Presskort

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Exempel på ett SIS-märkt presskort utfärdat av Journalistförbundet

Ett presskort (eller presslegitimation) är en legitimationshandling som visar att innehavaren är verksam som journalist (exempelvis reporter, fotograf, redaktör eller producent).

Presskort i olika länder[redigera | redigera wikitext]

Norge[redigera | redigera wikitext]

I Norge ges presskort bara till journalister hos tidningar som undertecknat Redaktørplakaten, en frivillig deklaration om att redaktionen vägrar att låta sig styras av ägarna.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Allmänt accepterade presskort i Sverige utges endast av organisationer i mediebranschen samt fackförbund med journalistiskt verksamma medlemmar. Det är certifieringssällskapet Det Norske Veritas som efter en omfattande tillståndsprövning[1] kan ge tillstånd för att utfärda id-kort försedda med ordet PRESS. Dessa presskort är SIS-märkta, vilket betyder att de automatiskt accepteras som id-handling på bank, post och i butik.[2] Korten är också märkta med den utfärdande organisationens namn och är giltiga i maximalt fem år.

Historiskt utgavs presskort enbart av Svenska Journalistförbundet, vars kort garanterar att innehavaren är verksam som journalist och har åtagit sig att följa de yrkesetiska reglerna[3]. Förutom av Journalistförbundet kan SIS-märkta presskort i dag utfärdas av enskilda massmedieföretag samt vissa fack- och yrkesförbund som exempelvis Pressfotografernas klubb, SAC - Syndikalisterna (för yrkesverksamma journalister)[4] Ledarna (för mediechefer organiserade i föreningen Medieledarna)[5], Unionen (till exempel bildredaktörer, film- och stillbildsfotografer samt bild- och ljudtekniker vid tv och radio)[6] och Föreningen Media (journalistiskt verksamma egenföretagare Inom press, radio, tv, internet, förlag etc).

Hårda krav ställs på att presskort endast beviljas journalistiskt verksamma personer, något som måste kunna styrkas av den sökande med arbetsprover, inkomstuppgifter, referenser mm. De utfärdande organisationerna har ofta särskilda nämnder som avgör om den sökande har rätt kvalifikationer och att ett faktiskt behov av presskort föreligger.

Tillfälliga presskort[redigera | redigera wikitext]

Många medieföretag utfärdar till tillfälliga medarbetare även enklare presskort med begränsad giltighetstid. Dessa kort är vanligtvis underskrivna av redaktionschef eller nyhetschef och utgör ett intyg om att innehavaren företräder medieföretaget som antingen reporter eller fotograf.

"Falska" presskort[redigera | redigera wikitext]

På vissa oseriösa webbplatser säljs så kallade presskort utan att några kontroller görs för att verifiera att beställaren är verksam som journalist. Eftersom journalist inte är en skyddad titel, som till exempel läkare, kan vem som helst tillverka kort försedda med ordet press. Dessa är dock aldrig SIS-märkta - som seriösa presskort är - och därför inte allmänt godtagbara. Även om korten i sig inte är olagliga kan den som använder ett sådant kort för att skaffa sig fördelar utan att vara journalist göra sig skyldig till bedrägligt beteende (Brottsbalken 9 kap. 2 §).[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Mycket restriktiv tillståndsgivning" http://www.dnvba.com/se/Certifiering/Produkter/ID-kort/Pages/Mediaforetag.aspx
  2. ^ SIS-märkning http://www.dnvba.com/se/Certifiering/Produkter/ID-kort/Pages/default.aspx
  3. ^ Journalistförbundet om presskort http://www.sjf.se/portal/page?_pageid=53,1208282&_dad=portal&_schema=PORTAL
  4. ^ ”SAC IT-Media”. https://www.sac.se/Branscher/IT-Media. Läst 24 mars 2015. 
  5. ^ Medieledarna http://www.ledarna.se/web/showpage.do?path=%2Fopenabout%2Fbranschforeningar%2Fmedieledarna
  6. ^ Unionens presskort http://www.unionen.se/Templates/Article____36792.aspx
  7. ^ Falska presskort sälja på nätet http://www.journalisten.se/artikel/222/falska-presskort-saeljs-pa-internet