Prandtl-Nikuradses formel

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Prandtl-Nikuradses formel är användbar vid turbulent flöde under hydraulisk glatta förhållanden. Formeln är uppkallad efter Ludwig Prandtl och Johann Nikuradse. För cirkulärt fullgående rör ser formeln ut enligt följande:

där

qPN = Flöde (m3)

π = Matematisk konstant (3,14159...)

g = Tyngdaccelerationen (m/s2)

d = Innerdiameter (m)

I = Fall (-)

ω = Empiriskt vågighetstal (-)

ν = Kinematisk viskositet (m²/s)

Friktionstal[redigera | redigera wikitext]

Prandtl-Nikuradses formel kan även användas för att uttrycka friktionstalet i Darcy-Weisbachs ekvation. Då ser ekvationen ut på följande sätt:

Implicit form
Explicit form
Implicit form
Explicit form

där

λPN = Friktionstal (-)

Re = Reynolds tal (-)

cPN = Empirisk konstant (2,51)

g = Tyngdacceleration (m/s2)

d = Innerdiameter (m)

I = Fall (-)

ω = Empiriskt vågighetstal (-)

ν = Kinematiskt viskositet (m²/s)

Det empiriska vågighetstalet[redigera | redigera wikitext]

Några typiska värden på det empiriska vågighetstalet
Rörtyp Vågighetstal
Perfekt glatta rör av till exempel glas 1,0
Släta, oslitsade plaströrsledningar 1,0-1,2
Släta, slitsade plaströrsledningar 1,1-1,4
Släta vällagda betongledningar 3-5
Släta vällagda tegelrörsledningar 4-8

Se även[redigera | redigera wikitext]