Presidentvalet i USA 2016

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Presidentvalet i USA 2016
USA
2012 ←
8 november 2016 (2016-11-08)
→ 2020

Valdeltagande 54,7%
  Donald Trump official portrait (cropped).jpg Hillary Clinton by Gage Skidmore 2.jpg
Nominerad Donald Trump Hillary Clinton
Parti Republikanerna Demokraterna
Hemdelstat New York New York
Vicepresidentkandidat Mike Pence Tim Kaine
Elektorsröster 304 227
Vunna delstater 30 + ME-02 20 + D.C.
Röster 62 984 825 65 853 516
Andel 46,1% 48,2%

ElectoralCollege2016.svg

Antal ledamöter i elektorskollegiet.
Rött: republikanska elektorer; blått: demokratiska elektorer.

President före valet

Barack Obama
Demokraterna

President efter valet

Donald Trump
Republikanerna

Höjdpunkter från den tredje och sista debatten.

Presidentvalet i USA 2016 avgjordes i USA den 8 november 2016. Presidentvalet var det 58:e i ordningen, och landets president och vicepresident valdes för mandatperioden 2017 till 2021. Den sittande presidenten, Barack Obama kunde enligt det 22:a tillägget i USA:s konstitution inte omväljas 2016, eftersom han innehaft posten under två mandatperioder.[1] Republikanernas Donald Trump besegrade Demokraternas kandidat Hillary Clinton[2] och tillträdde presidentposten den 20 januari 2017.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Valprocess[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Presidentval i USA

För bli vald till USA:s president måste en person vara amerikansk medborgare sedan födseln, minst 35 år gammal och bosatt i USA sedan minst 14 år. Valet är ett indirekt val, vid vilket väljarna genom sina röster utser ett elektorskollegium vilket möjliggör att en kandidat kan vinna presidentvalet även om denne inte får flest antal röster.

Utgångsläget[redigera | redigera wikitext]

Den sittande presidenten, demokratiska partiets Barack Obama (tidigare senator för Illinois), kunde inte bli omvald, eftersom han hade suttit två mandatperioder på posten, vilket är det högsta tillåtna antalet. Barack Obamas mandatperiod löper ut den 20 januari 2017. Efter en seger över republikanska partiets John McCain valdes han första gången till president 2008. Fyra år senare omvaldes Obama efter att ha besegrat det republikanska partiets presidentkandidat Mitt Romney.

Vid 2010 års mellanårsval förlorade demokraterna sin majoritet i USA:s representanthus. I samma val förlorade partiet även mandat i senaten men förblev det största partiet. Majoritetsförhållandena kvarstod över 2014 års val till kongressen. Vid 2014 års mellanårsval utökade republikanerna sin majoritet i representanthuset till den största marginalen sedan 1928, samtidigt som partiet för första gången sedan 2006 återtog majoriteten i senaten.[3]

I amerikanska presidentval brukar det talas om swing states, dvs delstater där det på förhand inte är givet vilket parti som kommer att vinna. 2016 anses följande 11 delstater vara swing states (antal elektorsröster inom parentes):[4]

  • Florida (29 elektorsröster)
  • Pennsylvania (20)
  • Ohio (18)
  • Michigan (16)
  • North Carolina (15)
  • Virginia (13)
  • Wisconsin (10)
  • Colorado (9)
  • Iowa (6)
  • Nevada (6)
  • New Hampshire (4)

Demokraterna[redigera | redigera wikitext]

Kandidater[redigera | redigera wikitext]

Följande personer figurerar i de stora opinionsundersökningarna och har formellt tillkännagivit att de ämnar kandidera i 2016 års val och/eller registrerat sig som kandidat hos valmyndigheten Federal Election Commission (FEC).

Bland demokraterna var Hillary Clinton den första att meddela sin kandidatur till presidentposten, något som hon gjorde via en video den 12 april 2015.[5] 30 april meddelade den oberoende Vermont-senatorn Bernie Sanders att även han ställde upp som demokratisk presidentkandidat.[6] Opinionsundersökningar meddelade i september 2015 att Clinton var favorit men att avståndet mellan de båda var mindre än tidigare.[7] Den förre Maryland-guvernören Martin O'Malley anmälde sin kandidatur 30 maj. Ytterligare tre demokratiska politiker har anmält sitt deltagande i presidentvalet. Jim Webb och Lincoln Chafee, var dock de första att avsäga sig sina respektive kandidaturer, vilket skedde under oktober månad[8][9] och i början av november drog även Lawrence Lessig tillbaka sin kandidatur.[10]

Återtagna kandidaturer[redigera | redigera wikitext]

Republikanerna[redigera | redigera wikitext]

Kandidater[redigera | redigera wikitext]

Följande personer figurerar i de stora opinionsundersökningarna och har formellt tillkännagivit att de ämnar kandidera i 2016 års val och/eller registrerat sig som kandidat hos valmyndigheten Federal Election Commission (FEC).

På den republikanska sidan har ett stort antal politiker meddelat sina kandidaturer. Detta inkluderar Jeb Bush (tidigare guvernör i Florida), Ben Carson (före detta kirurg på Johns Hopkins Hospital), Chris Christie (guvernör för New Jersey), Ted Cruz (senator från Texas), Carly Fiorina (tidigare VD för Hewlett-Packard), Jim Gilmore (tidigare guvernör för Virginia), Lindsey Graham (sentor för South Carolina), Mike Huckabee (tidigare guvernör för Arkansas), John Kasich (guvernör från Ohio), George Pataki (tidigare guvernör för New York), Rand Paul (senator för Kentucky), Marco Rubio (senator i Florida), Rick Santorum (tidigare senator för Pennsylvania) samt Donald Trump (ordförande för Trump Organization).[11] Tidigare kandidaterna Rick Perry och Scott Walker meddelade under september månad (2015) att de avsade sig sina kandidaturer.[12][13] I november meddelade även Bobby Jindal att han drog tillbaka sin kandidatur.

Bland de republikanska kandidaterna har Donald Trump under 2015 varit favorit i de olika opinionsundersökningarna. Ben Carson och Carly Fiorina har också nått runt 10 procent i undersökningarna. Alla tre har det gemensamma att de arbetar/arbetat inom näringsliv och inte har ett förflutet som politiker.[14]

Återtagna kandidaturer[redigera | redigera wikitext]

Green Party[redigera | redigera wikitext]

Libertarian Party[redigera | redigera wikitext]

Constitution Party[redigera | redigera wikitext]

Andra partier[redigera | redigera wikitext]

Andra politiska partier som ställer upp i det amerikanska presidentvalet är American Freedom Party, America's Party, Independent American Party, Nutrition Party, Party for Socialism and Liberation, Peace and Freedom Party, Prohibition Party, Socialist Party USA, Veterans Party of America och Workers World Party.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, United States presidential election, 2016, 24 oktober 2015.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Omvald president kan ta större risker”. Svenska dagbladet. 8 november 2012. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/USA-valet/omvald-president-kan-ta-storre-risker_7652908.svd. Läst 2 februari 2015. 
  2. ^ Donald Trump blir USA:s president
  3. ^ ”2014 Election Results” (på engelska). Politico. 17 december 2014. http://www.politico.com/2014-election/results/map/senate/. Läst 24 oktober 2015. 
  4. ^ ”Politico's Battleground States” (på engelska). Politico. http://www.politico.com/2016-election/swing-states#ixzz4PJeVBojJ. Läst 7 november 2016. 
  5. ^ Keith, Tamara; Montanar, Domenico (10 april 2015). ”Hillary Clinton Expected To Go Small With Big Announcement” (på engelska). NPR. http://www.npr.org/blogs/itsallpolitics/2015/04/10/398729582/hillary-clinton-expected-to-go-small-with-big-announcement. Läst 24 oktober 2015. 
  6. ^ Merica, Dan (30 april 2015). ”Bernie Sanders is running for president” (på engelska). CNN. http://www.cnn.com/2015/04/29/politics/bernie-sanders-announces-presidential-run/. Läst 24 oktober 2015. 
  7. ^ ”Bernie Sanders surpasses Hillary Clinton in New Hampshire polls” (på engelska). Huffington Post.com. 25 augusti 2015. http://www.huffingtonpost.com/entry/bernie-sanders-hillary-clinton-new-hampshire-poll_55dc947ce4b08cd3359d5f80. Läst 24 oktober 2015. 
  8. ^ Ball, Molly (2015-10-23): "Why Did Lincoln Chafee Even Run?". theatlantic.com. Läst 24 oktober 2015. (engelska)
  9. ^ Merica, Dan (2015-10-20): "Jim Webb drops out of Democratic presidential primary". cnn.com. Läst 24 oktober 2015. (engelska)
  10. ^ Larry Lessig drops presidential run: Democrats 'won't let me be a candidate'”. The Guardian. http://www.theguardian.com/us-news/2015/nov/02/larry-lessig-quits-presidential-campaign-democratic-party-video. Läst 11 november 2015. 
  11. ^ "Which Republicans are running for US president in 2016?". telegraph.co.uk, 2015-09-24. Läst 24 oktober 2015. (engelska)
  12. ^ "Rick Perry drops out of 2016 race". usatoday.com, 2015-09-12. Läst 24 oktober 2015. (engelska)
  13. ^ Abrams, Abigail (2015-09-22): "Scott Walker Drops Out: Who Will Benefit The Most?". ibtimes.com. Läst 24 oktober 2015. (engelska)
  14. ^ Rendall, Jeffrey A. (2015-10-09) (engelska): "Presidential Horse Race 2016: Are Donald Trump and Ben Carson real conservatives?". conservativehq.com. Läst 24 oktober 2015.
  15. ^ Sanna Torén Björling (16 mars 2016 kl. 04:59). ”Sanna Torén Björling: I förlängningen utesluts inte ens en partisplittring”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/usa-valet/sanna-toren-bjorling-i-forlangningen-utesluts-inte-ens-en-partisplittring/. Läst 16 mars 2016 kl. 19:31. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]