Pithecia irrorata

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Pithecia irrorata
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Pithecia irrorata -Brazil-8b.jpg
Hona
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningPrimater
Primates
FamiljPitheciidae
SläktePlymsvansapor
Pithecia
ArtPithecia irrorata
Vetenskapligt namn
§ Pithecia irrorata
AuktorGray, 1842
Utbredning
Rio Tapajos Saki area.png
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Pithecia irrorata[2][3][4][5] är en däggdjursart som beskrevs av Gray 1842. Pithecia irrorata ingår i släktet plymsvansapor och familjen Pitheciidae.[6][7] Inga underarter finns listade.[6]

För fyra exemplar av olika kön registrerades en kroppslängd (huvud och bål) av 44 till 49 cm och en svanslängd av 40,7 till 49,6 cm. De hade 10 till 13 cm långa bakfötter och 1,8 till 3,7 cm stora öron. Hos hannar bildas pälsen på ovansidan främst av svarta hår med några vita hår inblandade som ger pälsen ett prickigt utseende. Antalet vita hår ökar hos äldre exemplar. Ovanför ansiktet finns ett vit tvärband som kan ha en fortsättning förbi öronen mot djurets nacke. Flera hannar har en brun skugga på underarmarna och framtassarnas samt fötternas färg är vit. I ansiktet finns bara några glest fördelade hår på köttfärgad hud, förutom nosen som är lite mörkare. Honor har nästan samma utseende men området med brun skugga kan sträcka sig till axeln och bröstet. Dessutom är ansiktet mörkare och de glest fördelade håren är ofta svarta.[8]

Denna plymsvansapa förekommer i nordvästra Brasilien och angränsande delar av östra Peru och norra Bolivia. Arten vistas där i regnskogar, kylare bergsskogar och andra skogar.[1]

Liksom andra plymsvansapor väger arten cirka ett till tre kilogram. Den äter frön, frukter, blommor och andra växtdelar samt några insekter. Ett föräldrapar bildar med sina ungar en liten flock. De rör sig i ett revir som har en radie av 10 till 25 km.[1] Livslängden i fångenskap kan gå upp till 16 år.[9]

Pithecia irrorata hotas i vissa delar av utbredningsområdet av jakt och skogsavverkningar men populationen är fortfarande ganska stort. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] 2008 Pithecia irrorata Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2012-10-24.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ (2005) , website Pithecia irrorata, Mammal Species of the World
  4. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  5. ^ Groves, Colin P. (2001) , Primate Taxonomy
  6. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (18 maj 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/pithecia+irrorata/match/1. Läst 24 september 2012. 
  7. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  8. ^ Laura K. Marsh (2014). ”A Taxonomic Revision of the Saki Monkeys, Pithecia” (på engelska). Neotropical Primates (Conservation International) 21 (1): sid. 1-165. doi:10.1896/044.021.0101. http://www.bioone.org/doi/full/10.1896/044.021.0101. Läst 11 mars 2018. 
  9. ^ Gray monk saki, Database of Animal Ageing and Longevity, läst 2018-03-11.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]