Postkontorsbyggnaden i Ny-Ålesund

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Postkontorsbyggnaden i Ny-Ålesund
Postkontorsbyggnaden, med mintgröna yttervägger, svart sadeltak och röd tegelskorsten
Postkontorsbyggnaden, med mintgröna yttervägger, svart sadeltak och röd tegelskorsten
PlatsNy-Ålesund, Svalbard
AnvändningPostkontor
Postnummer 9173 Ny-Ålesund
FärdigställdNågon gång 1919–1925
StatusKulturminne 159796
ByggherreKings Bay AS
ArkitektOkänd

Postkontorsbyggnaden i Ny-Ålesund är det gamla postkontoret i Ny-ÅlesundSpetsbergen i Svalbard.

Postkontoret är öppet i samband med anlöp av kryssningsfartyg och är världens nordligaste postkontor.[1] Ny-Ålesund blev postställe 1925 och lades ned som sådant 1931. Det återupprättades som postkontor 1946 och har 30 000 besök per år.

Postkontorsbyggnaden byggdes på den plats den nu ligger någon gång mellan 1919 och 1925. Det är oklart om byggnaden är flyttad från gruvområdet eller om den ursprungligen byggdes på denna plats. Det antas att byggnaden användes som gruvarbetarbostad fram till 1929. Posttjänsten i Ny-Ålesund sköttes vid denna tid i den ursprungliga telegrafbyggnaden, vilken idag står mellan den kinesiske och den fransk-koreanske forskningsstationen. I perioden efter andra världskriget användes byggnaden som skola vintertid och som postkontor sommartid. Från 1958 och fram till nedläggningen av gruvdriften 1963 som en följd av det årets Kings Bay-olyckan, användes huset som familjebostad.

Efter nedläggningen av gruvdriften hölls postkontoret sporadiskt öppet på somrarna för turistverksamhetens skull, med försäljning av vykort och souvenirer. År 1993 fick postkontorsbyggnaden åter rollen som byns postkontor, men 2001 överfördes postfunktionen till byns nya administrationsbyggnad. Postkontorbyggnaden fick därefter rollen som säsongpostkontor med försäljning av vykort, frimärken och souvenirer för besökande kryssningsfartygsturister.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Artikkel om postkontoret i Ny-Ålesund på hjemmesiden til Kulturminneåret 2009 Arkiverad 24 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.