Posthemlighet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 12.[1]
Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.
Europakonventionen, artikel 8.1.[2]
Var och en har rätt till respekt för sitt privatliv och familjeliv, sin bostad och sina kommunikationer.
Rättighetsstadgan (EU), artikel 7.[3]

Posthemlighet (eller brevhemlighet), är en rättighet för mottagaren av post, att posten inte läses innan den nått mottagaren.

Korrespondenshemlighet är en grundläggande juridisk doktrin som är inskriven i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna artikel 12[1], Europakonventionen artikel 8[2] samt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna artikel 7[3].

I Sverige[redigera | redigera wikitext]

Posthemligheten är i Sverige reglerad både i grundlagen Regeringsformen och i Brottsbalken.

Regeringsformen[redigera | redigera wikitext]

I 2 kap. 6 § Regeringsformen (1974:152) anges:

"Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i andra fall än som avses i 4 och 5 §§. Var och en är dessutom skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande."

Brottsbalken[redigera | redigera wikitext]

I 4 kap. 8 § Brottsbalken (1962:700) anges:

"Den som olovligen bereder sig tillgång till ett meddelande, som ett post- eller telebefordringsföretag förmedlar som postförsändelse eller telemeddelande döms för brytande av post- eller telehemlighet till böter eller fängelse i högst två år".

I 4 kap. 9 § Brottsbalken (1962:700) anges vidare:

"Den som, utan att fall är för handen som i 8 § sägs, olovligen bryter brev eller telegram eller eljest bereder sig tillgång till något som förvaras förseglat eller under lås eller eljest tillslutet, dömes för intrång i förvar till böter eller fängelse i högst två år."

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna, wikisource.org. Version 252347 den 11 februari 2014 kl. 02.10.
  2. ^ [a b] ”Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna”. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190816114629/https://www.echr.coe.int/Documents/Convention_SWE.pdf. Läst 16 augusti 2019. 
  3. ^ [a b] ”Utkast till europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (2000/C 364/01)”. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190816112956/https://www.europarl.europa.eu/charter/pdf/text_sv.pdf. Läst 16 augusti 2019.