Hoppa till innehållet

Pojo

Uppslagsordet ”Pohja” leder hit. För den mytologiska orten, se Pohjola. För andra betydelser, se Pojo (olika betydelser).
Pojo
Pohja (finska)
Kyrkoby, Tätort
Pojo kyrka
Land Finland Finland
Landskap Nyland
Kommun Raseborg
Församling Pojo svenska församling och
Pohjan suomalainen seurakunta
Koordinater 60°5′46″N 23°31′37″Ö / 60.09611°N 23.52694°Ö / 60.09611; 23.52694
Area 6,65 km²
Folkmängd 2 153 (2012)[1]
Befolkningstäthet 324 invånare/km²
Tidszon EET (UTC+2)
 - sommartid EEST (UTC+3)
Postnummer 10420
Geonames 641124
Pojos läge i Nyland
Pojos läge i Nyland
Pojos läge i Nyland
Pojo
Pohja (finska)
Före detta kommun
Vapen
Land Finland Finland
Landskap Nyland
Län Södra Finlands län
Area 264,80 km²
 - land 225,80 km²
Folkmängd 4 936 (2008)[2]
Befolkningstäthet 21,9 invånare/km²
Grundad 1359[3].
Kommunkod 606
Geonames 641124
Upphörd 2009
Ny kommun Raseborg
Pojos läge i Finland.
Stämbackens skolhus, Pojo första skola från 1871

Pojo [ˈpu:ju] (finska: Pohja) är en kyrkoby[1], tätort och stadsdel samt före detta kommun i Raseborgs stad i Finland.[4] Vid årsskiftet 2008/2009 sammanslogs städerna Ekenäs och Karis samt Pojo kommun till en ny storkommun med namnet Raseborg. Pojo kyrkoby ligger vid en fjordliknande vik, Pojoviken, cirka 90 kilometer väster om Helsingfors.

Under sitt sista år som egen kommun hade Pojo 4 936 invånare, varav den finskspråkiga befolkningen (finnarna) utgjorde en liten majoritet (cirka (59,3 %) och den svenskspråkiga befolkningen (finlandssvenskarna) en minoritet (cirka 37,6 %). Pojos totala areal utgjordes då av 264,80 km² varav 225,80 km² var landyta.

Folkmängden i Pojo kyrkoby uppgick den 31 december 2012 till 2 153 invånare, landarealen utgjordes av 6,65  km² och folktätheten uppgick till 323,8 personer/ km²[1].

Historia[redigera | redigera wikitext]

Pojo har varit bebyggt sedan 4000-talet f.Kr. Av minnen från forna tider har man hittat spjutspetsar och klubbstenar. Från 2000-talet f.Kr. har man hittat nio båtyxor och fem andra yxor. Från tiden kring Kristi födelse har man hittat järnyxor, sågar och kummelgravar. Efter korstågen på 1100-talet koloniserades kusttrakterna i södra Finland av svenska nybyggare varvid svenskspråkiga byar uppstod bland annat längs med Pojoviken, eftersom vattnet var den naturliga farleden förr i tiden. Kusttrakterna hade då stått sedan långliga tider relativt öde. Ännu i dag är Pojo en bygd med en betydande andel svenskspråkig befolkning.

Pojo (gammal skriftform: Poyæ) nämns första gången i en skrift från 1335,[5] men området där Pojo ungefär ligger i dag skall emellertid tidigare ha hetat Skawastadhe (senare bl.a. Skavistad) i en skrift från 1326[6].

Pojos historia sträcker sig dock betydligt längre bakåt i tiden. Pojoviken var redan på brons- och järnåldern en handelsväg till innersta Finland. Vattenleden anslöt till en viktig landsväg, den historiska Kungsvägen som går här fram i västostlig riktning. Den nordliga trakten är rik på höga åsar med tiotals sjöar emellan, det finns vattenleder och forsar. Pojos gynnsamma läge invid dessa forsar och vattenleder bidrog till att den blev finländska järnindustrins vagga. Runtomkring de västnyländska forsarna anlades på 1600-talet fem järnbruk, tre av dem i Pojo: Antskog omkring 1630, Billnäs 1639 och Fiskars 1649[7].

Pojo församling delades på 1900-talet, på grundval av språket, i en finsk och en svensk församling. Vid årsskiftet 2012/2013 grundades i Pojo en byaförening, Pojo kyrkoby byförening[8]. Raseborgs stad sålde det gamla kommunhuset i Pojo, i mars 2014. Kommunhusets nya ägare har beslutat att låta bygga om byggnaden till ett lyxigt bostadshus[9].

Nyländska sätes- och kungsgårdar från medeltid och 1500-tal[redigera | redigera wikitext]

Åminne, Björsby, Brödtorp, Dalkarby, Gennäs, Näsby, Nygård och Sällvik [10]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Småföretagarverksamheten är livlig med företag inom transport, byggnad, metall, hantverk, design, båtbyggeri, livsmedel, lantbruks och plast med mera.

Historiska orter tillhörande Pojo före detta kommun[redigera | redigera wikitext]

Byar som låg inom före detta Pojo kommun och som numera tillhör Raseborgs stad är: Antkärr, Antskog (fi. Ansku), Baggby, Billnäs (fi. Pinjainen), Björsby, Bockboda, Bollstad[11], Borgby[12], Brunkom, Brödtorp, Böle,[13] Dalkarby[14], Degernäs, Ekerö, Elimo, Fiskars, Forsby,[15] Gammelby,[16] Gennäs, Grabbskog, Grännäs[17], Gumnäs, Gästerby, Hindraböle, Hällskulla, Järnvik, Kila[18], Klinkbacka, Kockböle (en del av Persböle), Koppskog, Kvarnby[19], Kyrkbacka[20], Lillfors, Munckbacka, Mörby, Nygård, Näsby, Pentby, Persböle, Ramskulla, Sidsbacka, Sjösäng, Skarpkulla, Skogböle (fi. Kuovila), Skogäng, Skrittskog, Skuru, Slicko, Sonabacka, Spakanäs, Starrböle, Stålbacka, Sunnanvik, Svedjeby, Sällvik, Torby, Trädbollstad, Åminne[21] och Åminnefors[22].

Fiskarsån rann genom före detta Pojo kommun. Flacksjö var en sjö inom före detta Pojo kommun.

Märk dock att Pojo gård ligger i Bjärnåtraken inom Salo stad.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Friluftsliv[redigera | redigera wikitext]

I Gumnäs har byföreningen byggt en 3,8 km lång naturstig[24]. 2021 byggde de även två frisbeegolfbanor i området, Gumnäs 1 med 18 korgar och Gumnäs mini men 6 korgar[25].

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Järnvägen mellan Helsingfors och Åbo passerar genom Pojo, men numera finns inga hållplatser kvar. I Karis finns närmaste hållplats. Förr gjorde tågen uppehåll i Billnäs, Skuru och Fiskars.

Pojo kyrkoby skola

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Andelslaget hantverkare, formgivare och konstnärer i Fiskars - Onoma[redigera | redigera wikitext]

Fiskars bruk är ett aktivt centrum för kultur och konst. Konstnärer har lockats till området sedan 1980-talet och många är medlemmar i Andelslaget hantverkare, formgivare och konstnärer i Fiskars, som även driver butiken Onoma Shop samt arrangerar sommarutställningar. Andlelaget har 140 medlemmar (januari 2023).

Matkultur[redigera | redigera wikitext]

Fiskars bruk har även blivit ett centrum för mathantverk och matkultur. I bruket finns flera restauranger och kafeér, samt mathantverkare såsom Brukettsom tillverkar öl, cider, vin, gin och whisky. I Fiskars har det även ordnats Slow Food Festival sedan 2010. Festivalen arrangeras av föreningen Slow Food Västnyland. Festivalen samlar tusentals besökare i oktober till bruket kring temat lokalt producerad mat[26].

Idrott och motion[redigera | redigera wikitext]

På två golfbanor finns möjlighet att spela golf: Bruksgolf och Nordcenter Country Club. Idrottsinstitutet Kisakeskus ligger här.

Påminne[redigera | redigera wikitext]

I Pojo ligger Finlands sydligaste slalombacke Påminne där man kan skida slalom på vintern. På sommaren kan man åka backbilar eller terrängcykel.

Fiskars Village Trail Center[redigera | redigera wikitext]

I Fiskars bruk har föreningen Flowriders ry byggt banor i samarbete med Fiskars Oyj Abp. De ordnar också evenemang såsom Bike Expo som samlar cykelfantaster från hela landet.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

I Pojo finns det tre skolor varav två är de finskspråkiga lågstadierna Fiskarin koulu och Pohjan kirkonkylän ala-aste samt en svenskspråkig skola Pojo kyrkoby skola. Klinkbackan koulu stängdes 2020[27] och eleverna flyttade mestadels till Kiilan koulu i Karis.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i Pojo kommun, valen 1976–2004[redigera | redigera wikitext]

ValårFKPVFSDPGRÖNÖVRCLFPSFPSAMLGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19765131152
51352
2780,5
198051462
51462
2779,9
1984414162
41462
2777,0
1988211491
21149
2775,3
19924123161
41236
2775,8
199641238
41238
2765,5
20002112282
212282
2761,6
20042112318
21238
2762,9
1611
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Kända pojobor[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor
Noter
  1. ^ [a b c] ”Tätorter efter folkmängd och folktäthet 31.12.2012”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 9 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180209182516/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_027_201200_sv.px. Läst 3 december 2014. .
  2. ^ ”KOMMUNERNAS INVÅNARANTAL I ALFABETISK ORDNING 31.12.2008”. Befolkningsdatasystemet, Befolkningsregistercentralen. Arkiverad från originalet den 6 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140606221339/http://vrk.fi/default.aspx?docid=786&site=5&id=0. Läst 2 december 2014. 
  3. ^ Folhälsan service-center. Nylands landskapskalender 1986. Jakobstads tryckeri. ISSN 0356-6153. (svenska)
  4. ^ ”Pojo”. Uppslagsverket Finland (uppslagsverket.fi). https://uppslagsverket.fi/sv/sok/view-170045-Pojo. Läst 20 januari 2022. 
  5. ^ ”Bebyggelsenamn i Finland_Pojo”. Svenska litteratursällskapet i Finland. http://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/1194/pojo-raseborg. Läst 4 december 2014. 
  6. ^ ”Bebyggelsenamn i Finland_Billnäs”. Svenska litteratursällskapet i Finland. http://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/1243/skavistad-raseborg. Läst 4 december 2014. 
  7. ^ Bruksmiljöerna i Pojo – Finländska Museiverkets webbplats (svenska) Läst 4 december 2014.
  8. ^ Lägesrapport – Byaföreningens infoblad Arkiverad 8 december 2014 hämtat från the Wayback Machine. (svenska) Läst 4 december 2014.
  9. ^ Om kommunhusets ombyggnadsplaner – Nyhetspressen.se (svenska) Läst 4 december 2014.
  10. ^ [https://www.kyppi.fi/palveluikkuna/mjhanke/read/asp/hae_liite.aspx?id=114626&ttyyppi=pdf&kansio_id=0 ”NYLÄNDSKA SÄTES- OCH KUNGSGÅRDAR FRÅN MEDELTID OCH 1500-TAL”]. Museiverket, byggnadshistoriska avdelningen. 11 juli 2003. https://www.kyppi.fi/palveluikkuna/mjhanke/read/asp/hae_liite.aspx?id=114626&ttyyppi=pdf&kansio_id=0. Läst 21 januari 2023. 
  11. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=Bollstad. Läst 12 februari 2019. 
  12. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=Borgby. Läst 11 februari 2019. 
  13. ^ [hhttp://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=b%C3%B6le ”Svenska ortnamn i Finland”]. Institutet för de inhemska språken. hhttp://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=b%C3%B6le. Läst 28 januari 2019. 
  14. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=Dalkarby. Läst 23 december 2018. 
  15. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=Forsby. Läst 14 september 2018. 
  16. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=Gammelby. Läst 25 augusti 2018. 
  17. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=Gr%C3%A4nn%C3%A4s. Läst 21 juli 2018. 
  18. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=abc&b=K&pos=200. Läst 2 mars 2018. 
  19. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=abc&b=K&pos=500. Läst 24 september 2017. 
  20. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=abc&b=K&pos=500. Läst 17 januari 2018. 
  21. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=%C3%85minne. Läst 8 januari 2019. 
  22. ^ Genealogiska samfundet i Finland. (svenska) Läst 4 december 2014.
  23. ^ ”Pojo var först med pappret” (på svenska). www.vastranyland.fi. https://www.vastranyland.fi/artikel/e08800df-ebe6-47f8-bb42-c58e53dc1b55. Läst 3 januari 2023. 
  24. ^ ”Gumnäs ulkoilureitti - friluftsled” (på finska). Pohjan kirkonkylän kyläyhdistys ry. https://www.pohjapojo.fi/kylainfo-byainfo/aktiviteetit-aktivitet/gumnasin-ulkoilureitti/. Läst 4 januari 2023. 
  25. ^ ”Gumnäs Frisbeegolf”. www.facebook.com. https://www.facebook.com/GumnasFrisbeegolf. Läst 4 januari 2023. 
  26. ^ Enlund, Lina. ”Slow Food bjuder in till matfest i Fiskars igen - cirka 40 försäljare på plats den här helgen” (på svenska). www.vastranyland.fi. https://www.vastranyland.fi/artikel/a97fe63c-1c16-40b3-b12d-c541976ec3ed. Läst 2 januari 2023. 
  27. ^ ”Klinkbackan koulu” (på finska). Raasepori. Arkiverad från originalet den 2 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230102205841/https://www.raasepori.fi/klinkbackan-koulu/. Läst 2 januari 2023. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]