Prickskytt

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kamouflerad prickskytt.
Ryskt Mosin-Nagant-gevär i prickskytteversion från andra världskriget (använt av Vasilij Sajtsev).
Tysk prickskytt 1943.
Gewehr K98 med kikarsikte ZF-41 som tyskt prickskyttevapen 1942.

En krypskytt[1] eller prickskytt är en särskilt uttagen, utbildad och utrustad skytt, som framförallt observerar och skjuter mål på mycket långt avstånd, utan[2] att själv upptäckas. De kallas i folkmun ofta sniper,[1] efter engelskans motsvarande term.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige finns en lång tradition av det som tidigare kallades skarpskytte, det vill säga förmågan att kunna avge välriktad eld. Civilt märks, förutom jakten, en sedan 1800-talets senare hälft omfattande tränings- och tävlingsverksamhet i skytte. Militärt infördes redan i slutet av 1700-talet speciella skarpskytteenheter på regementsnivå.

Under första världskriget utvecklade stormakterna såväl taktiken som tekniken kraftigt och man började tala om prickskyttar (engelska snipers). Efter kriget avsåg Sverige att införa denna modell av prickskytte och anskaffade ett försöksgevär fm/23 med tung pipa och dioptersikte. Dessa avvecklades dock med besparingarna i 1925 års försvarsbeslut.

Under andra världskriget uppstod återigen ett behov av prickskyttar och efter hand infördes två prickskyttar per skyttekompani. De utrustades med gevär m/41 som hade ett, tre eller fyra gångers förstorande kikarsikte.

I mitten av sextiotalet infördes automatkarbin 4 (AK 4) som huvudbeväpning i fältförbanden. Med detta utgick gevären och därmed även prickskyttarna. I början av sjuttiotalet anskaffades kikarsikten med fyra gångers förstoring till AK 4 och 1990 infördes AK 5B med ett fyra gångers optiskt riktmedel. Ingen av automatkarbinerna har dock tillräcklig precision för att vara prickskyttevapen.

Den utbildning som gavs och fortfarande ges är oftast av skarpskyttekaraktär.

Medvetna om den effekt prickskyttar haft i de senaste krigen drev några företrädare i början av 1980-talet frågan om att återinföra prickskyttarna. Som ett resultat av arbetet kunde våren 1983 ett studieförsök med ett tiotal olika repetergevär och halvautomater genomföras. En officer skickades till Storbritannien för prickskytteutbildning. Efter detta började en kravspecifikation att växa fram och leverantörer tillfrågades om deras materiel kunde ändras efter denna. Sex tillverkare av vapen och sikten var intresserade och fick gå vidare till truppförsök 1986–1987. De två bästa systemen togs därefter ut till ett slutförsök, vilket genomfördes 1988–1989. Den materiel som slutligen antogs 1990 var Accuracy Internationals gevär Arctic Warfare (AW) och Hensoldts kikarsikte 10×40.

AW är en vidareutveckling av firmans PM (Precision Magasin). De främsta förbättringarna är förhöjd funktionssäkerhet i snö och kyla (längsgående spår på slutstycket ger mindre anliggningsyta för is), bättre ergonomi (anpassning av vapnet till svensk soldat och utrustning) och längre livslängd på vapnets delar. Vapnet håller matchkvalitet, det vill säga tävlingsprestanda och tål fältmässig hantering. Den finns spridd i olika versioner och kalibrar till både militära och polisiära enheter över hela världen. Kikarsiktet är från Hensoldt (militär tillverkning av Zeiss) och håller hög klass. Förstoringen är 10 gånger och ljusvärdet i skymning och gryning är högt. PSG 90 används inom Försvarsmakten i flera olika typförband. Idag nyttjas i huvudsak PSG 90B som är utrustad med ny optik från tyska Schmidt & Bender med variabel förstoring mellan 3 och 12 gånger, inklusive nya svensktillverkade kikarfästen, samt med en vikbar kolv för att underlätta transport och vapenvård.

Utbildande förband i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Idag utbildas prickskyttar vid:

Svenska försvarsmakten är utrustat med två prickskyttevapen, ett repetergevär i kaliber 7,62 × 51 mm NATO (även känd som .308 Winchester) benämnt Prickskyttegevär 90 eller PSG 90 samt ett tyngre vapen, för att skjuta genom pansar/förstöra utrustning på avstånd upp till 1900 meter, benämnt automatgevär 90 eller AG 90. PSG 90 är en L96A1AW tillverkad av Accuracy International (England) och AG 90 är ett gevär i kaliber 12,7 × 99 mm NATO från Barret Rifles Inc (USA).

Sedan 2016 har införande av AK 4D påbörjats. Vapnet är en vanliga AK 4, modifierad med nytt ställbart axelstöd med kindstöd, nytt handskydd med picatinnyskenor, benstöd och kikarsikte med 4 gångers förstoring. Avsikten är först och främst att vapensystemet skall ersätta PSG 90 som beväpning för skarpskyttar[källa behövs] och som beväpning för de spanare som arbetar ihop med prickskyttar.

Motmedel[redigera | redigera wikitext]

Beprövade motmedel mot prickskyttar är andra prickskyttar, granatkastare (i viss utsträckning även granatgevär), flygbombning, artilleribombning, minering av områden som prickskyttar kan tänkas använda samt utläggning av rökridå, både från fordon som rökgranater och rökbomber men även från infanteri i formen av rökhandgranater.

På vita duken[redigera | redigera wikitext]

Kända prickskyttar[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Sniper”. Norstedts stora engelsk-svenska ordbok. https://www.ne.se/ordb%C3%B6cker/#/search/norstedts-stora-en-sv?q=sniper. Läst 21 oktober 2018. 
  2. ^ ”krypskytt (SAOL)”. svenska.se. https://svenska.se/tre/?sok=krypskytt&pz=1. Läst 21 oktober 2018. 
  3. ^ [a b] FIFE, ROBERT (21 juni 2017). ”Canadian elite special forces sniper makes record-breaking kill shot in Iraq” (på en-ca). https://www.theglobeandmail.com/news/politics/canadian-elite-special-forces-sniper-sets-record-breaking-kill-shot-in-iraq/article35415651/. Läst 8 juli 2017.