjort i EULEX Kosovo Intervention group.[11]

Uttagning[redigera | redigera wikitext]

För att vara behörig sökande till FRI krävs att man är utbildad svensk polis. Det är fördelaktigt att ha en tids väl vitsordad tjänstgöring som polis bakom sig, men undantag kan göras om den sökande har annan värdefull erfarenhet såsom förkunskaper inom sjukvård, forcering etc. Efter ansökan genomgår de sökande ett flertal olika tester och de som godkänns kallas till grundutbildning.[3][10]

I uttagningsskedet inför grundutbildningen till FRI måste man genomgå ett antal tester och intervjuer. Testerna har både fysiska och psykologiska delmoment. Den sista delen av uttagningen är ett arbetsprov, (ibland benämnt "hell week") dit de bäst lämpade sökande kallas. Under arbetsprovet testas de sökande hårt fysiskt, mentalt och taktiskt för att få fram de med bäst prognos för att kunna genomgå en grundutbildning med godkänt resultat. De sökande matchas genom hela rekryteringsprocessen mot en kravprofil som även färdigutbildad personal vid sektionerna måste upprätthålla. De som godkänns vid arbetsprovet kallas till en 20 veckor lång grundutbildning där fortsatt prövning av de uttagna fortgår fram till examen. Efter godkänd utbildning får den antagne bära FRI:s utbildningstecken och kan påbörja en tjänst som insatsoperatör.[12] Antagningsförfarandet för de regionala generella insatsstyrkorna skiljer sig genom en mindre omfattande rekryteringsprocess och kortare utbildningstid. Den nationella insatsstyrkan (NI) har en rekryteringsprocess liknade förstärkt insatsstyrka. NI har dock en omfattande och specialiserad utbildningsinriktning kopplad mot deras huvudsakliga uppdrag.

Utbildningstecknet för ”piketenheterna” får bäras av personal som grundutbildats vid de förstärkta sektionerna i Stockholm, Väst och Syd.

Samtliga insatspoliser vid FRI genomför årligen ett antal olika kompetensprov. Insatspoliser som är godkända för insatsuppdrag benämns inom organisationen som "insatsoperatörer".[13]

I dagsläget (2019) finns inga kvinnliga insatsoperatörer i region Stockholm, Väst och Syd. Sektionerna välkomnar kvinnliga sökande.[13][10][14]

Svenska TV3:s dokumentär Efterlyst Special: Piketen från 2013 skildrade delar av antagningen, utbildningen samt arbetet som piketpolis.[12]

Särskilda förmågor[redigera | redigera wikitext]

De förstärkta regionala insatsstyrkorna har egna specialutbildade förhandlare, fordonsförare, vapeninstruktörer, sjukvårdare, höghöjdsspecialister (VHF), observation- och säkringspecialister (OSG), forcerare (MOE) och närkampsinstruktörer med mera.[3][2]

Varje enskild insatsoperatör har grundläggande utbildning i samtliga olika specialförmågor. De utbildas även i bland annat civil spaningsteknik, insatsteknik i CBRNE-situationer (kemiska, biologiska, radiologiska/nukleära och explosiva stridsmedel) och taktisk sjukvård (TCCC).[15][3][9]

Insatsstyrkorna har utbildning och förmåga att verka i stadsmiljö, terräng och maritim miljö, det sistnämnda i samverkan med Sjöpolisen och/eller Kustbevakningen.[9] Man kan även nyttja exempelvis helikopter för transporter, antingen via Polisflyget eller med stöd från Försvarsmakten.[16]

Beväpning och utrustning[redigera | redigera wikitext]

Sektionernas operatörer är utrustande med polisens ordinarie tjänstevapen Sig Sauer. Man är även utrustad med kulsprutepistolen MP5 samt andra förstärkningsvapen såsom hagelgevär och automatkarbiner i form av LWRC M6 IC, en amerikansk automatkarbin av AR15-modell i 5.56, samt LWRC REPR II, en motsvarande automatkarbin av AR10 modell i 7.62 för skarpskyttebruk..[17][10][18] Utöver det har man även särskild taktisk utrustning samt skyddsutrustning i form av till exempel bildförstärkare, inbrytningsverktyg, uniformer, plattbärare/västar och hjälmar som skiljer sig från den ordinarie polisen eller är unikt för polisens insatsenheter.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.svd.se/insatsstyrkans-huvuduppgift-bekampa-terrorism
  2. ^ [a b] http://hd.se/mer/2013/05/04/en-vanlig-dag-pa-jobbet/
  3. ^ [a b c d e f] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150205030344/https://polisen.se/Om-polisen/Specialkompetenser/Piketen/. Läst 13 april 2015. 
  4. ^ ”Sveriges Radios Webbspelare”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/embed?url=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2024&artikel=5275890. Läst 17 december 2018. 
  5. ^ ”Gränsen mellan piketen och Nationella Insatsstyrkan granskas”. Polistidningen. http://polistidningen.se/2013/06/gransen-mellan-piketen-och-ni-granskas/. Läst 17 december 2018. 
  6. ^ Creator. ”Region Öst övar det nationella insatskonceptet | Polismyndigheten”. polisen.se. https://polisen.se/link/aec54e22f41445a98ab6c5b652133060. Läst 17 december 2018. 
  7. ^ http://sverigesradio.se/embed?url=http%3A%2F%2Fsverigesradio.se%2Fsida%2Fartikel.aspx%3Fprogramid%3D2024%26artikel%3D5275890
  8. ^ ”Insatsstyrkor ska samarbeta mer”. Polistidningen. http://polistidningen.se/2013/10/insatsstyrkor-ska-samarbeta-mer/. Läst 17 december 2018. 
  9. ^ [a b c] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150220131806/https://polisen.se/Vastra_Gotaland/Arkiv/Nyhetsarkiv/Vastra-Gotaland/Realistiskt-nar-Piketen-ovade-gisslansituation//. Läst 20 februari 2015. 
  10. ^ [a b c d] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 april 2015. https://web.archive.org/web/20150419075918/http://norrahalland.se/piketpolisen-ovar-pa-skarpt-lage/. Läst 1 september 2014. 
  11. ^ http://polistidningen.se/2013/09/kansligt-uppdrag-i-kosovo/
  12. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141009160121/http://www.tv3play.se/program/efterlyst-special/312122. Läst 6 oktober 2014. 
  13. ^ [a b] http://polistidningen.se/2010/11/piketen-styrka-med-tyngd/
  14. ^ http://tv.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/brott-och-straff/brottscentralen/article67931.ab
  15. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140209123312/http://ttela.se/nyheter/regionalt/1.2683754-bildalbum-alltid-beredda-pa-det-varsta. Läst 29 augusti 2014. 
  16. ^ http://tv.aftonbladet.se/abtv/articles/13332
  17. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140808091602/http://www.polismuseet.se/Samlingar/Polishistoria/Polisens-utrustning-och-vapen/. Läst 1 september 2014. 
  18. ^ ”Polisen utrustas med nytt vapen från USA”. DN.SE. 23 september 2017. https://www.dn.se/nyheter/sverige/polisen-utrustas-med-nytt-vapen-fran-usa/. Läst 17 december 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]