Polisförbundet
| Polisförbundet | |
| Information | |
|---|---|
| Ordförande | Lena Nitz |
| Vice ordförande | Anna Nellberg Dennis |
| Historia | |
| Grundat | 7 augusti 1903 |
| Land | Sverige |
| Huvudkontor | Klara Södra kyrkogata, Stockholm |
| Antal medlemmar | Omkring 20 500 aktiva |
| Huvudorganisation | Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) |
| Övrigt | |
| Webbplats | polisforbundet.se |
| Förbundstidning | Polistidningen |
Polisförbundet[1] är ett fackligt yrkesförbund som organiserar poliser. Polisförbundet är medlem i Tjänstemännens Centralorganisation (TCO). Förbundsordförande sedan 2010 är polisen och juristen Lena Nitz. Hon är den 16:e ordföranden i ordningen och förbundets första kvinnliga ordförande. Lena Nitz efterträdde Jan Karlsen (1998–2010).
Polisförbundet har omkring 20 500 aktiva medlemmar (inklusive polisstudenterna) och organiserar över 90 procent av landets poliser. Förbundets viktigaste mål är att uppvärdera polisyrket genom bättre arbetsvillkor, högre löner och utveckling inom yrket.
Förbundet har över tusen förtroendevalda och ett kansli med 30 anställda som jobbar med bland annat medlemsservice, försäkringar, rättshjälp, förhandlingar, information samt opinionsbildning.
I samband med att polisen den 1 januari 2015 gjordes om till en myndighet gjordes också justeringar inom Polisförbundet som numera består av sju geografiskt indelade förbundsregioner (Syd, Väst, Öst, Bergslagen, Stockholm, Mitt och Nord). Rikspolisen organiserar medlemmar inom Säkerhetspolisen (Säpo) och Nationella avdelningar organiserar medlemmar inom Polismyndighetens nationella avdelningar. Dessutom kan studerande på landets polisutbildningar vara medlemmar i förbundet för att få hjälp under studietiden.
Både inför och under omorganisationen fick Polisförbundet mycket uppmärksamhet i media med synpunkter bland annat på att förändringarna genomfördes med för fort.[2] [3][4]För detta fick man inget gehör hos Polismyndighetens ledning som ansåg att den lagda tidsplanen skulle hållas. När omorganisationen senare granskades av Statskontoret fick Polisförbundet rätt i sin kritik.[5]
Polisförbundet är representerade i samarbetsorganet Eurocop där Polisförbundets vice ordförande Anna Nellberg Dennis blev första kvinnliga ordförande (2012–2016).[6]
Historia[7]
Grunden till Svenska Polisförbundet lades den 7 augusti 1903 vid ett möte i Stockholm sedan Lars Fjellman i Göteborg kommit fram till att det behövdes en central organisation för att driva frågan om polisernas mycket dåliga tjänstgöringsvillkor. Fjellman hade varit med och bildat Polisföreningen Kamraterna i Göteborg 1898.
Grundvalen för bildandet av Svenska Polisförbundet var allmän löneförhöjning, polisutbildning och en höjning av moralen inom polisen.
Priset Lars Fjellman betalade för sitt fackliga engagemang var högt. Han förlorade sin tjänst som polis. Det officiella skälet var dock att han påstods ha tagit sig en extra kafferast under ett arbetspass.
En kort tid efter grundandet 1903 ordnades personförsäkringar för poliser i Svenska Lif.
1914 hade ett tjugotal städer ordnat någon form av pensionslösning för polismännen. 1926 hade i stort sett alla poliser någon form av pensionsavtal.
1925 tog staten ansvar för en allmän gemensam grundutbildning för poliser.
Under 1930-talet drev Polisförbundet frågan om att polisen skulle förstatligas, vilket sedan skedde 1965.
1965 var också året då Polisförbundet fick förhandlings-och konflikträtt tillsammans med övriga offentligt anställda.
Polisförbundet har alltid strävat efter facklig styrka genom samarbete med andra organisationer. I början av 1930-talet tog man initiativ till ett bredare samarbete med andra fackliga organisationer inom den offentliga sektorn. Tillsammans med Sveriges Allmänna Folkskollärareförening bjöd man in övriga stats- och kommunalanställda tjänstemän och bildade TCO 1937.
Tidigare ordföranden[8]
| Gustaf Svanelundh | Göteborg | 1903–1905 |
| Karl Larsson | Falun | 1906–1912 |
| Johan Lager | Linköping | 1913–1919 |
| Johan Levin | Malmö | 1920–1925 |
| Birger Gustafsson | Uddevalla | 1926–1937 |
| Carl Persson | Göteborg | 1938–1945 |
| Erik Hellberg | Göteborg | 1946–1949 |
| Bertil Skoglund | Örnsköldsvik | 1950–1955 |
| Joel Rundberg | Norrköping | 1956–1967 |
| Erik G. Lantz | Malmö | 1968–1971 |
| Sture Wendin | Stockholm | 1972–1979 |
| Birger Hjert | Karlstad | 1980–1983 |
| Gunno Gunnmo | Stockholm | 1983–1996 |
| Sven-Erik Karlsson | Kalmar | 1996–1998 |
| Jan Karlsen | Västra Götaland | 1998–2010 |
| Lena Nitz | Stockholm | 2010– |
Källor
- ^ ”Polisförbundet”. Polisförbundet. http://www.polisforbundet.se/. Läst 28 november 2017.
- ^ Nyheter, SVT. ”Oro kring ny polisorganisation”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/oro-kring-ny-polisorganisation. Läst 28 november 2017.
- ^ ”"Frågetecken kring 2 600 chefer - därför lämnar Polisförbundet förhandlingarna i oenighet"”. Dagens Juridik. http://www.dagensjuridik.se/2014/10/fragetecken-kring-2-600-chefer. Läst 28 november 2017.
- ^ ”Polisförbundet: Därför stämmer vi staten”. https://www.dagenssamhalle.se/debatt/polisfoerbundet-daerfoer-staemmer-vi-staten-18393?pack=18390. Läst 28 november 2017.
- ^ ”Polisomgörning får kritik”. https://arbetet.se/2016/09/30/polisomgorning-far-kritik/. Läst 28 november 2017.
- ^ Nyheter, SVT. ”Anna Nellberg ny president i Eurocop”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/anna-nellberg-ny-president-i-eurocop. Läst 28 november 2017.
- ^ ”100 år av fackligt mod | TAM-Arkiv”. www.tam-arkiv.se. http://www.tam-arkiv.se/node/763. Läst 28 november 2017.
- ^ ”Tidigare förbundsordförande”. Polisförbundet. https://www.polisforbundet.se/om-oss/historik/tidigare-forbundsordforande/. Läst 28 november 2017.
Externa länkar
| |||||