Portal:Sjöfart/Sjöfartsartikeln/Arkiv

Från Wikipedia

2008[redigera | redigera wikitext]

September[redigera | redigera wikitext]

Pirater utanför Somalias kust 2006. Piraterna på denna båt öppnade eld mot ett amerikanskt flottfartyg. Detta besvarade elden. En pirat dödades och 12 anhölls.

Sjöröveri är benämning på kriminella handlingar till sjöss. Den som använder fartyg för att råna eller stjäla kallas pirat, eller sjörövare. Pirater attackerar vanligen andra fartyg, men kan även angripa strandnära mål på land. Till skillnad från äldre tiders pirater som var beväpnade med svärd och färdades med segelfartyg så använder nutida pirater motorbåtar och skjutvapen.

Pirater har funnits så länge människor har färdats på haven. Förr fanns kapare, som till skillnad från piraterna hade kaparbrev, tillstånd från en stat att attackera fientliga skepp. Kaparverksamhet är sedan 1856 förbjuden enligt internationell rätt.

Augusti[redigera | redigera wikitext]

Den brittiska handelsflaggan

Handelsflagga är en flagga som används av handelsfartyg och nöjesbåtar och i undantagsfall på flygplan. En del nationer, som Spanien, Storbritannien, Schweiz, Italien, Israel och Saudiarabien har separata nationsflaggor och handelsflaggor. Storbritanniens handelsflagga består av nationsflaggan Union Jack i övre vänstra hörnet mot en röd bakgrund. Många tidigare brittiska kolonier följer samma flaggtradition idag. De israeliska och saudiarabiska handelsflaggorna är utformade på ett liknande sätt. Maltas handelsflagga är ett kors på röd bakgrund med vit ram, helt olik nationsflaggan. Även Luxemburgs handelsflagga avviker mycket från deras nationsflagga. På den Schweiziska handelsflaggan är förhållandet mellan höjd och bredd två till tre medan nationflaggan är kvadratisk. Belgien har en liknande lösning. Sverige har inte någon särskild handelsflagga, utan svenska handelsfartyg brukar den vanlig nationsflaggan.

Januari[redigera | redigera wikitext]

Plimsoll- och lastmärke

Plimsollmärke eller lastmärke är en uppmärkning av ett fartygs lastkapacitet, som markerar maximal nerlastning eller egentligen minsta fribord i förhållande till vattnets densitet och olika årstider.

Det officiella engelska namnet är International load line. Dess informella namn stammar från parlamentsledamoten och reformivraren Samuel Plimsoll, som förde en outtröttlig kamp för att förbättra säkerheten för engelska sjömän. Hans kamp ledde till att det brittiska parlamentet antog The Merchant Shipping Act år 1875. Lagen tvingade fram införandet av lastlinjer på alla handelsfartyg. Detta för att förhindra de flytande likkistorna (eng. coffin ship), det vill säga skepp så överlastade att ägaren förväntar sig ett skeppsbrott för att inkassera försäkringspremien. Liknande lastmärken infördes successivt i de flesta andra länder, och den första internationella konventionen om lastlinjer antogs 1930 av sammanlagt 54 stater.

Bokstäverna i lastkoden har följande betydelse:

  • TF - Tropiskt sötvatten
  • F - Sötvatten
  • T - Tropiskt saltvatten
  • S - Saltvatten, sommar
  • W - Saltvatten, vinter
  • WNA - Vinter i Nordatlanten (saltvatten)


2007[redigera | redigera wikitext]

December[redigera | redigera wikitext]

En sjökapten, en Matros och en lots.

Sjöman är en person som arbetar ombord på ett fartyg. Sjöman klassas som ett av världens äldsta yrken. Inom örlogsflottan kallas manskapet för sjömän, vilket motsvarar soldater inom övriga delar av den militära organisationen.

Inom handelsflottan delas sjömän indelas i två grupper, befäl och manskap. Lite förenklat kan sägas att för att bli befäl krävs en högskoleutbildning medan en gymnasieutbildning räcker för att bli manskap.