Kaliumkarbonat

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Pottaska)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Uppslagsordet ”E 501” leder hit. För europavägen, se E501.
Kaliumkarbonat
Kaliumkarbonat
Systematiskt namnKaliumkarbonat
Övriga namnPottaska
Kemisk formelK2CO3
Molmassa138,205 g/mol
UtseendeVit, fast
CAS-nummer584-08-7
SMILES[O-]C(=O)[O-].[K+].[K+]
Egenskaper
Densitet2,29 g/cm³
Löslighet (vatten)1120 g/l (20 °C)
Smältpunkt891 °C (sönderfaller)
Faror
Huvudfara
Irriterande Irriterande
NFPA 704

NFPA 704.svg

0
1
0
LD501870 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Kaliumkarbonat, K2CO3, är ett vitt pulver som är lättlösligt i vatten men olösligt i etanol. Det kallas även pottaska.[1]

I vattenlösning blir lösningen alkalisk. Saltet är hygroskopiskt och suger upp vatten ur fuktig luft. Kaliumkarbonat smälter vid 891 °C och sönderdelas till kaliumoxid och koldioxid om det uppvärms ytterligare.

Pottaska är ett äldre namn på kaliumkarbonat, framförallt den som utvanns genom förbränning av ved från lövträd till aska, som sedan urlakades med vatten. När askluten indunstades erhöll man kaliumkarbonat förorenat med andra salter och organiska ämnen. Beredningen ägde rum i krukor, (franska: pots), därav namnet. När rå pottaska glödgades erhölls kalcinerad pottaska vilken renades genom upplösning i minsta mängd kokande vatten. När lösningen svalnade utkristalliserades föroreningarna som salter och moderluten kunde indunstas till renad pottaska (engelska: pearl ash).[2][3] Grundämnet kalium heter på engelska potassium efter ordet för pottaska (potash)[4].

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Industriellt framställs kaliumkarbonat genom att man leder ned koldioxid i kaliumhydroxid. Förr framställdes det genom lakning av träaska i lerpottor och därför kallas det ibland för pottaska. Framförallt har lövträ använts och björk har varit mest använd.

Användningsområden[redigera | redigera wikitext]

  • Framställning av såpa och andra kaliumsalter.
  • Viktig beståndsdel vid framställning av kristallglas.
  • Inom livsmedelsindustrin används kaliumkarbonat som surhetsreglerande medel, och har då E-nummer 501.
  • Kaliumkarbonat användes även av mindre tillverkare vid framställning av snus.
  • En mättad vattenlösning av kaliumkarbonat kan användas för kalibrering av hygrometrar.

Se även[redigera | redigera wikitext]


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ kaliumkarbonat i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 28 augusti 2017.
  2. ^ Nordisk Familjebok 18892012-05-12.
  3. ^ Nordisk familjebok 19152012-05-12.
  4. ^ Davy, Humphry (1808). ”On some new phenomena of chemical changes produced by electricity, in particular the decomposition of the fixed alkalies, and the exhibition of the new substances that constitute their bases; and on the general nature of alkaline bodies”. Philosophical Transactions of the Royal Society 98: sid. 32. doi:10.1098/rstl.1808.0001. https://books.google.com/?id=gpwEAAAAYAAJ&pg=PA32.