Pommern (1903)
| ||
| Pommern som museifartyg i Mariehamn | ||
| Allmänt | ||
|---|---|---|
| Typklass/Konstruktion | Fyrmastad stålbark | |
| Anropssignal | OHQW | |
| Historik | ||
| Byggnadsvarv | J. Reid & Co, Glasgow | |
| Öde | Museifartyg i Mariehamn | |
| Tekniska data | ||
| Längd | 94,67 m | |
| Bredd | 13,21 m | |
| Djupgående | 7,5 m (lastad) | |
| Deplacement | 3950 dwt | |
| Besättning | 25 personer | |
| Passagerare | 5 | |
Pommern är en fyrmastad stålbark, byggd 1903 i Glasgow, Skottland. År 1923 köpte den åländske redaren Gustaf Erikson fartyget. Hon var ett av de sista stora segelfartygen i vetetraden mellan Australien och Europa. Sedan 1953 är hon museifartyg i Mariehamn på Åland. Pommern räknas som ett av världens bäst bevarade fartyg i sin klass.
Tidiga år
[redigera | redigera wikitext]Fartyget fick ursprungligen namnet Mneme och seglade under tysk flagg. Hennes första ägare var B. Wencke Söhne i Hamburg. Efter ägarens död såldes hon 1906 till Rehderei Act. Ges. von 1896, som på grund av ekonomiska problem sålde fartyget vidare samma år till Reederei F. Laeisz i Hamburg. Rederiet blev känt som The P-liners eftersom dess fartygsnamn började med P. I samband med ägarbytet döptes Mneme om till Pommern.
Pommern gick därefter i salpetertrafik mellan Chile och Europa och seglade för F. Laeisz fram till 1923, med undantag för en period då hon överfördes till Grekland som krigsskadestånd 1918. År 1911 kolliderade hon med fyrmastbarken Engelhorn i Nordsjön, men skadorna reparerades. När segelfartygens tid gick mot sitt slut inledde F. Laeisz ett samarbete med Gustaf Erikson, som så småningom byggde upp världens största segelflotta. Rederiet F. Laeisz finns fortfarande och ingår numera i Hapag-Lloyd.
Under åländsk flagg
[redigera | redigera wikitext]
Gustaf Erikson köpte Pommern 1923. Under 1920-talet seglade hon främst med salpeter och trävaror till Sydamerika. På 1930-talet sattes hon in i vetetraden till Australien, eftersom efterfrågan på andra fraktuppdrag minskade. Bland hennes snabbaste seglingar under denna period märks: Några av hennes snabbaste seglingar under denna perioden var:
- 1929: Oslo till Melbourne på 87 dygn med trävaror
- 1930: Wallaroo (Australien) till Falmouth (Storbritannien) på 105 dygn med vete
- 1934–35: Dungeness (Storbritannien) till Port Victoria (Australien) på 76 dygn i barlast
- 1936: Port Lincoln (Australien) till Falmouth (Storbritannien) på 94 dygn med vete
- 1937: Port Victoria (Australien) till Falmouth (Storbritannien) på 94 dygn med vete
Vid krigsutbrottet 1939 lades hon upp i Mariehamn. År 1944 bogserades hon till Stockholm för att hämta en vetelast till Åbo som nödhjälp. Därefter blev hon kvar i Mariehamn. Hon rustades aldrig igen, till skillnad från Pamir och Viking.
Museifartyg
[redigera | redigera wikitext]
År 1953 donerades Pommern till Mariehamns stad av Gustaf Eriksons efterlevande. Hon förtöjdes i Västerhamn, intill Ålands sjöfartsmuseum, och öppnades som museum 1957. Hon är ett av få kvarvarande fartyg i sitt slag som bevarats i flytande originalskick. Med några års mellanrum bogseras hon för underhåll, bland annat bottenmålning.
År 2019 rustades kajen där hon ligger. Samtidigt byggdes en träbelagd docka som omger det flytande fartyget. Hon förvaltas av Ålands sjöfartsmuseum.
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Pommern (region)
- Ålands sjöfartsmuseum
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Sundberg, Göte. Från Tjerimai till Moshulu – Gustaf Eriksons segelfartyg. Mariehamn: Ålands Nautical Club r.f., 2022. ISBN 978-952-99971-9-0
- Svensson, Björn O. Pommern, från lastdragare till museiskepp. Söderström & Co, 1984. ISBN 951-52-0917-X
- Örjans, Jerker och Skogsjö, Håkan. Boken om Pommern. Mariehamn: Mariehamns stad, 2002. ISBN 951-98141-2-4
- Bjerking, Sven-Erik. 4-mastbarken Pommern, jordenruntresan 1933–34. Mariehamn: Museifartyget Pommerns fond, 1997. ISBN 952-90-9431-0
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Pommern (1903).