Hoppa till innehållet

Preussens kungar

Från Wikipedia
Preussens kung
Preussens riksvapen
ResidensBerlins stadsslott
SäteBerlin
UnderställdKungadöme av Guds nåde
MandatperiodArvsmonarki
Förste innehavareFredrik I
Inrättat18 januari 1701
Siste innehavareVilhelm II
Avvecklat9 november 1918
EfterträdarePreussens ministerpresident i Fristaten Preussen

Preussen var en monarki från 1701 till 1918 och alla dess kungar tillhörde huset Hohenzollern.

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Den preussiska monarkin uppstod då kurfurste Fredrik III av Brandenburg den 18 januari 1701 utropade sig till kung i Preussen och antog namnet Fredrik I. De brandenburgska kurfurstarna hade sedan 1618 även innehaft titeln hertig av Preussen, vilken Johan Sigismund av Brandenburg då ärvde av sin svärfar Albrekt Fredrik av Preussen.

Kung i Preussen

[redigera | redigera wikitext]
Smörjelsen i kröningen av Fredrik I:s på Königsbergs slott 1701.
Preussens riksregalier, skapade för Fredrik I:s kröning 1701.
Karta över Preussens territoriala utveckling. Hertigdömet Preussen i mörkgrönt, Brandenburg-Preussen i sandbrunt och orange, områden som efter 1772 annekterades från Polsk-litauiska samväldet i ljusgult. Den röda gränsen markerar gränsen för Tysk-romerska riket.
Sanssouci i Potsdam från luften. Slottet som uppfördes för Fredrik (II) "den store" är sedan 1990 ett världsarv.

Anledningen till att denna ordalydelse, istället för "Kung av Preussen", valdes 1701 var att man ville undvika konflikter då kurfursten och markgreven även var hertig av Preussen.

Konflikterna gällde dels Preussens relation till de tysk-romerska kejsarna av huset Habsburg, eftersom man på detta sätt tydliggjorde att kungatiteln endast gällde det suveräna tidigare hertigdömet Preussen (Ostpreussen) utanför Tysk-romerska rikets gräns, medan kejsaren fortfarande titulärt behöll överhögheten över Preussens territorium inom kejsarriket, och dels relationen med Polen, då man inte gjorde anspråk på det polska Kungliga Preussen (Västpreussen), som lydde under kungariket Polen och därmed var en del av den polska kungatiteln.[1] I praktiken var dock staten Brandenburg-Preussen även inom Tyskland ett oberoende kungadöme, vilket framför allt kom att visa sig genom Fredrik II:s militära expansionspolitik.

Från och med 1772, i samband med första delningen av Polen, då huvuddelen av det polska Kungliga Preussen tillföll det tyska Preussen, övergick Fredrik II av Preussen till att kalla sig Kung av Preussen.

Kung av Preussen

[redigera | redigera wikitext]

1772 ändrades den formella titeln från kung i Preussen till kung av Preussen för att återspegla den uppnådda statusen som en stormakt. Anledningen till den ovanliga titeln fram till 1772 var att det under tidsperioden inte sågs lämpligt med en separat kungatitel som implicerade paritet eller oberoende gentemot kejsaren/Romersk kung innanför det tyskromerska rikets gränser.

1806 upphörde titeln kurfurste av Brandenburg genom Tysk-romerska rikets upplösning.

Tysk Kejsare

[redigera | redigera wikitext]
Målning av Anton von Werner föreställande när Preussens kung Vilhelm I utropas till tysk kejsare i Versailles 1871. Till höger om Vilhelm I står kronprinsen och till höger svärsonen, storhertigen av Baden. Nedanför ses Otto von Bismarck i vit uniform.

Från 1871 var de preussiska kungarna tillika tysk kejsare i Kejsardömet Tyskland. Den siste kungen och kejsaren, Vilhelm II hade vid första världskrigets slut planer på att bemöta kraven på hans abdikation med att avgå endast som kejsare men bibehålla den preussiska kungatiteln. Detta visade sig dock inte realistiskt.

Kungalängd

[redigera | redigera wikitext]
Berlins stadsslott, blid från 1900.
Neues Palais i Potsdam.

(Samtliga namn nedan återgives med försvenskad stavning)

Nr Porträtt Namn Regeringstid Släktskap till företrädare Levnadstid Gemål Not
Tillträdde Frånfälle Födelsedatum Dödsdatum
1.Fredrik I18 januari 170125 februari 1713–11 juni 165725 februari 1713Sofia Charlotta av Hannover
Lovisa av Mecklenburg-Schwerin		[2]
2.Fredrik Vilhelm I25 februari 171331 maj 1740son14 augusti 168831 maj 1740Sofia Dorotea av Hannover[3]
3.Fredrik II
(den store)		31 maj 174017 augusti 1786son24 januari 171217 augusti 1786Elisabet Kristina av Braunschweig-Bevern[4]
4.Fredrik Vilhelm II17 augusti 178616 november 1797brorson25 september 174416 november 1797Elisabet Kristina av Braunschweig (skild 1769)
Fredrika Louise av Hessen-Darmstadt (gift 1769)
Julie von Voss (morganatiskt gift genom bigami 1787)
Sophie von Dönhoff (morganatiskt gift genom bigami 1790)		[5]
5.Fredrik Vilhelm III16 november 17977 juni 1840son2 augusti 17707 juni 1840Louise av Mecklenburg-Strelitz
Auguste von Harrach (morganatiskt giftermål)		[6]
6.Fredrik Vilhelm IV7 juni 18402 januari 1861son15 oktober 17952 januari 1861Elisabeth Ludovika av Bayern[7]
7.Vilhelm I2 januari 18619 mars 1888bror22 mars 17979 mars 1888Augusta av Sachsen-Weimar[8]
8.Fredrik III9 mars 188815 juni 1888son18 oktober 183115 juni 1888Viktoria av Storbritannien[9]
9.Vilhelm II15 juni 18889 november 1918son27 januari 18594 juni 1941Auguste Viktoria av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenburg[10]

Släktträd

[redigera | redigera wikitext]

omfattar regerande kungar, kungasöner som överlevde barndomen samt kungadöttrar och kungasystrar som var gifta med regerande furstar

Tronpretendenter och huvudmän för det preussiska kungahuset efter 1918

[redigera | redigera wikitext]
Burg Hohenzollern, stamgods för ätten Hohenzollern i förbundslandet Baden-Württemberg.
NamnBildAnspråkFödelsedatumDödsdatumNot
Vilhelm IIhuvudman 1918-1941; avstod sina tronanspråk 191827 januari 18594 juni 1941[10]
Kronprins Wilhelmhuvudman 1941-1951; avstod sina tronanspråk 19186 maj 188220 juli 1951[11]
Wilhelmtronpretendent 1918-19334 juli 190626 maj 1940(äldste son till kronprinsen)
Louis Ferdinandtronpretendent 1933-1994
huvudman 1951-1994		9 november 190725 september 1994(föregåendes yngre bror)
Georg Friedrichhuvudman och tronpretenden från 199410 juni 1976(föregåendes sonson)[12]

Slott och palats förknippade med den preussiska kronan

[redigera | redigera wikitext]
Charlottenburgs slott i Berlin.
Vy från Bergpark Wilhelmshöhe mot Schloss Wilhelmshöhe med staden Kassel i bakgrunden.

Preussiska ordnar

[redigera | redigera wikitext]

Med släpspännen och i deras rangordning.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, List of monarchs of Prussia, tidigare version.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, King in Prussia, tidigare version.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Clark, Christopher M., Iron kingdom: the rise and downfall of Prussia, 1600-1947, Penguin, London, 2007. ISBN 978-0-14-029334-0
  2. ↑ 1) Fredrik (ty. Friedrich) I i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  3. ↑ 2) Fredrik Vilhelm I i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  4. ↑ 3) Fredrik II, den store i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  5. ↑ 4) Fredrik Vilhelm II i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  6. ↑ 5) Fredrik Vilhelm III i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  7. ↑ 5) Fredrik Vilhelm IV i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  8. ↑ 1) Vilhelm I, tysk kejsare och konung av Preussen i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  9. ↑ 5) Fredrik III, tysk kejsare och konung av Preussen i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  10. 1 2 2) Vilhelm II, den föreg:s sonson, tysk kejsare och konung av Preussen i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  11. ↑ 3) Vilhelm, den föreg:s son, Tyska rikets och Preussens kronprins i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  12. ↑ Hickley, Catherine (12 mars 2021). ”His Ancestors Were German Kings. He Wants Their Treasures Back.” (på engelska). www.nytimes.com. New York Times. https://www.nytimes.com/2021/03/12/arts/design/german-royals-property-claim.html. Läst 17 november 2023.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Preussens_kungar&oldid=59109439”