Portal:Fri programvara/Aktuell artikel/Arkiv
Till 5 januari 2014[redigera | redigera wikitext]
GNU Hurd är en operativsystemskärna tänkt till GNU-projektets fria operativsystem GNU, som ibland kallas GNU/Hurd för att särskilja det från GNU/Linux (i dagligt tal ofta "Linux", vilket alltså bara är kärnans namn). Hurd består av ett antal daemoner som körs ovanpå en mikrokärna, i kontrast till de traditionella Unix-kärnorna som istället är monolitiska. Utvecklarna siktar på att få Hurd överlägsen andra Unix-kärnor i datasäkerhet, stabilitet och funktionalitet, samtidigt som den fortfarande i stort ska vara kompatibel med dessa.
Hurd har varit i utveckling under dryga 20 år, men projektet har dragit ut på tiden, varför det vanliga istället är att GNU-projektets systemprogram används i en kombination med kärnan Linux, som än så länge har högre funktionalitet.
Hurd har inte varit särskilt åtkomligt eller användbart för vanliga användare under utveckligen. Det finns dock ett par olika live-CD att prova systemet i sin nuvarande form ifrån. I maj 2013 tillkännagav också Debian-projektet Debian GNU/Hurd att man släppt en utgåva av sin GNU/Hurd-distribution, Debian GNU/Hurd 2013.
Till 25 juni 2013[redigera | redigera wikitext]
GNU Hurd är en operativsystemskärna tänkt till GNU-projektets fria operativsystem GNU, som ibland kallas GNU/Hurd för att särskilja det från GNU/Linux (i dagligt tal ofta "Linux", vilket alltså bara är kärnans namn). Hurd består av ett antal daemoner som körs ovanpå en mikrokärna, i kontrast till de traditionella Unix-kärnorna som istället är monolitiska. Utvecklarna siktar på att få Hurd överlägsen andra Unix-kärnor i datasäkerhet, stabilitet och funktionalitet, samtidigt som den fortfarande i stort ska vara kompatibel med dessa.
Hurd har varit i utveckling under dryga 20 år, men projektet har dragit ut på tiden, varför det vanliga istället är att GNU-projektets systemprogram används i en kombination med kärnan Linux, som än så länge har högre funktionalitet.
Hurd har inte varit särskilt åtkomligt eller användbart för vanliga användare under utveckligen. Under andra kvartalet 2011 tillkännagav dock Hurd-utvecklarna att Debian-projektet har en plan för att ge ut en distribution med GNU/Hurd i sin kommande utgåva. Det finns redan idag ihopsatta live-CD att prova en prototyp av systemet ifrån.
Till 12 augusti 2011[redigera | redigera wikitext]
Inkscape är ett vektorbaserat ritprogram som är baserat på öppen källkod. Programmet har som mål att bli ett kraftfullt redigeringsprogram helt och hållet baserat på standarder för XML, SVG och CSS. Stödet för SVG- och CSS-standarderna är ännu inkomplett. Inkscape finns till Windows, Linux och Mac OS, och går redan bra att använda för de flesta rituppgifter.
Programmet saknar ännu stöd för animationer, men har stöd för flera språk, och ganska omfattande stöd för att styra programmet via tangentbordsgenvägar.
Till 16 april 2009[redigera | redigera wikitext]
Jabber använder sig flera, många fria, program för direktmeddelanden av, i stället för eller vid sidan av till exempel ICQ och MSN. Jabber är en implementation av XMPP, Extensible Messaging and Presence Protocol, som är ett öppet, XML-inspirerat protokoll, från början inriktat endast på (nästan) realtids-direktmeddelanden och kontaktlistor, men som nu har expanderat till ett bredare användningsområde.
Till skillnad från andra direktmeddelandeprotokoll är XMPP en öppen standard. Precis som med e-post är systemet helt öppet, på så sätt att vem som helst som har tillgång till ett eget domännamn och en tillräcklig internetanslutning kan sätta upp en egen jabberserver. Den normala serverimplementationen och flera klienter är också fri mjukvara eller öppen källkod. Med så kallade transports är det möjligt att som användare ansluten till en jabberserver med transports för till exempel MSN eller ICQ via sitt jabberkonto vara inloggad på respektive protokoll, och prata både med kontakter man har på Jabber såväl som på MSN eller ICQ.
Till 11 oktober 2008[redigera | redigera wikitext]
Google Chrome är en open source-webbläsare utvecklad av Google som använder sig av ramverket WebKit som renderingsmotor. "Chrome" är programmerarslang för en applikations grafiska användargränssnitt. Betaversionen av Google Chrome kom ut den 2 september 2008 för Windows, och Google meddelar att versioner för Mac OS och GNU/Linux kommer senare.
En märkbar skillnad mot etablerade webbläsare som Firefox och Internet Explorer är att flikarna som finns i rutan för olika fönster har lagts på fönstret och inte i. Detta beror på att de dessutom, för ökad stabilitet och säkerhet, var och en körs som en egen process.
Till 9 september 2008[redigera | redigera wikitext]
Pidgin är ett populärt fritt program för direktmeddelanden med stöd för ett stort antal kommunikationsprotokoll som ICQ, MSN, Jabber och Yahoo!, som kan användas parallellt i samma kontaktlista. Programmet använder flikar för att hantera konversationer, på samma sätt som Firefox hanterar öppna webbsidor. Det finns även ett stort antal plugins som kan underlätta och lägga till ytterligare funktioner.
Pidgin hör till gnomeprojektet och är vanligt som standard i flera linuxdistributioner, inte minst de som har Gnome som förinställd skrivbordsmiljö. Pidgin är skrivet med hjälp av GTK+ och kan användas på ett flertal plattformar, däribland de vanliga GNU/Linux, Mac OS, och Windows.
Till augusti 2008[redigera | redigera wikitext]
Beryl är en fönster- och kompositionshanterare för X Window System som kan användas i bland annat GNU/Linux och FreeBSD. Beryl är det nya projektnamnet för den tidigare Compiz-grenen Compiz-Quinnstorm, och är alltså en fork på Compiz. Precis som Compiz bygger Beryl på 3D-accelerering med hjälp av OpenGL, vilket gör att skrivbordsgrafiken ritas av 3D-kortet och möjliggör diverse grafiska specialeffekter, bland annat att byta skrivbordsyta genom att vrida på en roterande, tredimensionell kub.
December 2007[redigera | redigera wikitext]
Mozilla Firefox (förkortas officiellt Fx eller fx; populärt FF) är en fri webbläsare som har blivit mycket populär på senare tid. Programmet baseras på öppen källkod och finns till många operativsystem, bland annat Microsoft Windows, Mac OS och GNU/Linux.
T.om. november 2007[redigera | redigera wikitext]
Aktuellt 7-8 December på IT Universitetet i Göteborg hålls en konferens kring Fri Programvara. Några av talarna är: Jonas Öberg, Georg Greve, Erik Josefsson, Anne Østergaard, Simon Josefsson, Henrik Nordström, Mathias Klang, Daniel Stenberg
För mer information FSCONS
Linux, alternativt GNU/Linux, är ett fritt operativsystem som består av programmen från GNU-projektet, kärnan Linux samt annan programvara. Det är ett av de mer framstående exemplen på vad utveckling med fri programvara och öppen källkod kan åstadkomma.
En linuxdistribution är en samling programvara som förutom kärnan och GNU-systemet innehåller det som behövs för att få ett komplett, fungerande datorsystem. Det finns även speciella distributioner för mobiltelefoner och handdatorer.
T.om. Augusti 2007[redigera | redigera wikitext]
GnuTLS, GNU Transport Layer Security Library, är en fri mjukvaru-implementation av SSL- och TLS-protokollen. Syftet är att förse andra program med ett API för att möjliggöra säker kommunikation för andra protokoll över nätverk. GnuTLS stödjer TLS 1.0, TLS 1.1 och SSL 3.0 och är licensierad under LGPL (vissa delar under GPL).
GnuTLS används idag i programvaror som GNOME, Centericq, Exim, Mutt, Slrn, Lynx, och CUPS.