Prärietrut

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Prärietrut
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Larus californicus adult.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljMåsfåglar
Laridae
SläkteLarus
ArtPrärietrut
L. californicus
Vetenskapligt namn
§ Larus californicus
AuktorLawrence, 1854
Utbredning
Larus californicus map.svg
Hitta fler artiklar om fåglar med

Prärietrut[2] (Larus californicus) är en fågel i familjen måsfåglar inom ordningen vadarfåglar som återfinns i västra Nordamerika.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Prärietruten är en rätt liten trut, med en kroppslängd på i snitt 53 cm och vingbredden 137 cm mindre än kanadatruten men större än ringnäbbad mås och relativt långvingad. Karakteristiskt är ett svart band tvärs över näbben framför den röda trutfläcken.[4]

Adulta fåglar har mörkare mantel än kanadatruten med mer utbrett och mer kontrasterande svart på vingspetsen. Vidare är irisen mörk och benen gröngula, inte skära. Första årets ungfågel har helmörk stjärt och mestadels brunaktig kropp likt kanadatruten, men har mörkare ovansida på vingen, blekare bröst och oftast skär näbb med svart spets. Lätena är hesa och gnissliga, djupare än ringnäbbad mås.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Prärietrut delas in i två underarter med följande utbredning:[5]

Fågeln övervintrar från sydvästra Kanada till sydvästra Mexiko.[5] Den har även observerats som tillfällig gäst i Ecuador.[1]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Handmålad fotografi av en prärietrutskoloni vid Malheur Lake, taget av Finley och Bohlman under en fotografisk expedition 1908. Deras fotografier ska senare bidra till att Malheur blev ett fågelreservat.

Fågeln häckar i kolonier vid insjöar och våtmarker i västra Nordamerikas inland. Boet är en grund uppskrapad grop i marken fodrad med växtlighet och fjädrar. Honan lägger två till tre ägg. Båda föräldrarna matar ungarna.[6]

Under häckningssäsongen kan de röra sig så långt som 65 km från häckningskolonin i jakt på föda. Den ses då i jordbruksområden, trädgårdar och betesmarker, på soptippar och ängar. Efter häckning flyttar den till kusten där den ses födosöka tillsammans med andra måsfåglar vid stränder och i floddeltan.[6]

Prärietrut i vinterdräkt.

Prärietruten är en allätare som intar i princip allt den kan stoppa i munnen, som fisk, matrester, gräshoppor, dagsländor, tångräkor, maskar, små däggdjur, körsbär, fågelägg, säd, as och mycket annat. De plockar mat från marken eller vattenytan, springer efter insekter eller dyker i vattnet efter fisk.[6]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men minskar i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till 410.000 häckande individer.[7]

På senare tid har prärietruten etablerat en population i södra San Francisco Bay i Kalifornien som vuxit från 1000 häckande individer 1982 till 33000 2006. Dessa utgör nu ett hot mot andra hotade arter i området som snöstrandpipare, amerikansk skärfläcka, kärrtärna och amerikansk småtärna.[8]

Prärietruten och människan[redigera | redigera wikitext]

Prärietruten är den amerikanska delstaten Utahs officiella fågel.[9] I Salt Lake City finns ett monument i åminne av "Måsarnas mirakel", en händelse när mormonska bosättare fick hjälp av prärietrutar i att bekämpa en svärm med vårtbitararten Anabrus simplex.[10]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Larus californicus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 337. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ [a b] Burger, J., Gochfeld, M., Kirwan, G.M. & Garcia, E.F.J. (2018). California Gull (Larus californicus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53973 8 november 2018).
  6. ^ [a b c] California Gull Faktablad om prärietrut på allaboutbird.org
  7. ^ Partners in Flight. 2012. Databas för artbedömning
  8. ^ Ackerman, J. T., J. Y. Takekawa, C. Strong, N. Athearn, and A. Rex. (2006) California Gull distribution, abundance, and predation on waterbird eggs and chicks in South San Francisco Bay. Final Report, U. S. Geological Survey, Western Ecological and Research Center, Davis and Vallejo, CA.
  9. ^ ”Utah State Bird”. Utah.gov. http://pioneer.utah.gov/research/utah_symbols/bird.html. Läst 11 augusti 2014. 
  10. ^ Ryser, Fred A. (1985). Birds of the Great Basin. Reno, NV, USA: University of Nevada Press. sid. 203. ISBN 0-87417-080-X. https://books.google.com/books?id=bxpXq_hMxfAC&pg=PA203. Läst 11 augusti 2014 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]