Poète maudit

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
De fördömda poeterna Paul Verlaine (längst till vänster) och Arthur Rimbaud (andra till vänster) på en målning från 1872 av Henri Fantin-Latour.
För diktsamlingen av Verlaine, se De fördömda poeterna.

Poète maudit, på svenska ungefär fördömd poet, är en litterär term som myntades av Paul Verlaine i en diktsamling med samma namn. Termen syftar på poeter, företrädesvis under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, som sågs av samhället likväl av sig själva som utstötta.[1]

En fördömd poet skulle enligt Verlaine vara obskyr och svårförståelig, till den grad att de var likgiltiga inför samhället. Deras storhet skulle bara framstå inför de riktigt kulturellt bevandrade, och för resten vara omärkbar – och därav deras fördömelse.[2]

Från detta följde även att den fördömda poeten skulle lida för sin genialitet. Det förklarade i sin tur alkoholism, hustru- och barnmisshandel, och så vidare. På så vis blev inte bara fördömelsen social utan likaväl moralisk och spirituell. För många, däribland Verlaine, framstod Charles Baudelaire som den sanna, hjältelika fördömda poeten.[2]

Exempel på poètes maudits[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] poete maudit | poetic concept” (på en). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/art/poete-maudit. Läst 18 februari 2017. 
  2. ^ [a b] Valiunas, Algis (februari 2012). ”The Cursed Poets and Their Gods”. First Things. https://www.firstthings.com/article/2012/02/the-cursed-poets-and-their-gods. 
  3. ^ Serrano, Richard (2006-11-24) (på engelska). Against the Postcolonial: Francophone Writers at the Ends of the French Empire. Lexington Books. sid. 43. ISBN 9780739120293. https://books.google.be/books?id=5b-sbv0g_6UC&pg=PA45&lpg=PA45&dq=rabearivelo+negritude&source=bl&ots=3TeO3x2pNI&sig=6zS-l6Qo0V2kEAu0hfwizzm3wuc&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwixi8eY3ZnSAhXJJ8AKHe1rDRkQ6AEIKzAC#v=onepage&q=rabearivelo%20negritude&f=false. Läst 18 februari 2017