Premenstruellt syndrom

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Premenstruellt syndrom
latin: (syndroma tensionis praemenstrualis)
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 N94.3
ICD-9 625.4
DiseasesDB 10513
MedlinePlus 001505
eMedicine article/953696 
MeSH engelsk

Premenstruellt syndrom (PMS) är ett samlingsbegrepp för olika typer av fysiska och psykiska besvär under ett antal dagar innan menstruationen startar. Det kan uppträda tillsammans med, men är åtskilt från, mensvärk. PMS drabbar mellan 20-32 % av menstruerande kvinnor i olika grad.[1]

Symptomen är mest uttalade tre–tio dagar före mens men många kvinnor kan även ha uttalade besvär vid ägglossning.

Fysiska och psykiska besvär[redigera | redigera wikitext]

Det är ofta de psykiska symptomen som dominerar vid PMS och kan påminna om en mild depression. Stämningsläget förändras i riktning mot nedstämdhet vilket kan leda till känslomässig instabilitet, irritation eller aggressivitet. Olika typer av fysisk smärta kan också vara symptom på PMS. Då kroppen behåller mer vätska dagarna före mens kan det orsaka allmän viktökning och svullen mage och också resultera i ömmande bröst (mastodyni), ryggont, migrän eller illamående.

De psykiska besvären vid PMS innebär humörsvängningar av som är mindre svåra än de vid det mer ovanliga premenstruell dysforisk störning (PMDD), som beror på en sjukdom i de hormonella körtlarna[källa behövs] och är mycket handikappande för den som drabbas.

Orsak[redigera | redigera wikitext]

Orsaken till PMS är inte helt klarlagd men flera faktorer spelar roll.[2] En ökad hormonkänslighet och att vätskebalansen i kroppen förändras gör att brösten, magen och fingrarna svullnar. Ett ovanligare symptom är cyklisk urtikaria, som då beror på förhöjda progesteronvärden några dagar innan menstruationen.[3][4]

Behandlingen av PMS har blivit mer framgångsrik på senare år. Behandlingen utförs ofta på flera sätt. I de flesta fall behövs ingen behandling utan bara information om vad symptomen beror på.[5] Många kvinnor kan uppleva att problemen försvinner eller mildras när de tar p-piller. Många mår bra av att undvika stress, motionera regelbundet och äta sunt. Vätskedrivande medel kan lindra svullnad i kroppen.

Jämför med[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ DeMuth, Wendy S. Biggs|Robin H.. ”Premenstrual Syndrome and Premenstrual Dysphoric Disorder - American Family Physician”. www.aafp.org. http://www.aafp.org/afp/2011/1015/p918.html. Läst 9 september 2016. 
  2. ^ ”Premenstrual syndrome (PMS) fact sheet | womenshealth.gov”. www.womenshealth.gov. http://www.womenshealth.gov/publications/our-publications/fact-sheet/premenstrual-syndrome.html#b. Läst 9 september 2016. 
  3. ^ ”Journal of Women's Health”. A Case of Progesterone-Induced Anaphylaxis, Cyclic Urticaria/Angioedema, and Autoimmune Dermatitis. Mary Ann Liebert, Inc., publishers. http://www.liebertonline.com/doi/abs/10.1089/jwh.2010.2468. Läst 20 december 2011. 
  4. ^ ”Notable Cases”. Anaphylactoid reactions associated with menstruation affecting two sisters. Department of Thoracic Medicine, Cairns Base Hospital, Cairns, QLD. http://mja.com.au/public/issues/175_08_151001/simpson/simpson.html. Läst 20 december 2011. 
  5. ^ ”Internmedicin.se - Premenstruellt syndrom”. http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=835. Läst 12 augusti 2008. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]