Polisens grader i Sverige

Inom den svenska Polismyndigheten och Säkerhetspolisen finns följande tjänstegrader.

Utdrag ur Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om polisens uniformer (PMFS 2022:10):

3 § Gradbeteckningar ska bäras på uniformens axelparti om det inte av taktiska eller säkerhetsmässiga skäl är olämpligt. Vid bärande ska eklöven peka bakåt med stjälkarna riktade framåt.

Polisens tjänstegrader från 2022

2022 infördes det nya systemet Karriär- och utvecklingsvägar (KUV) i syfte att bland annat höja lönerna, där man har bland annat gjort ändringar i gradbeteckningarna. Exempelvis har graden polisassistent delats upp i fem nivåer. Ändrade genom PMFS 2022:10:^[1]. De gamla graderna används fortfarande vid sidan om de nya graderna.

De nya gradbeteckningarna, från högst till lägst, är som följande:

Polischefsgrader

1	2	3	4	5	6	7	8	9


Rikspolischef Säkerhetspolischef	Biträdande säkerhetspolischef	Polisdirektör	Biträdande polisdirektör	Polismästare	Polismästare	Polismästare Polisöverintendent	Polisintendent	Polissekreterare
(myndighetschef)		(chef för polisregion)	(biträdande chef för polisregion)	(chef på ledningsnivå 5)	(chef på ledningsnivå 4)	(chef för polisområde) (enhetschef nationella avdelningar)	(chef för lokalpolisområde)	(sektionschef nationella avdelningar)

Kommissarier och inspektörer

10	11	12	13	14	15


Poliskommissarie Kriminalkommissarie	Poliskommissarie Kriminalkommissarie	Poliskommissarie Kriminalkommissarie	Polisinspektör Kriminalinspektör	Polisinspektör Kriminalinspektör	Polisinspektör Kriminalinspektör
(chef på ledningsnivå 3 eller 4)	(biträdande chef på ledningsnivå 3 eller 4) (befäl/arbetsledare) (chef för befälsgrupp på indirekt nivå t.ex. grupp med VB)		(chef för grupp)	(yttre befäl/arbetsledare)

Polisassistenter och aspiranter

16	17	18	19	20	21	22


Polisassistent	Polisassistent	Polisassistent	Polisassistent	Polisassistent	Polisaspirant
(medarbetarnivå 5)	(medarbetarnivå 4)	(medarbetarnivå 3)	(medarbetarnivå 2) (>4 års anställning)	(medarbetarnivå 1) (<4 års anställning)		(Studerande vid Polisutbildningen)

Polisens tjänstegrader från 2015 till 2022

Från den 1 januari 2015 fanns följande tjänstegrader och gradbeteckningar inom den nybildade Polismyndigheten, ändrade genom PMFS 2018:12 :^[2]

Polischefsgrader

1	2	3	4	5	6	7	8


Rikspolischef Säkerhetspolischef	Biträdande säkerhetspolischef	Polisdirektör	Biträdande polisdirektör	Polismästare	Polismästare Polisöverintendent	Polisintendent	Polissekreterare
(myndighetschef)		(chef för polisregion)		(chef för polisområde) (enhetschef nationella avdelningar)		(chef för lokalpolisområde) (sektionschef nationella avdelningar)

Övriga polisgrader

9	10	11	12	13	14	15	16	17	18


Poliskommissarie Kriminalkommissarie	Poliskommissarie Kriminalkommissarie	Poliskommissarie Kriminalkommissarie	Polisinspektör Kriminalinspektör	Polisinspektör Kriminalinspektör	Polisinspektör Kriminalinspektör	Polisassistent	Polisassistent	Polisaspirant	Studerande vid polisutbildningen
(chef för sektion)	(befäl/arbetsledare)		(chef för grupp)	(befäl/arbetsledare)		(med minst fyra års anställning)

Polisens tjänstegrader från 1992 till 2014

Rikspolisstyrelsens uniformsföreskrifter för polisväsendet (Unif-P); RPS FS 1998:4 FAP 798-1.^[3]

Polischefsgrader

Fram till 1999 krävdes, under 7 kap. §§ 9-10 i då gällande Polisförordning (1984:730), juris kandidatexamen eller annan nordisk juristexamen för behörighet att kunna anställas som länspolismästare, polismästare, polisöverintendent, polisintendent och polissekreterare.^[4]^[5]^[6] På inrådan av Rikspolisstyrelsen framlade regeringen till riksdagen en proposition där kravet på juridisk examen togs bort, dvs en helomvändning av riksdagens tidigare ställningstaganden i samband med 1980-talets polisreform.^[7]^[8]

1^[9]^[10]	2^[9]^[10]	3^[9]^[10]	4^[9]^[10]	5^[9]^[10]	6^[9]^[10]


Rikspolischef	Länspolismästare (i Stockholm, Göteborg & Malmö)	Länspolismästare (i övriga län)	Polismästare Polisöverintendent	Polisintendent	Polissekreterare
	Biträdande rikspolischef	Biträdande länspolismästare i Stockholm, Göteborg & Malmö	Biträdande länspolismästare i övriga län Byråchef på RPS med uniformsplikt Rektor på PHS

Övriga polisgrader

7^[9]^[10]	8^[9]^[10]	9^[9]^[10]	10^[9]^[10]	11^[9]^[10]	12^[9]^[10]	13^[9]^[10]	14^[9]^[10]


Poliskommissarie (med särskild tjänsteställning)	Poliskommissarie	Polisinspektör (med särskild tjänsteställning)	Polisinspektör	Polisassistent (med minst 6 års anställning)	Polisassistent	Polisaspirant	Studerande vid polisutbildning
Kriminalkommissarie med särskild tjänsteställning	Kriminalkommissarie	Kriminalinspektör med särskild tjänsteställning	Kriminalinspektör			Polischefsaspirant^[11]	^[11]

Polisens tjänstegrader enligt 1925 års polisutrustningsreglemente

Grad	Befattning	Gradbeteckning
Polismästargraden	Polismästare Landsfogde	ett 3 millimeters kantsnöre av guldgalon och därunder på ett avstånd av 3 millimeter en 30 millimeter bred eklövsgalon i svart och guld
Intendentsgraden	Polisintendent	En 30 millimeter bred eklövsgalon i svart och guld För statspolisintendenten anbragt 3 millimeter under ett 3 millimeters kantsnöre i svart och guld
Landsfiskalsgraden	Landsfiskal Stadsfiskal vilken också är polischef Landsfogdeassistent Statspolisassistent	..
Kommissariegraden	Poliskommissarie vilken är anställd i stad som är skyldig att tillhandahålla reservpolispersonal Polischef i köping med åtalsrätt Landsfiskalsassistent	en 18 millimeter bred eklövsgalon i svart och guld
Överkonstapelsgraden	Annan poliskommissarie Polisman med åtalsrätt i köping som inte är polischef Polisinspektor Polisöverkonstapel anställd i polisdistrikt med polisskoleutbildad personal Polisuppsyningsman anställd i polisdistrikt med polisskoleutbildad personal	en 12 millimeter bred eklövsgalon i svart och guld
Inspektionskonstapelsgraden	Annan polisöverkonstapel Biträdande polisöverkonstapel Kriminalkonstapel Inspektionskonstapel Förste konstapel	ett 3 millimeters kantsnöre av guldgalon
Konstapelsgraden	Manligt kanslibiträde eller skrivbiträde i landsfiskalsdistrikt, som tilldelats polismans skydd och befogenhet Fjärdingsman Annan polisman vilken inte har befälsställning Polissyster	-
Källor	^[12]	^[13]

Vid en genomgång 1944 hade dessutom i vissa poliskårer inrättats följande tjänstegrader vilka inte var omnämnda i utrustningsreglementet: förste kommissarie, biträdande kommissarie, biträdande kriminalöverkonstapel. Någon befattning som polisinspektor fanns då inte kvar.^[12]

Polisens grader i internationell översättning

Svensk grad	Internationell översättning
Polischef	Police chief
Rikspolischef	National Police Commissioner
Regionpolischef (polismästare med tjänstegraden polisdirektör)	Chief Commissioner
Biträdande regionpolischef (polismästare med tjänstegraden biträdande polisdirektör)	Deputy Chief Commissioner
Polismästare	District Police Commissioner
Polisöverintendent	Deputy Police Commissioner
Polisintendent	Chief Superintendent
Polissekreterare	Assistant Commissioner
Polis	Police officer
Poliskommissarie som är chef för sektion	Superintendent
Poliskommissarie	Chief Inspector
Polisinspektör som är chef för grupp	Inspector
Polisinspektör	Sergeant
Polisassistent med 4 års anställning	Senior police constable
Polisassistent	Constable
Polisaspirant	Police trainee
Polisstuderande	Police student

Källa:^[14]

Se även

Referenser

Noter

^ [https://polisen.se/siteassets/forfattningssamling/fap-nummer/fap_798_1_pmfs_2022_10.pdf ”Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om polisens uniformer (pdf för nedladdning)”]. Polismyndigheten. 30 november 2022. https://polisen.se/siteassets/forfattningssamling/fap-nummer/fap_798_1_pmfs_2022_10.pdf. Läst 14 september 2023.
^ ”Beslutsprotokoll 2014-12-18”. Genomförandekommittén för den nya polismyndigheten, bilaga 3. Arkiverad från originalet den 8 december 2015. https://web.archive.org/web/20151208144037/http://www.polissamordningen.se/filer/Arbetsmaterial_och_beslut/Fattade%20beslut/Beslut_%C3%B6vrigt/141218_beslut_nomenklatur.pdf. Läst 28 januari 2015.
^ ”Rikspolisstyrelsens uniformsföreskrifter för polisväsendet (Unif-P); RPS FS 1998:4 FAP 798-1”. www.polisen.se. Rikspolisstyrelsen. 1998. Arkiverad från originalet den 3 september 2003. https://web.archive.org/web/20030903060950/http://www.polisen.se/static/fap/FAP798_1_RPSFS1998_4.pdf. Läst 11 januari 2022.
^ ”Polisförordning (1984:730)” (Svensk författningssamling). rkrattsbaser.gov.se. Regeringskansliets rättsdatabaser. https://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=1984:730. Läst 10 januari 2024. ”9 § Behörig att anställas som polischefsaspirant är den som har avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen.
Med svensk juris kandidatexamen och juristexamen jämställs fullbordad juristutbildning som till övervägande del har ägt rum i Danmark, Finland, Island eller Norge. Om denna utbildning skulle vara mer än ett år kortare än den svenska utbildningen, skall sökanden genomgå en kompletteringsutbildning som avslutas med kunskapsprov. Förordning (1995:121).
10 § Behörig till sådan anställning som länspolismästare som avses i 3 § andra stycket samt till anställning som biträdande länspolismästare, polismästare, polisöverintendent, polisintendent eller polissekreterare är den som har avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen och har genomgått föreskriven polischefsutbildning. Föreskrifterna i 9 § andra stycket skall dock gälla också i fråga om sådan anställning. Förordning (1995:121).”
^ ”"Att vara jurist är givetvis inget motsatsförhållande – men chefer ska tillsättas utifrån lämplighet"”. blaljus.nu. Polisförbundet. 14 februari 2013. Arkiverad från originalet den 10 januari 2024. https://web.archive.org/web/20240110230153/https://blaljus.nu/nyhetsartikel/polis-eller-jurist. Läst 10 januari 2024.
^ Wahlberg, Stefan (25 november 2022). ””Återinför juristkravet för polischefer””. www.dagensjuridik.se. Dagens Juridik. https://www.dagensjuridik.se/nyheter/aterinfor-juristkravet-for-polischefer/. Läst 10 januari 2024.
^ ”Regeringens proposition 1998/99:47 Om chefsförsörjningen inom polisväsendet”. riksdagen.se. Sveriges riksdag. 1999. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/om-chefsforsorjningen-inom-polisvasendet_gm0347/. Läst 2 april 2024.
^ ”Regeringens proposition 1980/81:13 om polisens uppgifter, utbildning och organisation m.m.;”. riksdagen.se. Sveriges riksdag. 1980. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/om-polisens-uppgifter-utbildning-och-organisation_g40313/. Läst 2 april 2024.
^ [a b c d e f g h i j k l m n] ”Gradbeteckningar”. www.polisen.se. Rikspolisstyrelsen. 1992. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927204452/http://www.polisen.se/mediaarchive/1539/1892/Gradbetn2_.pdf. Läst 10 januari 2024.
^ [a b c d e f g h i j k l m n] Rikspolisstyrelsens uniformsföreskrifter för Polisen (RPSFS 2004:10)
^ [a b] Gradbeteckningen tillkom efter 1998.
^ [a b] Betänkande med förslag till förstatligande av polisväsendet i riket och åklagarväsendet i rikets städer. D. 1, Allmänna grunder 2013-02-28.
^ Betänkade med förslag till vissa ändringar i beklädnadsreglementet för polispersonalen m.m. (SOU 1939:20), sid. 19.
^ Svensk-engelsk och engelsk-svensk ordlista för anställda inom polisen Arkiverad 17 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine. 2015-10-22

Externa länkar

[1] [https://polisen.se/siteassets/forfattningssamling/fap-nummer/fap_798_1_pmfs_2022_10.pdf ”Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om polisens uniformer (pdf för nedladdning)”]. Polismyndigheten. 30 november 2022. https://polisen.se/siteassets/forfattningssamling/fap-nummer/fap_798_1_pmfs_2022_10.pdf. Läst 14 september 2023.

[2] ”Beslutsprotokoll 2014-12-18”. Genomförandekommittén för den nya polismyndigheten, bilaga 3. Arkiverad från originalet den 8 december 2015. https://web.archive.org/web/20151208144037/http://www.polissamordningen.se/filer/Arbetsmaterial_och_beslut/Fattade%20beslut/Beslut_%C3%B6vrigt/141218_beslut_nomenklatur.pdf. Läst 28 januari 2015.

[3] ”Rikspolisstyrelsens uniformsföreskrifter för polisväsendet (Unif-P); RPS FS 1998:4 FAP 798-1”. www.polisen.se. Rikspolisstyrelsen. 1998. Arkiverad från originalet den 3 september 2003. https://web.archive.org/web/20030903060950/http://www.polisen.se/static/fap/FAP798_1_RPSFS1998_4.pdf. Läst 11 januari 2022.

[4] ”Polisförordning (1984:730)” (Svensk författningssamling). rkrattsbaser.gov.se. Regeringskansliets rättsdatabaser. https://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=1984:730. Läst 10 januari 2024. ”9 § Behörig att anställas som polischefsaspirant är den som har avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen.
Med svensk juris kandidatexamen och juristexamen jämställs fullbordad juristutbildning som till övervägande del har ägt rum i Danmark, Finland, Island eller Norge. Om denna utbildning skulle vara mer än ett år kortare än den svenska utbildningen, skall sökanden genomgå en kompletteringsutbildning som avslutas med kunskapsprov. Förordning (1995:121).
10 § Behörig till sådan anställning som länspolismästare som avses i 3 § andra stycket samt till anställning som biträdande länspolismästare, polismästare, polisöverintendent, polisintendent eller polissekreterare är den som har avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen och har genomgått föreskriven polischefsutbildning. Föreskrifterna i 9 § andra stycket skall dock gälla också i fråga om sådan anställning. Förordning (1995:121).”

[5] ”"Att vara jurist är givetvis inget motsatsförhållande – men chefer ska tillsättas utifrån lämplighet"”. blaljus.nu. Polisförbundet. 14 februari 2013. Arkiverad från originalet den 10 januari 2024. https://web.archive.org/web/20240110230153/https://blaljus.nu/nyhetsartikel/polis-eller-jurist. Läst 10 januari 2024.

[6] Wahlberg, Stefan (25 november 2022). ””Återinför juristkravet för polischefer””. www.dagensjuridik.se. Dagens Juridik. https://www.dagensjuridik.se/nyheter/aterinfor-juristkravet-for-polischefer/. Läst 10 januari 2024.

[7] ”Regeringens proposition 1998/99:47 Om chefsförsörjningen inom polisväsendet”. riksdagen.se. Sveriges riksdag. 1999. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/om-chefsforsorjningen-inom-polisvasendet_gm0347/. Läst 2 april 2024.

[8] ”Regeringens proposition 1980/81:13 om polisens uppgifter, utbildning och organisation m.m.;”. riksdagen.se. Sveriges riksdag. 1980. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/om-polisens-uppgifter-utbildning-och-organisation_g40313/. Läst 2 april 2024.

[Gradbeteckningar_1992-9] [a b c d e f g h i j k l m n] ”Gradbeteckningar”. www.polisen.se. Rikspolisstyrelsen. 1992. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927204452/http://www.polisen.se/mediaarchive/1539/1892/Gradbetn2_.pdf. Läst 10 januari 2024.

[RPSFS_2004:10-10] [a b c d e f g h i j k l m n] Rikspolisstyrelsens uniformsföreskrifter för Polisen (RPSFS 2004:10)

[Efter_1998-11] [a b] Gradbeteckningen tillkom efter 1998.

[1944:53-12] [a b] Betänkande med förslag till förstatligande av polisväsendet i riket och åklagarväsendet i rikets städer. D. 1, Allmänna grunder 2013-02-28.

[13] Betänkade med förslag till vissa ändringar i beklädnadsreglementet för polispersonalen m.m. (SOU 1939:20), sid. 19.

[14] Svensk-engelsk och engelsk-svensk ordlista för anställda inom polisen Arkiverad 17 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine. 2015-10-22

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]