Karl Friedrich Schinkel, född
1781, död
9 oktober, var en preussisk (tysk)
arkitekt,
stadsplanerare och
målare. Han var en av de tongivande för den
preussiska klassicismen. Schinkel studerade arkitektur vid Bauakademie i Berlin för David och
Friedrich Gilly samt vistades 1803-05 i södra Europa, huvudsakligen i
Italien. År 1810 blev han anställd vid den nyinrättade Baudeputation, vid den preussiska förvaltningens reorganisation 1815 blev han
Oberbaurath, 1820 professor och medlem av akademiens senat och 1839
Oberbaudirektor. De byggnader han en tid framåt fick utföra var hållna i klassisk stil, men hans sätt att använda de antika formerna var genialiskt självständigt. Det första av dessa verk var
Neue Wache vid
Unter den Linden (1816-18) med en dorisk fasad, samarbetad med en fast, kastellartad byggnadsmassa av strängt, slutet allvar. Så följde Schauspielhaus på
Gendarmenmarkt (1819-21, nuvarande Konserthuset) och därefter Altes Museum (1822-29). Närmast efter dessa tre storverk följde en byggnad av helt annan art, Werderkyrkan (1825-28), i gotik, men modifierad i klassisk anda och skäligen nykter. Här liksom i den 1832-35 uppförda Byggnadsakademien förde Schinkel det typiskt nordtyska tegelbygget in i Berlinarkitekturen. Han gav härmed nya uppslag av betydenhet.
Läs mer ...
