Skedstorkar

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Platalea)
Skedstorkar
Kungsskedstork (Platalea regia)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningPelikanfåglar
Pelecaniformes
FamiljIbisar
Threskiornithidae
SläkteSkedstorkar
Platalea
Vetenskapligt namn
§ Platalea
AuktorLinné, 1758
Arter
Se text.

Skedstorkar (Platalea) är ett släkte i familjen ibisar inom ordningen pelikanfåglar med vid utbredning på alla kontinenter utom Antarktis.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Skedstorkarna är en grupp med stora, långbenta, vadande fåglar. De har alla en stor, platt, skedformad näbb och födosöker genom att vada i grunt vatten och svepa med den delvis öppna näbben från sida till sida. När något litet vattendjur rör vid insidan av näbben - en insekt, ett kräftdjur eller en småfisk - så slår näbben igen. De föredrar färskvatten men återfinns även i saltvatten.

De lever monogamt, men förmodligen bara en häckningssäsong åt gången. Flertalet häckar i träd eller inne i vassbäddar. Hanen samlar bomaterial som består av pinnar och vass medan honan bygger boet vilket är en stor plattformsliknande konstruktion.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Tidigare placerades skedstorkarna i en egen underfamilj (Plataleinae) med övriga ibisar i Threskiornithinae. DNA-studier visar dock att släktet står närmare asiatiska och afrikanska ibisar än amerikanska ibisar. Rosenskedstorken placerades tidigare i det egna släktet Ajaia men inkluderas numera i Platalea.[1] Släktet omfattar därmed sex arter:

Äldre svenska trivialnamn för släktet Platalea var skedgäss eller slevgäss.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Delar av artikeln baseras på översatt material från engelskspråkiga Wikipedias artikel Spoonbill, läst 2009-11-09

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Jirle, E., Svensson, L., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2010). ”Förändringar i listan över Holarktis fåglar: Rapport nr 3 från sof:s taxonomikommitté”. Vår fågelvärld 69 (6): sid. 40-48. ISSN 0042-2649. 
  2. ^ Bäckman, J. (1871) Folkskolans Naturlära, 3:e upplagan, Zacharias Hæggströms Förlag, Stockholm, vol.1, sid:170