Premier League
Premier League-pokalen. | |
Stat | Storbritannien |
---|---|
Territorium | England |
Andra territorier | Wales |
Federation | Uefa |
Grundad | 20 februari 1992 (32 år sedan) |
Divisioner | 1 |
Antal klubbar | 20 |
Nivå i seriepyramiden | Nivå 1 |
Nedflyttning till | EFL Championship |
Nationella cuper | FA-cupen Ligacupen |
Internationella cuper | Uefa Champions League Uefa Europa League |
Regerande mästare | Chelsea (2016/17) |
Flest ligatitlar | Manchester United (13)[1] |
TV-partners | Sky Sports BT Sport BBC (bara höjdpunkter) |
Webbplats | Premierleague.com |
Premier League 2017/2018 |
Premier League, tidigare kallad FA Premier League, är en engelsk fotbollsliga, grundad 1992. Premier League har en division och ligger överst i det engelska ligasystemet. 20 klubbar spelar i Premier League varje säsong, varav de fyra första blir direktkvalificerade till Uefa Champions League. De tre sista blir nedflyttade till English Football Leagues förstadivision, EFL Championship.
Från att ligan bildades den 20 februari 1992 fram till 2007 hette den FA Premier League. Premier League-säsongen varar från augusti till maj (höst-vår).
Premier League är världens mest bevakade fotbollsliga.[2][3] I Uefas ranking över ligor, som bygger på resultat i europeiska cuper under de senaste fem åren[4], rankas Premier League som den tredje bästa ligan efter spanska La Liga och tyska Bundesliga.[5]
Totalt 49 klubbar har till och med säsongen 2017/18 tävlat i Premier League, men bara sex av dem har vunnit titeln: Manchester United, Blackburn Rovers, Arsenal, Chelsea, Manchester City och Leicester City. Sex klubbar, Arsenal, Chelsea, Everton, Liverpool, Manchester United och Tottenham Hotspur, har spelat oavbrutet i Premier League sedan ligans grundande.
Historia
Ursprung
Trots betydande europeiska framgångar under 1970-talet var standarden på den engelska fotbollen på 1980-talet väldigt låg. Arenorna föll sönder, anhängare tvingades uthärda dåliga anläggningar, huliganismen var utbredd och engelska klubbar var bannlysta från den europeiska fotbollen efter katastrofen på Heyselstadion 1985.[6] Förstadivisionen, First Division, som hade varit den högsta nivån i engelsk fotboll sedan 1888, var långt efter ligor såsom italienska Serie A och spanska La Liga i antal åskådare och intäkter, och flera av de bästa engelska spelarna hade flyttat utomlands.[7] Men vid decennieskiftet 1990 hade den nedåtgående trenden börjat vända - Englands landslag hade varit framgångsrika i VM 1990, där de nådde semifinal. Uefa, den europeiska fotbollens styrande organ, hävde det femåriga förbudet mot engelska klubbar i europeiska cuper och Taylor-rapporten om arenornas säkerhetsstandarder, vilken föreslog dyra uppgraderingar för att skapa fler sittplatser i arenorna till följd av efterdyningarna av Hillsboroughkatastrofen, publicerades i januari samma år.[8]
Intäkterna från TV-sändningarna hade också blivit mycket viktigare. The Football League fick 6,3 miljoner pund för ett tvåårigt avtal 1986, men när det förnyades 1988 steg priset till 44 miljoner pund under en fyraårsperiod.[9] Förhandlingarna 1988 var de första tecknen på en utbrytande liga. Tio klubbar hotade att lämna The Football League och bilda en "superliga", men övertalades till slut att stanna.[10] Arenor förbättrades och åskådarna vid matcherna blev allt fler, intäkterna steg och landets främsta klubbar började ånyo fundera över att lämna The Football League för att dra nytta av den växande strömmen av pengar som pumpades in i idrotten.
Grundande
Vid slutet av 1990/91 års säsong lades ett förslag till ett upprättande av en ny liga fram, som skulle ge mer pengar till spelet totalt. Stiftarnas Avtal, som undertecknades den 17 juli 1991 av de främsta engelska klubbarna, etablerade de grundläggande principerna för inrättandet av FA Premier League.[11] Denna nybildade förstadivision skulle vara kommersiellt oberoende från fotbollsförbundet FA och The Football League, och ge FA Premier League licens att förhandla om sina egna sändningar och sponsoravtal. Detta ansågs nödvändigt så att engelska klubbar än en gång skulle kunna konkurrera med och slå de bästa i Europa, och samtidigt locka de mest lovande talangerna i världen, något som 1991 verkade praktiskt taget otänkbart.[7]
År 1992 avgick klubbarna i First Division från The Football League och den 27 maj 1992 bildades FA Premier League som ett aktiebolag drivet från ett kontor på fotbollsförbundets dåvarande huvudkontor i Lancaster Gate.[7] Detta innebar en utbrytning ur den 104-åriga The Football League som varit i kraft fram till dess med fyra divisioner. Premier League skulle fungera med en enda division och The Football League med tre. Det var inga förändringar i ligans tävlingsformat, utan samma antal klubbar tävlade i högstadivisionen och upp- och nedflyttning mellan Premier League och den nya förstadivisionen i The Football League förblev på samma villkor som mellan de gamla första- och andradivisionerna.
De 22 konstituerande medlemmarna i den nya Premier League var Arsenal, Aston Villa, Blackburn Rovers, Chelsea, Coventry City, Crystal Palace, Everton, Ipswich Town, Leeds United, Liverpool, Manchester City, Manchester United, Middlesbrough, Norwich City, Nottingham Forest, Oldham Athletic, Queens Park Rangers, Sheffield United, Sheffield Wednesday, Southampton, Tottenham Hotspur och Wimbledon.
Etablering
Ligans första säsong var 1992/93 och det allra första Premier League-målet någonsin gjordes av Brian Deane i Sheffield United i en 2–1-vinst mot Manchester United. På grund av påtryckningar från Fifa, det internationellt styrande organet inom fotbollen, att inhemska ligor skulle minska antalet spelade matcher per klubb, sänktes antalet klubbar 1995 till 20, då fyra klubbar flyttades ned från ligan och bara två flyttades upp. Den 8 juni 2006 begärde Fifa att alla stora europeiska ligor, inkluderande italienska Serie A och spanska La Liga, skulle minska till 18 klubbar vid säsongsstarten 2007/08. Premier League svarade med att uttala sin avsikt att motstå en sådan minskning.[12] Slutligen startade säsongen åter med 20 klubbar. Ligan bytte namn 2007 från FA Premier League till bara Premier League.[7]
Företagsstruktur
Premier League drivs som ett aktiebolag och ägs av de 20 medlemsklubbarna. Varje klubb är aktieägare, med en röst vardera i frågor om regelförändringar och kontrakt. Klubbarna väljer en ordförande, verkställande direktör och styrelse som ska övervaka den dagliga driften av ligan.[13] Fotbollsförbundet FA är inte direkt involverat i den dagliga verksamheten i Premier League, men har makt som en särskild aktieägare vid valet av ordförande och verkställande direktör och när nya bestämmelser antas av ligan.[14]
Premier League sänder representanter till Uefas europeiska klubbforum. Antalet klubbar och klubbarna själva väljs enligt Uefas koefficienter. Det europeiska klubbforumet är ansvarigt för valet av tre ledamöter till Uefas kommitté för klubbtävlingar, vilken är operativt verksam i Uefas tävlingar såsom Uefa Champions League och Uefa Europa League.[14]
Format och sponsorskap
Spelformat
20 klubbar deltar i Premier League. Under en säsong, som varar från augusti till maj, spelar varje klubb två matcher mot de andra, en gång på hemmaplan och en gång på bortaplan, sammanlagt 38 matcher. En klubb får tre poäng för en vinst och en poäng för oavgjort. Inga poäng delas ut vid en förlust. I slutet av varje säsong kröns den klubb med flest poäng som mästare. Om poängen är lika avgör målskillnaden och sedan antal gjorda mål vinnaren. Om det fortfarande står lika tvingas klubbarna inta samma position och "dela" positionen. Om det står lika för ligavinst, för nedflyttning eller för kvalificering till andra tävlingar, fastställer en playoff-match på en neutral arena placeringen.[15] De tre lägst placerade klubbarna relegeras till The Championship, och de två bästa klubbarna från The Championship flyttas upp i deras ställe tillsammans med vinnaren av playoff-matcherna mellan klubbarna på tredje till sjätte plats i The Championship.[16]
Kval till spel i Europa
De fyra bästa klubbarna i Premier League kvalificerar sig för spel i Uefa Champions League följande säsong; de tre bästa går direkt in i gruppspelet medan den fjärde klubben får tävla i playoff-omgången och måste vinna en avgörande match på hemma- och bortaplan för att komma med i gruppspelet. Den femteplacerade klubben kvalificerar sig automatiskt för spel i Uefa Europa League, och den sjätte och sjunde klubben kan också kvalificera sig beroende på vad som händer i de två inhemska cuperna, där segrarna normalt går till Europa League. Om FA-cupens eller Ligacupens vinnare kvalificerar sig för Champions League eller Europa League genom sin ligaplacering, går platsen i Europa League till den näst högst placerade klubben i ligan som inte redan kvalificerat sig för spel i Europa.[17] Innan säsongen 2008/09 fick den högst placerade klubben som inte kvalificerat sig för spel i Europa League möjlighet att konkurrera i Intertotocupen, förutsatt att de ansökt att komma in i Intertotocupen under nästa säsong. Intertotocupen lades ned efter 2008.
Ett undantag från det vanliga europeiska kvalifikationssystemet hände 2005, när Liverpool vann Champions League, men inte avslutade sin säsong i Premier League på en kvalplats till Champions League. Uefa gav särskild dispens för Liverpool att komma in i Champions League och gav England fem kvalificerade klubbar.[18] Uefa fastställde därefter att de försvarande mästarna av Champions League kvalificerar sig till tävlingen nästa år oavsett deras placering i den inhemska ligan. Men för de ligor med fyra deltagare i Champions League innebar detta att om Champions League-vinnaren föll utanför den inhemska ligans topp fyra, kom de att kvalificera sig till spel på bekostnad av den fjärde bästa klubben i ligan. Från och med 2015/16 års säsong kvalificerar sig även Europa League-vinnaren till nästa års Champions League och det maximala antalet klubbar från ett visst land i Champions League utökades till fem. Länder med fyra platser i Champions League, såsom England, kommer bara att få en femte plats om en klubb som inte kvalificerat sig till Champions League genom sin ligaplacering vinner antingen Champions League eller Europa League.[19]
Premier League rankades 2007 högst i Uefas ranking av europeiska ligor baserat på deras prestationer i de europeiska tävlingarna under en femårsperiod. Detta bröt spanska La Ligas åttaåriga dominans som den bästa ligan.[20] Från de tre främsta ligorna i Europa får för närvarande fyra klubbar spela i Champions League. Uefa-presidenten Michel Platini hade föreslagit att man skulle ta en plats från Premier League och fördela den till vinnaren av FA-cupen i stället. Detta förslag avslogs dock i en omröstning gjord av Uefa Strategy Council.[21] På samma möte föreslogs det att FA-cupvinnaren borde vara berättigad till spel i Champions League i stället för i Europa League, vilket också avslogs. De var dock överens om att den tredje placerade klubben i Premier League automatiskt skulle kvalificera sig till gruppspelet, snarare än till tävlan i den tredje kvalomgången, medan den fjärde placerade klubben skulle komma in i en förändrad kvalomgång mot en klubb från en högre rankad nation än de tidigare hade enligt de gamla reglerna. Detta var en del av Platinis plan för att öka mängden klubbar som går direkt in i gruppspelet och samtidigt öka antalet klubbar från de lägre rankade nationerna i tävlingen.[22]
Sponsorer
Premier League sponsrades 1993–2016. Sponsorn kunde bestämma ligans namn. I nedanstående lista finns namnet på samtliga sponsorer och vad de valde att kalla tävlingen:[23]
- 1992–1993: Ingen sponsor (FA Premier League)
- 1993–2001: Carling (FA Carling Premiership)
- 2001–2004: Barclaycard (FA Barclaycard Premiership)
- 2004–2007: Barclays (FA Barclays Premiership)
- 2007–2016: Barclays (Barclays Premier League)
- 2016–: Ingen sponsor (Premier League)
Finanser
Premier League är den mest lukrativa fotbollsligan i världen, med totala klubbintäkter på 2,48 miljarder pund säsongen 2009/10.
Klubbarna i Premier League är några av de rikaste klubbarna i fotbollsvärlden. Deloitte, som årligen redovisar siffror på klubbarnas intäkter genom "Football Money League", listade sju Premier League-klubbar bland de 20 rikaste i världen säsongen 2009/10 och alla 20 var bland de 40 rikaste vid slutet av säsongen 2013/14, till stor del beroende på ökade TV-intäkter.
En annan viktig regelbunden inkomstkälla för Premier League-klubbarna är deras entréavgifter och matchintäkter som, med i genomsnitt 34 364 åskådare per Premier League-match säsongen 2005/06, är den fjärde högsta av alla inhemska professionella sportligor i världen, framför Serie A och La Liga, men bakom tyska Bundesliga. Detta innebär en ökning med över 60 % från genomsnittet på 21 126 åskådare under ligans första säsong (1992/93).[24] Men under säsongen 1992/93 minskade kapaciteten hos de flesta arenorna när klubbarna ersatte terrasser med sittplatser. 2005/06 var siffran lägre än Premier Leagues rekordgenomsnitt säsongen 2002/03 på 35 464 åskådare.
När det gäller entréavgifterna har biljettpriser mer än tiodubblats sedan 1989. 1989 kostade den billigaste biljetten för att se en Liverpoolmatch fyra pund; 20 år senare kostade den billigaste biljetten 45 pund. Hos Arsenal hade priset ökat från fem pund till 51 pund. Denna utveckling kan kopplas till spelarlönerna som ökade med ca 1 500 % under samma period.[25]
Premier League i media
Storbritannien och Irland
Matcher i Premier League dominerar fotbollen på engelsk TV, i synnerhet ekonomiskt; de kontrakt som ingåtts mellan ligan och programföretaget BSkyB 1992 och 1997 var värda 191,5 respektive 670 miljarder pund. Men Europeiska unionen invände mot vad den såg som ett monopol på TV-rättigheter och krävde 2007 att kontraktet skulle delas upp i separata paket. Så småningom vann Sky fyra av de sex tillgängliga paketen, medan de två andra gick till Setanta Sports.
När Sky vann rättigheterna var det första gången som live-fotboll sändes regelbundet (vanligtvis söndagar och måndagar under de första åren) under hela säsongen, då tidigare begränsningar av antalet matcher hade inneburit att ITV tenderat att börja sända matcher först i oktober eller november och fokusera på jakten på titeln.
Världen över
Premier League är världens mest populära sportliga, följd över hela världen med över en halv miljard människor i 202 länder[26], oftast på nätverk som ägs och/eller kontrolleras av NewsCorp eller Setanta Sports, som också äger programföretagen i Storbritannien och på Irland. I USA är sändningarna fördelade mellan Fox Soccer Channel och Setanta Sports North America. NewsCorp köper ibland reklamskyltar med Fox Soccer Channels logotyp som får ersätta Skys logotyp. I Australien sänder Fox Sports, som ägs av News Ltd, matcher med ett "Tittarens val"-alternativ med upp till fem aktuella live-matcher.
Premier League är särskilt populärt i Asien och är där det mest distribuerade sportprogrammet.[27] I Kina lockar matcherna en TV-publik på mellan 100 och 360 miljoner, mer än någon annan utländsk sport.[28] På grund av den höga populariteten har ligan med början 2003 och därefter vartannat år hållit försäsongsturneringar i Asien, de enda Premier League-anslutna turneringarna som någonsin hållits utanför England.[29]
FA har haft svårigheter med att bekämpa kränkningar av upphovsrätten på Internet. I ett försök att stoppa sändningar av live-matcher på nätet har de hyrt NetResult, ett företag som specialiserar sig på att skydda rättigheter till varumärken online.[30]
Klubbar säsongen 2017/18
Klubb | Ort | Arena | Kapacitet |
---|---|---|---|
Arsenal | London | Emirates Stadium | 60 432 |
Bournemouth | Bournemouth | Vitality Stadium | 11 464 |
Brighton & Hove Albion | Brighton & Hove | Falmer Stadium | 30 750 |
Burnley | Burnley | Turf Moor | 21 401 |
Chelsea | London | Stamford Bridge | 41 663 |
Crystal Palace | London | Selhurst Park | 25 456 |
Everton | Liverpool | Goodison Park | 40 157 |
Huddersfield Town | Huddersfield | John Smith's Stadium | 24 500 |
Leicester City | Leicester | King Power Stadium | 32 312 |
Liverpool | Liverpool | Anfield | 54 074 |
Manchester City | Manchester | Etihad Stadium | 55 097 |
Manchester United | Manchester | Old Trafford | 75 643 |
Newcastle United | Newcastle | St James' Park | 52 354 |
Southampton | Southampton | St Mary's Stadium | 32 505 |
Stoke City | Stoke | Bet365 Stadium | 27 902 |
Swansea City | Swansea | Liberty Stadium | 21 088 |
Tottenham Hotspur | London | Wembley Stadium[a] | 90 000 |
Watford | Watford | Vicarage Road | 23 700 |
West Bromwich Albion | West Bromwich | The Hawthorns | 26 850 |
West Ham United | London | Londons Olympiastadion | 60 000 |
- ^ Tottenham Hotspur kommer att spela på Wembley under bygget av klubbens nya hemmaarena
Mästare
Säsong | Mästare | Titlar* | Anmärkningar |
---|---|---|---|
1992/93 | Manchester United | 1 (8) | |
1993/94 | Manchester United | 2 (9) | Vann även FA-cupen |
1994/95 | Blackburn Rovers | 1 (3) | |
1995/96 | Manchester United | 3 (10) | Vann även FA-cupen |
1996/97 | Manchester United | 4 (11) | |
1997/98 | Arsenal | 1 (11) | Vann även FA-cupen |
1998/99 | Manchester United | 5 (12) | Vann även FA-cupen och Champions League |
1999/00 | Manchester United | 6 (13) | |
2000/01 | Manchester United | 7 (14) | |
2001/02 | Arsenal | 2 (12) | Vann även FA-cupen |
2002/03 | Manchester United | 8 (15) | |
2003/04 | Arsenal | 3 (13) | Obesegrade i ligan |
2004/05 | Chelsea | 1 (2) | Vann även Ligacupen |
2005/06 | Chelsea | 2 (3) | |
2006/07 | Manchester United | 9 (16) | |
2007/08 | Manchester United | 10 (17) | Vann även Champions League |
2008/09 | Manchester United | 11 (18) | Vann även Ligacupen och klubblags-VM |
2009/10 | Chelsea | 3 (4) | Gjorde 103 mål, flest mål sedan 1963 |
2010/11 | Manchester United | 12 (19) | Blev genom denna titel mesta mästare i England |
2011/12 | Manchester City | 1 (3) | |
2012/13 | Manchester United | 13 (20) | |
2013/14 | Manchester City | 2 (4) | Vann även Ligacupen |
2014/15 | Chelsea | 4 (5) | Vann även Ligacupen |
2015/16 | Leicester City | 1 (1) | Första titeln någonsin |
2016/17 | Chelsea | 5 (6) |
* Totala antalet engelska mästerskap i fotboll inom parentes. Fram till och med 1992 blev vinnarna av The Football Leagues First Division engelska mästare. Manchester United innehar rekordet med totalt 20 mästerskapstitlar.
Skyttekungar
Flest matcher
Nr | Spelare | Matcher |
---|---|---|
1 | Ryan Giggs | 632 |
2 | Gareth Barry | 630 |
3 | Frank Lampard | 609 |
4 | David James | 572 |
5 | Gary Speed | 535 |
6 | Emile Heskey | 516 |
7 | Mark Schwarzer | 514 |
8 | Jamie Carragher | 508 |
9 | Phil Neville | 505 |
10 | Rio Ferdinand | 504 |
Steven Gerrard |
Spelare i kursiv stil är fortfarande aktiva.
Spelare i fet kursiv stil är fortfarande aktiva i Premier League.
Flest mål
Nr | Spelare | Mål |
---|---|---|
1 | Alan Shearer | 260 |
2 | Wayne Rooney | 200 |
3 | Andy Cole | 187 |
4 | Frank Lampard | 177 |
5 | Thierry Henry | 175 |
6 | Robbie Fowler | 163 |
7 | Jermain Defoe | 158 |
8 | Michael Owen | 150 |
9 | Les Ferdinand | 149 |
10 | Teddy Sheringham | 146 |
Spelare i kursiv stil är fortfarande aktiva.
Spelare i fet kursiv stil är fortfarande aktiva i Premier League.
Svenska spelare
Spelare i kursiv stil är fortfarande aktiva.
Spelare i fet kursiv stil är fortfarande aktiva i Premier League.
Spelare med * spelade även i föregångaren First Division.
Not: Listan gäller enbart svenskar som fått speltid i Premier League.
TV-sändningar
I Sverige visas Premier League på Viasat.
Se även
- Föregångaren Football League First Division
Referenser
Noter
- ^ Manutd.com
- ^ Guardian.co.uk
- ^ BBC
- ^ Uefa
- ^ Uefa
- ^ BBC
- ^ [a b c d] ”History” (på engelska). Premier League. https://www.premierleague.com/history. Läst 18 juli 2017.
- ^ ”The Taylor Report” (på engelska). Footballnetwork.org. http://footballnetwork.org/violence/taylor-report. Läst 18 juli 2017.
- ^ Crawford, Garry och Williams, John (1996 och 2002). [www.furd.org/resources/fs8.pdf ”Fact Sheet 8: British Football on Television”] (på engelska) (PDF). University of Leicester. www.furd.org/resources/fs8.pdf. Läst 18 juli 2017.
- ^ The History of The Football League Arkiverad 27 augusti 2008 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”In the Matter of an Agreement Between The Football Association Premier League Limited and The Football Association Limited and The Football League Limited and Their Respective Member Clubs” (på engelska). The Restrictive Practices Court. 28 juli 1999. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927222536/http://www.hmcourts-service.gov.uk/judgmentsfiles/j9/pljmtint.htm. Läst 18 juli 2017.
- ^ FIFA wants 18-team Premier League
- ^ ”About the Premier League” (på engelska). Premier League. https://www.premierleague.com/about. Läst 12 september 2017.
- ^ [a b] ”Premier League's Football Partners” (på engelska). Premier League. https://www.premierleague.com/about/football-partners. Läst 12 september 2017.
- ^ Barclays Premier League
- ^ Huge Stakes For Championship Play-Off Contenders
- ^ ”European qualification for UEFA competitions explained” (på engelska). Premier League. https://www.premierleague.com/european-qualification-explained. Läst 12 september 2017.
- ^ Liverpool get in Champions League
- ^ Uefa (6 maj 2016). ”How the Europa League winners will enter the Champions League” (på engelska). Pressmeddelande. Läst 22 maj 2016.
- ^ 5 Jahreswertung der UEFA Saison 07/08 (tyska)
- ^ Clubs force Uefa's Michel Platini into climbdown
- ^ Platini abandons cup winners plan
- ^ ”Premier League closes door on title sponsorship from 2016-17 season” (på engelska). ESPN. 4 juni 2015. http://www.espnfc.com/barclays-premier-league/story/2479193/premier-league-closes-door-on-sponsorship-from-2016-17. Läst 12 augusti 2017.
- ^ Football Stats Results for 1992–1993 Premiership
- ^ ”Top footballers' wages rise 1,500% in 20 years” (på engelska). The Guardian. 20 augusti 2012. http://www.theguardian.com/football/2012/aug/20/footballers-wages-rise-tickets. Läst 9 april 2016.
- ^ Premier League is world's favourite league
- ^ ESPN-Star extends pact with FA Premier League
- ^ Chinese phone maker's fancy footwork
- ^ ”Premier League Asia Trophy” (på engelska). Premier League. https://www.premierleague.com/asia-trophy. Läst 18 juli 2017.
- ^ Goal footage warning for website
- ^ Gary Neville at Manchester United Report
- ^ ”Appearances” (på engelska). Premier League. https://www.premierleague.com/stats/top/players/appearances. Läst 4 september 2017.
- ^ ”Goals” (på engelska). Premier League. https://www.premierleague.com/stats/top/players/goals. Läst 4 september 2017.
- ^ Persson, Gunnar. "Premier League - den engelska ligan". Idrottsförlaget i Västerås AB. Läst 3 februari 2016
- ^ ”BILDEXTRA: ALLA svenskar som spelat i Premier League”. Aftonbladet. 14 september 2015. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/internationell/england/article18258743.ab. Läst 3 februari 2016.
- ^ ”Appearances” (på engelska). Premier League. https://www.premierleague.com/stats/top/players/appearances?co=1&se=-1&cl=-1&iso=-1&po=-1?se=-1. Läst 18 juli 2017.
Webbkällor
- ”History” (på engelska). Premier League. https://www.premierleague.com/history. Läst 18 juli 2017.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Premier League.
- Officiell webbplats
|
|
|