Postnord

Från Wikipedia
(Omdirigerad från PostNord)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Postnord AB
PostNord.svg
Postnord Solna 2013.jpg
Huvudkontoret för Postnord AB.
Org.nr556771-2640
TypPublikt aktiebolag
HuvudkontorArken
Sverige Solna, Sverige
NyckelpersonerChristian W. Jansson
Styrelseordförande
Annemarie Gardshol
Koncernchef VD
BranschPostoperatör
Antal anställda~28 000 – 2020
Historia
Grundat24 juni 2009
GrundareDanmark[1] och Sverige[1]
Bildat avPosten
Post Danmark
Ekonomi
Omsättning 40,156 miljarder SEK
Rörelseresultat 2,421 miljarder SEK
Vinst efter skatt 1,711 miljarder SEK
Tillgångar 30,489 miljarder SEK
Eget kapital 4,906 miljarder SEK
Struktur
Ägare2021-05-14[2]
Svenska staten – 60%
Danska staten – 40%
ModerbolagRegeringskansliet
DotterbolagSvensk Adressändring
AvdelningarPostnord Strålfors
Övrigt
Webbplatshttps://www.postnord.com/
FotnoterStatistik från 2020 års bokslut.[3]

Postnord AB (egen stavning: PostNord AB och postnord) är ett svenskt aktiebolag som är en nordisk postoperatör.[4] Bolaget är Sveriges näst största arbetsgivare efter Volvo Cars, sett till antal anställda.[5] Det bildades den 24 juni 2009 genom ett samgående mellan den svenska Posten och Post Danmark. Koncernen bytte 2011 namn från Posten Norden till Postnord.[6] Postnordkoncernen ägs till 60 procent av svenska staten och till 40 procent av danska staten. Rösterna på bolagsstämman är dock jämnt fördelade (50/50) mellan svenska staten och danska staten. Båda utser lika många styrelseledamöter.[7][8] Under 2015 bytte det svenska Posten AB namn till Postnord Group AB, men behöll formellt sitt gamla namn i Danmark.[9]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Huvudartiklar: Postverket och Posten AB

Posten AB:s historia går tillbaka till 1636, då drottning Kristinas förmyndarregering utfärdade förordningar om postverksamhet. Dessförinnan hade post förmedlats för statsförvaltningens och kyrkans räkning. I perioder under 1650- till 1670-talen drevs postverksamheten i privat regi, men från 1677 och framåt var det svenska postverket statligt.

Från 1685 använde postverket stämplar för att markera att brev var betalda. Frimärken utgavs från 1855.[10]

Redan från grundandet använde postverket ett posthorn och en krona som symbol. Utseendet standardiserades första gången 1912, och det ändrades sedan vid flera tillfällen under 1900-talet samt 2001.

1994 omvandlades postverket till det av svenska staten helägda aktiebolaget Posten AB.

Danmark[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia.
Fördjupning på danska: da:Post- og Telegrafvæsenet

Föregångare till Post Danmark var det danska nationella postväsendet, grundat 1624 genom att Kristian IV utfärdade en förordning om postförmedling.[11] Under dess tidiga historia drevs det danska postväsendet periodvis i såväl privat som kunglig regi, men det förstatligades 1711. Redan före förstatligandet hade det danska postväsendet infört uniformer i färgerna rött och gult. Dessa färger har förblivit organisationens kännemärken.

Det första danska frimärket utgavs 1851. 1927 slogs de danska post- och telegrafverken ihop under namnet Post- og Telegrafvæsenet. 1990 fördes televerksamheten över till ett separat aktiebolag, och 1995 överfördes postväsendet till det statliga bolaget Post Danmark A/S.

Samgående[redigera | redigera wikitext]

Bil från Postnord i Skogås.
En postbil från Postnord i centrala Ystad 2021.

Posten AB och Post Danmark A/S gick i juni 2009 samman under moderbolaget Posten Norden AB.[12] Moderbolaget bytte 17 maj 2011 namn till Postnord AB.[6] Samgåendet föregicks av en granskning utifrån EU:s konkurrensregler med krav på avyttring av överlappande verksamhet för paketutdelning till företag i Danmark.[13] I Sverige påbörjade bolaget omkring 2013 ett successivt byte av dekor på bilar och lastbilar till Postnords namn och färg (från postgult till klarblått[14]). Den gradvisa förändringen berörde inledningsvis huvudsakligen lastbilar för pakethantering men har sedan 2015 avsett all verksamhet.[15][16][17][18]

Utveckling under 2000-talet[redigera | redigera wikitext]

Med internet och en alltmer digital hantering av meddelanden och tjänster har mängden fysiska brev minskat påtagligt. Mellan åren 2000 och 2020 minskade mängden hanterade brev i Danmark (för Post Danmark) med 80 procent, medan motsvarande siffra för Sverige var mer än en 50-procentig minskning.[19] Minskningen antas fortsätta, och Postnord satsar numera mer resurser på pakethantering – en del av verksamheten som påverkats positivt av e-handelsutvecklingen.[20][12]

Ett annat område som Postnord har satsat på är hantering av säkra elektroniska meddelanden från myndigheter och företag till privatpersoner.[21]

Förändringar i postförordningen[redigera | redigera wikitext]

2018 införde regeringen ett förändrat befordringstidskrav i postförordningen 2018. Det gjorde det möjligt för Postnord att testa en ny produktionsmodell. Den innebär att brev vanligtvis levereras varannan vardag medan bland annat vissa varuförsändelser delas ut varje vardag. Postnord har i början av 2021 fattat ett inriktningsbeslut att under 2021 och 2022 genomföra den nya produktionsmodellen i hela landet.[22][23]

Under 2021 pågår en översyn av svensk postreglering. Regeringen har bland annat tillsatt dels en utredning om postlagens tystnadsplikt och möjligheten att förhindra att narkotika, vapen med mera skickas per post, dels en utredning om finansieringen av den samhällsomfattande posttjänsten.[19]

Marknad[redigera | redigera wikitext]

En stor majoritet av koncernens omsättning avser marknader i Norden (utom Island). Paketförmedling förekommer på samtliga dessa marknader, och i Danmark och Sverige bedrivs även förmedling av brev. Koncernen rapporterar huvuddelen av sin omsättning nedbruten per land. Dock rapporteras omsättningen för verksamhetsområdet Postnord Strålfors, som riktar sig till företag och andra organisationer som behöver kommunicera med stora kundgrupper, endast som en totalsumma.[24]

Närvaro per marknad (2020) Nettoomsättning
(miljoner SEK)
Antal brev
(miljoner)
Antal utlämningsställen
(cirka)
PostNord Sverige 23 694 1 186 2 200
PostNord Danmark 9 304 193 2 900
PostNord Norge 4 481 1 600
PostNord Finland 1 371 2 200
PostNord Strålfors 1 981
Övrig affärsverksamhet 2 057

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

2020 hade Postnord i medeltal motsvarande 28 006 heltidsanställda medarbetare. Majoriteten av dessa har tjänster som brevbärare, chaufförer eller terminalarbetare. De flesta av dessa arbetar i Sverige och Danmark, där Postnord bedriver nationell postförmedlingsverksamhet. I Norge och Finland finns betydligt färre anställda.[24]

Postnord har även ett samarbete om paketförmedling inom hela Europa med tyska DPDgroup, ägt av franska La Poste.[25]

PostNord Sverige[redigera | redigera wikitext]

Bolaget PostNord Sverige ansvarar för den samhällsomfattande posttjänsten i Sverige och är marknadsledande på distribution av paket i Sverige.

Traditionella brev minskar och varor i brev ökar. 2020 utgjorde brev två femtedelar av PostNord Sveriges totala försäljning.

PostNord Sverige går successivt över till varannandagsutdelning.[26]

Stockholm Årsta postterminal.

Terminaler[redigera | redigera wikitext]

Ort Kollityper Postnummerområden
Årsta BT Brev 10, 11, 12-13, 14-15
Rosersberg BT Brev 16-17, 18-19, 62, 74-75, 76-77, 78-79, 80-81
Malmö BT Brev 20-21, 22-24, 25-27, 28-29
Alvesta BT Brev 30-33, 34-36, 37-39
Göteborg BT Brev 40-41, 42-44, 45-46, 47, 50-51
Nässjö BT Brev 52-54, 55-57, 58-59
Hallsberg BT Brev 60-61, 63-64, 65-68, 69-71, 72-73
Sundsvall BT Brev 82, 83-84, 85-86, 87-88
Umeå BT Brev 89-92, 93-94, 95-98
Luleå Paket/Pall
Toftanäs Paket/Pall 20-24, 27
Segeltorp/Stockholm Syd Paket 12, 13, 14
Årstaberg Pall 10-15, 161, 62
Göteborg Pall 40-51
Växjö Paket/Pall 28-29, 315-39
Norrköping Pall
Torsvik Paket/Pall 51, 52, 54
Härryda Paket
Veddesta Paket/Pall 16-19, 74-76
Örebro Paket/Pall 60-61, 63-64, 65-69, 70-73, 77-82
Östersund Paket 83-84
Sundsvall Paket 85-?

Den 29 september 2010 meddelade Posten Norden att de planerar en miljardinvestering i en ny terminalstruktur. Detta genom att två nya brevterminaler i Sverige byggs; i Hallsberg längs med Västra stambanan[27][28] och i Rosersberg längs med Ostkustbanan. Terminalen i Hallsberg är planerad att stå klar senast 2013; i samband med detta stängs brevterminalerna i Karlstad och Västerås.[29] Terminalen i Rosersberg är planerad att stå klar senast 2014 och kommer att överta verksamheten i Tomteboda och Uppsala, samt delar av verksamheten vid brevterminalen i Årsta. Vidare kommer Postens ODR-terminal i Norrköping att stängas 2014 och dess verksamhet fördelas på Hallsberg och Årsta. Postens paketterminal i Ånge planeras även den att stängas 2014, för att fördela verksamheten på nybyggda terminaler i Sundsvall, Östersund, Umeå och Luleå.[30]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  2. ^ ”Finansiering”. PostNord.com. http://www.postnord.com/sv/investor-relations/finansiering/. 
  3. ^ ”Års- och hållbarhetsrapport 2020”. Postnord.com. https://www.postnord.com/siteassets/documents/investor-relations/finansiell-rapportering/ars--och-hallbarhetsredovisningar/postnord_2020_arsredovisning_se.pdf. 
  4. ^ ”Års- och hållbarhetsredovisning 2020 : Bolagsstyrningsrapport”. Postnord AB. 2021. https://www.postnord.com/siteassets/documents/investor-relations/finansiell-rapportering/bolagsstyrningsrapporter/2020_postnord_bolagsstyrningsrapport_se.pdf. Läst 30 november 2021. 
  5. ^ ”Hur kommer det sig att Postnord är på väg ner i avgrunden?”. DN.SE. Dagens Nyheter. 19 januari 2020. https://www.dn.se/ekonomi/hur-kommer-det-sig-att-postnord-ar-pa-vag-ner-i-avgrunden/. Läst 14 augusti 2020. 
  6. ^ [a b] ”Koncernen Posten Norden byter namn till PostNord”. PostNord. 17 maj 2011. Arkiverad från originalet den 2 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140602032637/http://www.postnord.com/sv/media/pressmeddelanden/postnord/2011/koncernen-posten-norden-byter-namn-till-postnord/. Läst 19 maj 2011. 
  7. ^ ”Postnords bolagsstyrning, ägar- och styrningskultur - PostNord”. Startsida - PostNord. http://www.postnord.com/sv/om-oss/bolagsstyrning/. Läst 3 september 2015. 
  8. ^ ”En kort sammenfatning af PostNord og vores aktiviteter - PostNord”. Startsida - PostNord. http://www.postnord.com/da/om-os/. Läst 3 september 2015. 
  9. ^ ”Lov om Post Danmark A/S sætter rammerne” (på danska). Postnord. https://www.postnord.dk/om-os/postnord-i-danmark. Läst 14 maj 2021. 
  10. ^ ”Frimärken”. Postmuseum. http://www.postmuseum.se/samlingar/frimarken/. Läst 9 april 2016. 
  11. ^ ”Postvæsen”. Den Store Danske. Gyldendal. http://denstoredanske.dk/It,_teknik_og_naturvidenskab/Elektronik,_teletrafik_og_kommunikation/Post-_og_telegrafvæsen/postvæsen. Läst 9 april 2016. 
  12. ^ [a b] Rörbecker, Mats (12 maj 2010). ”Ingen vändning för Posten Norden”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/ekonomi/ingen-vandning-for-posten-norden/. Läst 10 april 2016. 
  13. ^ Tait, Nikki (22 april 2009). ”Brussels approves merger of postal services” (på engelska). Financial Times. https://next.ft.com/content/a6ad592a-2e97-11de-b7d3-00144feabdc0. Läst 10 april 2016. 
  14. ^ Postens gula bilar byter färg”. DN. 9 juni 2015. http://www.dn.se/ekonomi/postens-gula-bilar-byter-farg/. Läst 22 december 2016. 
  15. ^ Arkiverade kopian”. Skövde Nyheter. 11 mars 2014. Arkiverad från originalet den 7 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160507210826/http://www.skovdenyheter.se/article/gul-blir-bla-nar-posten-byter-namn/. Läst 10 april 2016. 
  16. ^ Nilsson, Thomas (3 mars 2014). ”Postbilar blir blå”. NWT. http://nwt.se/arbeteekonomi/2014/03/03/45. Läst 10 april 2016. 
  17. ^ Postens gula bilar blir blåa”. Sydsvenskan. 9 juni 2015. http://www.sydsvenskan.se/sverige/postens-gula-bilar-blir-blaa/. Läst 10 april 2016. 
  18. ^ Malteson, Evelina (9 juni 2015). ”Därför blir de gamla gula postbilarna blåa”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/darfor-blir-de-gamla-gula-postbilarna-blaa/. Läst 10 april 2016. 
  19. ^ [a b] ”Svensk postmarknad 2021 - PTS-ER-2021-10 | PTS”. pts.se. 15 april 2021. http://pts.se/. Läst 21 maj 2021. 
  20. ^ Lidström, Karin (2015-04-22): "Om fem år skickar vi så få brev att postverksamhet inte lönar sig. Vad händer med Posten då?". computersweden.idg.se. Läst 22 april 2015.
  21. ^ Olsson, Mats (19 september 2015). ”Digital brevlåda ersätter mängder av pappersbrev”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/ekonomi/digital-brevlada-ersatter-mangder-av-pappersbrev/. Läst 10 april 2016. 
  22. ^ ”Inriktningsbeslut taget om införande av varannandagsutdelning av brev i region Syd”. www.postnord.com. https://www.postnord.com/sv/media/postnord-sverige/2020/inriktningsbeslut-taget-om-inforande-av-varannandagsutdelning-av-brev-i-region-syd. Läst 21 maj 2021. 
  23. ^ ”Majoritet påverkades inte av varannandagsutdelning – men två av fem är negativa | PTS”. pts.se. 21 december 2020. http://pts.se/. Läst 21 maj 2021. 
  24. ^ [a b] ”Års- och hållbarhetsredovisning 2020”. www.postnord.com. https://www.postnord.com/sv/investor-relations/finansiell-rapportering/ars-och-hallbarhetsredovisningar/ars-och-hallbarhetsredovisning-2020. Läst 18 maj 2021. 
  25. ^ ”Års- och hållbarhetsredovisning 2015” (pdf). PostNord. http://www.postnord.com/globalassets/global/sverige/dokument/rapporter/arsredovisningar/2015/postnord_ar2015_sve_w.pdf. [död länk]
  26. ^ ”ANNONS: Därför delas brev ut varannan dag i Lund”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/native/postnord/2020-10-08/sa-funkar-varannandagsutdelningen. Läst 18 maj 2021. 
  27. ^ Na.se (2009-09-17) Hallsberg ligger bäst till för att få postens nya terminal Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 24 februari 2011
  28. ^ Hallsberg.se Markfrågan löst Läst 24 februari 2011
  29. ^ Nwt.se (2010-09-29) Posten lägger ner terminalen i Karlstad Läst 24 februari 2011
  30. ^ ”Posten Norden miljardinvesterar i ny terminalstruktur - PostNord”. web.archive.org. 1 april 2019. https://web.archive.org/web/20190401192619/https://www.postnord.com/sv/Media/Pressmeddelanden/PostNord/2010/Posten-Norden-miljardinvesterar-i-ny-terminalstruktur/. Läst 8 maj 2021. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]