Piskmask

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Se även: Piskmasksinfektion
Piskmask
piskmask under mikroskop
piskmask under mikroskop
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djurriket
Animalia
Stam Rundmaskar
Nematoda
Klass Adenophorea
Ordning Trichoephalida
Familj Trichuridae
Släkte Trichuris
Art Piskmask
T. trichiura
Vetenskapligt namn
§ Trichuris trichiura
Auktor Linnaeus, 1771
Hitta fler artiklar om djur med

Piskmask (Trichuris trichiura) är en art i stammen rundmaskar som kan leva som parasit i människor. Den förekommer sällan i Sverige utan drabbar främst människor i länder med dålig vattenhygien. Den smittar ofta genom intag av orent vatten, jord eller mat som har sköljts i vatten som innehåller maskägg. Maskäggen utvecklas sedan i tunntarmen till 30-40 mm långa maskar som ser ut som en piska, därav namnet. Den lever av att suga blod från tarmen och på den vägen får den i sig näring.

Masken orsakar sällan några besvär men en infektion kan ibland leda till anemi och undernäring. Behandling sker med mebendazol som efter bara 3-5 dagar kan döda masken. För att undvika smitta i riskområden bör vatten drickas på flaska och mat ska inte sköljas eller bevattnats vid odling med vatten som kan innehålla maskägg. I dessa områden är det även viktigt att vara noga med handhygienen för att undvika smitta.

Släkte och historia[redigera | redigera wikitext]

Piskmask (Trichuris trichiura) är en art i stammen rundmaskar[1]. Piskmask är den endoparasit som sprids mest globalt och är den tredje vanligaste rundmasken[2].

I september 1991 upptäcktes en välbevarad mumie i en glaciär i Ötztalalperna, som ligger på den italienska sidan av alperna. Personen levde under neolitikum och dog för cirka 5200-5399 år sedan. I mumien återfanns ägg från piskmasken som är det äldsta fyndet av en piskmaskinfektion.  Innan denna upptäckt hade det  äldsta fyndet av piskmaskägg hittats i staden Jiangling i Kina, 167 f.k. Fyndet härrör från Handynastin[3].

Den piskmask som finns hos grisar är närbesläktad med den piskmask som finns hos människor. Piskmask som har hittats i människan och andra primater har namnat Trichuris trichiura, medan piskmask i grisar och vildsvin har namnet Trichuris suis. Piskmask som infekterar grisar finns hos grisar i hela världen, men förekommer mest hos de som är frigående. Morfologin och morfometriska mätningar visar att både vuxna maskar, ägg och larver av de två piskmaskarterna är svåra eller omöjliga att särskilja. Även om många studier har genomförts så har det visat att deras egenskaper antingen är liknande, har överlappande intervall eller att de är värdrelaterade. Morfologi har därför visat sig vara otillräcklig för att skilja mellan Trichurisarterna hos de två värdarna[4].

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Bilden visar utbredning på en världskarta av piskmaskinfektioner år 2010

Piskmasken är den tredje vanligast förekommande parasitinfektionen hos människan. Piskmaskens ägg trivs bäst i att få mogna i områden där klimatet är tropiskt[5]. Detta gör att parasiten mestadels förekommer i de tropiska utvecklingsländerna där det är bristfällig hygien. Främst gäller det bristen på rent vatten och odlingsmark som förorenats med piskmaskägg. Ett exempel är Uganda där infektionen sprids mellan människor på grund av intag av förorenade livsmedel. Trots att piskmasken trivs bäst i denna tropiska miljö har den även påträffats i södra delar av USA. År 2002 uppskattades infektionen av Piskmask nå upp till en miljard infekterade människor världen över[2].

Uppbyggnad[redigera | redigera wikitext]

Hanar av piskmaskar är 30-45 mm och honorna är 35-50 mm långa[6]. Vuxna piskmaskar har en piskliknande kropp. Främre delen är lång och tunn medan den bakre är tjockare[7]. Den främre delen av kroppen består av en mun och en matstrupe[6]. Munnen är en enkel öppning som saknar läppar och matstrupen är tunn och rörformad och omgiven av encelliga körtelceller så kallade stichocytkörtlar. Hela svalgkomplexet kallas stichosom[7]. Den bakre delen innehåller organismens reproduktionsorgan, varje organism, både hanar och honor, har bara en enda könskörtel (en könskörtel producerar könsceller och könshormoner). Honorna producerar cirka 3000-20000 citronformade ägg varje dag och hanarna har en så kallad spikler (spiral) med taggar som används vid parning. I slutet av bakre delen av masken finns anus men utsöndringen av sitt avfall sker genom små porer i huden[6].

Livscykel[redigera | redigera wikitext]

Piskmaskens ägg sprids ut i marken med avföringen från en smittad människa. Äggen genomgår en celldelning och utvecklas till två celler. I nästa stadie går cellerna igenom ett avancerat klyvningsstadie. Därefter i det fjärde stadiet utvecklas det ett embryo i äggen. Äggen är smittsamma i 15 till 30 dagar. Efter intag via orent vatten, mat eller jord som är förorenade med ägg kläcks dem därefter i tunntarmen och utvecklas till larver. I nästa stadie tillväxer larverna och etablerar sig som vuxna i tjocktarmen. De vuxna maskarna är cirka fyra centimeter långa och lever i blindtarmen och uppåtgående kolon. Maskens främre delar gängar sig fast i blindtarmens slemhinna och maskarna förblir på den platsen. De honkönade maskarna börjar att lägga ägg cirka 60-70 dagar efter infektion och de lägger mellan 3000-20000 per dag. Livslängden för en vuxen piskmask är cirka ett år[8].

piskmaskens livscykel

Infektion[redigera | redigera wikitext]

Piskmasken orsakar en infektion som sprids från människa till människa genom överföring mellan tarm och mun, ofta genom livsmedel som har kommit i kontakt med vatten förorenad med avföring[2]. För att värden ska infekteras måste äggen från piskmasken direkt komma in i värden. Intag av äggen sker genom förorenat vatten eller via mat som har grott i förorenad odlingsmark. De befruktade äggen som påbörjat celldelning är embryo i cirka 10 dagar innan de kläcks och utvecklas till larver efter cirka 3 veckor. När en människa blir infekterad är det den främre änden av piskmasken som bäddar in sig i människans tarmslemhinna där de livnär sig på vätskor, spjälkade vävnader och eventuellt blod. Detta kan orsaka en kronisk blödning som leder till anemi. Risken är också stor att den irriterande tarmslemhinnan infekteras och detta kan leda till dysenteri[7].

Symptom[redigera | redigera wikitext]

Individer med en lätt infektion har oftast inga symptom. Vid svåra infektioner är symptomen regelbundna och smärtsamma diarréer som innehåller blod, slem och vatten och som har en frän lukt. En individs tillväxt kan hämmas vid svåra infektioner och även anala framfall kan förekomma. Barn som får svåra infektioner kan få en hämmad tillväxt och nedsatt kognitiv utveckling[9].

Samspel med immunförsvar[redigera | redigera wikitext]

Ett stort internationellt forskarlag har kunnat visa att den närbesläktade piskmasken Trichuris suis som infekterar grisar har egenskaper som hjälper immunsystemet. Genom att tillföra Trichuris suis till kroppen så kan det ge en positiv effekt för patienter med ledgångsreumatism, MS eller tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit. I endemiska länder har befolkningen en viss tendens att drabbas av betydligt färre immunpatologiska sjukdomar, eftersom att de drabbas oftare av parasitinfektioner. Detta är kopplat till att de som är mer exponerade för patogener har skapat ett förstärkt immunförsvar[10].

Diagnos och behandling[redigera | redigera wikitext]

Diagnosen vid piskmaskinfektion ställs med hjälp av en mikroskopisk analys där det undersöks om det finns ägg i avföringen från piskmasken[11]. Om diagnos är fastställd är den vanligaste behandligen det antiparasitiska läkemedlet Mebendazole, som den infekterade individen ska inta genom en dos per dag i 3 dagar. Ett extra intag av kosttillskott i form av järn är att rekommendera då piskmask kan leda till anemi[12].

För att förebygga att bli smittad av piskmask är de bästa tipsen att ta för vana att alltid tvätta händerna. Undvik även att äta livsmedel som kan ha blivit hanterade med förorenat vatten och koka alltid dina grönsaker om du misstänker att jorden den grott i är förorenad eller infekterad av piskmaskägg[12].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Folkhälsomyndigheten (2013). Sjukdomsinformation om piskmaskinfektion, hämtad 2015-03-31, http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/smittsamma-sjukdomar/piskmaskinfektion/.
  2. ^ [a b c] Centers for Disease Control and Prevention (2013). Parasites - Trichuriasis (also known as Whipworm Infection), Epidemiology & Risk Factors, Hämtad 2015-03-31, http://www.cdc.gov/parasites/whipworm/epi.html.
  3. ^ Aspöck, H., Auer, H., Picher, O. (1996). Trichuris trichiura eggs in the neolithic glacier mummy from the Alps, Parasitology Today, Volym 12, upplaga 7, Hämtad 2015-03-31, http://ac.els-cdn.com/0169475896300082/1-s2.0-0169475896300082-main.pdf?_tid=2e20ebea-d6d7-11e4-aad8-00000aacb35d&acdnat=1427718220_b1cd475cfb7fda20e7dda68a025100f8.
  4. ^ Nissen, S., Al-Jubury, A., Hansen, T. V. A., Olsen, A., Christiensen, H., Thamsborg, S. M., Nejsum, P. (2012). Genetic analysis of Trichuris suis and Trichuris trichura recovered from humans and pigs in a sympatric setting in Uganda, Veterinary Parasitology, Volym 188, Upplaga 1-2, Hämtad 2015-03-31, http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0304401712001161
  5. ^ Ericsson Gabbey, A. (2012). Whipworm infection, hämtad 2015-03-31,  http://www.healthline.com/health/whipworm-infection#Causes2
  6. ^ [a b c] Fraumann, R. (2003). Trichuris trichiura, Animal diversity web, Hämtad 2015-03-31, http://animaldiversity.org/accounts/Trichuris_trichiura/
  7. ^ [a b c] The Australian Society for Parasitology Inc (2010). Trichuris, Hämtad 2015-03-31, http://parasite.org.au/para-site/text/trichuris-text.html
  8. ^ Centers for Disease Control and Prevention (2013). Parasites - Trichuriasis (also known as Whipworm Infection), Biology, Hämtad 2015-04-21. http://www.cdc.gov/parasites/whipworm/biology.html
  9. ^ Centers for Disease Control and Prevention (2013). Parasites - Trichuriasis (also known as Whipworm Infection), Whipworm FAQs. Hämtad 2015-04-21. http://www.cdc.gov/parasites/whipworm/gen_info/faqs.html
  10. ^ Jex, A. R., Nejsum, P., Schwarz, E. M., Hu, L., Young, N. D., Hall, R.S., Korhonen, P.K., Lioa. S., Thamsborg, S., Xia, J., Xu, P., Wang, S., Scheerlinck, J-P. Y., Hofmann, A., Sternberg, P. W., Wang, P. W., Gasser, R. B. (2014). Genome and transcriptome of the porcine whipworm Trichuris suis, Hämtad 2015-04-22,  http://www.nature.com/ng/journal/v46/n7/full/ng.3012.html
  11. ^ Centers for Disease Control and Prevention (2013). Parasites - Trichuriasis (also known as Whipworm Infection), Diagnosis, Hämtad 2015-04-21, http://www.cdc.gov/parasites/whipworm/diagnosis.html
  12. ^ [a b] Centers for Disease Control and Prevention (2013). Parasites - Trichuriasis (also known as Whipworm Infection), Treatment, Hämtad 2015-04-21, http://www.cdc.gov/parasites/whipworm/treatment.html