Poreč

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Poreč
Ort
Hamnen i Poreč år 2008.
Hamnen i Poreč år 2008.
Zastava Poreča.svg
Flagga
Land Kroatien Kroatien
Län Istriens län
Koordinater 45°13′0″N 13°35′0″Ö / 45.21667°N 13.58333°Ö / 45.21667; 13.58333
Folkmängd 16 696[1] (2011)
Borgmästare Edi Štifanić (IDS)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 52440
Riktnummer 052
GeoNames 3192699
Porečs läge i Kroatien.
Red pog.svg
Porečs läge i Kroatien.
Webbplats: www.porec.hr
Eufrasiusbasilikan ingång år 2014.
Stadstornet år 2007.

Poreč (italienska: Parenzo, latin: Parens eller Parentium, äldre tyska: Parenz) är en stad i Kroatien. Staden har 16 696 invånare (2011)[1] och är belägen vid Adriatiska havet på halvön Istriens västra kust. Turismen utgör en viktig näringsgren i Poreč och i staden ligger den sedan år 1997 på Unescos världsarvslista upptagna Eufrasiusbasilikan.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Förhistoria och antiken[redigera | redigera wikitext]

Området där Poreč ligger har varit befolkat sedan förhistorisk tid.[2] Staden utvecklades på en utskjutande halvö (idag Gamla stan) långt innan den kom att domineras av den antika illyriska folkstammen histrierna.[2] Med histriernas ankomst befolkades och utvecklades området utanför halvön och den naturligt skyddade hamnen skulle framledes spela en viktig roll i bosättningens fortsatta utveckling. I bevarade grekiska dokument från 600–400-talet f.Kr. omnämns en liten fiskeby på platsen för dagens Poreč.[2]

Romersk kolonisering och romartiden[redigera | redigera wikitext]

Området intogs gradvis av romarna århundradena innan vår tideräkning. Omkring 100-talet f.Kr. anlade romarna ett castrum (befäst läger) på halvön som utgör Porečs gamla stad.[2] Lägret utvecklades över tiden till ett militärt fort. Den romerska stadsplaneringen med nord–sydgående gatuaxlar (cardo maximus) och öst–väst-gående gatuaxlar (decumanus maximus) med ett central placerat torg (forum) är än i våra dagar synliga i Poreč. Under den romerske kejsaren Tiberius fick Poreč samma status som en romersk stad eller kommun. Under 100-talets första hälft utnämndes Poreč till den romerska kolonin Colonia Iulia Parentium.[2]

På 200-talet hade en kristen församling vuxit fram i staden och det var också då Porečs stift grundlades. Porečs första biskop (biskopen Maurus) blev ett offer för förföljelserna av kristna och led martyrdöden på 200-talet. På 300-talet uppfördes en katedral på platsen där biskopen led martyrdöden och 500-talet uppfördes Eufrasiusbasilikan på samma plats.[2] Sankt Maurus av Parentium är idag ett romersk-katolskt helgon och firas i Poreč som stadens skyddshelgon.

Folkvandringstiden, slavisk kolonisering och växlande härskare[redigera | redigera wikitext]

Romerska rikets fall år 476 skulle komma att markera en ny era. Efter rikets upplösning dominerades Poreč av olika härskare. Efter romarna var ostrogoterna bosättningens härskare och från år 529 inlemmades Poreč i Bysantinska riket. Under 500-talet utsattes Istrien av regelbundna angrepp av avarerna och i samband med folkvandringstiden slog sig slaverna gradvis ner i området. Det bysantinska styret upphörde år 751 då Poreč intogs av langobarderna. Omkring år 788 hamnade staden under frankernas inflytande.

Venetianskt och österrikiskt styre[redigera | redigera wikitext]

År 1267 erövrade republiken Venedig Poreč och behöll sedan herraväldet fram till 1797 då staden inlemmades i kejsardömet Österrike.[3] Det mer än 500 år långa venetianska styret var det längsta sammanhängande styret av staden som genom sin historia bytt härskare flera gånger.[2]

Bortsett en kortvarig fransk ockupation som varade åren 1805–1815[3] då staden besattes av Napoleon Bonapartes styrkor varade det österrikiska (sedermera österrikisk-ungerska) styret mellan åren 1797–1918.[3] År 1844 öppnade rederiet Österreichische Lloyd en båtförbindelse till Poreč och staden blev ett turistmål. År 1861[3] utsåg de österrikiska myndigheterna Poreč till den istriska provinsens huvudort och säte för den istriska lantdagen.

Italienskt och jugoslaviskt styre[redigera | redigera wikitext]

Efter första världskrigets slut, dubbelmonarkins upplösning och skapandet av Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike år 1918 uppstod en territoriell dispyt om Istrien mellan Italien och det sydslaviska kungariket (från år 1929 kallat Jugoslavien). Dispyten löstes genom Rapallofördraget år 1920.[3] Avtalet innebar bland annat att Istrien (inklusive Poreč) införlivades i Italien. Dispyten skulle dock åter komma att blossa upp efter andra världskrigets slut år 1945. I samband med Parisfreden år 1947 beslutades att Istrien (och därmed Poreč) skulle tillfalla Jugoslavien. Inom Jugoslavien införlivades merparten av det kroatiskspråkiga Istrien och Poreč med den kroatiska provinsen.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Poreč ligger i Istriens län cirka 45 km nordväst om Pula.[4] Staden är belägen på en liten cirka 400 meter lång och cirka 200 meter bred halvö vid en vik skyddad av havet och den lilla ön Sveti Nikola. Poreč har en areal på cirka 142 km2 med en 37 km lång kust som sträcker sig från floden Mirna nära Novigrad till Funtana och Vrsar i söder.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Till Poreč hör följande 58 samhällen och bosättningar, inklusive tätorten Poreč. Inom parentes de officiella italienska namnen.

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Centrum utgörs av området kring den gamla romerska gatan Dekumanska som kantas av romerska och gotiska husfasader mellan Trg Marafor (Marafortorget) i väst och Trg Slobode (Frihetstorget) med kyrkan Gospe od anđela i öst. Staden har förutom de historiska byggnaderna även ett stadsmuseum "Native Museum of Porec" med en stor samling historiska föremål.[4]

Hamnen är ett populärt turistmål under sommaren och här finns även båtförbindelser med Venedig. Cirka 8 km nordöst om Poreč ligger droppstensgrottan Jama Baredine. [4]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Poreč har 16 696 invånare (2011). Av dessa är 8 709 personer kvinnor och 7 987 män.[1] En absolut majoritet (74,82 %) av befolkningen är kroater.[5]

Etniska grupper[redigera | redigera wikitext]

I tabellen nedan redovisas Porečs fem största etniska grupper enligt folkräkningen från år 2011.[5] 1 406 personer eller 8,42 % av stadens befolkning angav regional tillhörighet i folkräkningen.[5]

Folkgrupp Antal Procent
Kroater 12 492 74,82 %
Serber 566 3,39 %
Italienare 540 3,23 %
Albaner 446 2,67 %
Bosniaker 326 1,95 %

Religiösa grupper[redigera | redigera wikitext]

I tabellen nedan redovisas Porečs fyra största religiösa grupper enligt folkräkningen från år 2011.[6] 1 356 personer eller 8,12 % av stadens befolkning uppgav att de var ateister eller icke-troende i folkräkningen.[5]

Religiös grupp Antal Procent
Katoliker 12 898 77,25 %
Muslimer 710 4,25 %
Ortodoxa 576 3,45 %
Protestanter 50 0,30 %

Kända personligheter från Poreč[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] [1] Kroatiska statistiska centralbyrån] - Folkräkningen 2011 (engelska)
  2. ^ [a b c d e f g] Porečs turistförening (engelska)
  3. ^ [a b c d e] Istrapedia.hr (kroatiska)
  4. ^ [a b c] Istra.hr (engelska)
  5. ^ [a b c d] Kroatiska statistiska centralbyrån - Folkräkningen 2011 (engelska)
  6. ^ Kroatiska statistiska centralbyrån - Folkräkningen 2011 (engelska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]