Prins Arthur, hertig av Connaught och Strathearn

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Prins Arthur, hertig av Connaught och Strathearn, målning av John Singer Sargent 1908.
Prins Arthur (mitten) tillsammans med sina två äldre bröder, Edvard VII (höger) och Alfred (vänster) vid brorsonen Georgs bröllop 1893.

Prins Arthur av Storbritannien och Irland, hertig av Connaught och Strathearn, (Arthur William Patrick Albert) född 1 maj 1850Buckingham Palace, död 16 januari 1942Bagshot Park i Surrey, var en brittisk prins, sjunde barnet och tredje sonen till drottning Viktoria av Storbritannien och hennes prinsgemål Albert av Sachsen-Coburg-Gotha.

Hertigen av Connaught och Strathearn var yrkesofficer i brittiska armén (med graden fältmarskalk från 1902) och han tjänstgjorde under första världskrigets första del som dominionen Kanadas generalguvernör mellan 1911 till 1916.

Genom hans äldsta dotter Margaret, som gifte sig 1905 med dåvarande prins Gustaf Adolf av Sverige, hertig av Skåne, härstammar två utav av Europas och Nordens nuvarande monarker från honom: kung Carl XVI Gustaf av Sverige och drottning Margrethe II av Danmark.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Prins Arthur blev officer i brittiska armén (Royal Engineers) genom Royal Military Academy Woolwich 1866-1868, generalmajor 1880, general 1893 och slutligen fältmarskalk 1902. Under fälttåget i Egypten förde prinsen befäl över The Guards Brigade i slaget vid Tel-el-Kebir 13 september 1882. 1893-1898 var han befälhavare i Aldershot, 1901-1904 chef för 3:e armékåren, 1904-1907 generalinspektör för brittiska armén, och 1907-1909 högste befälhavare för de brittiska stridskrafterna vid Medelhavet.[1]

1900 dog Arthurs äldre bror Alfred, som var regerande hertig av Sachsen-Coburg-Gotha i Kejsardömet Tyskland och vars egen son (också döpt till Alfred hade avlidit året dessförinnan). Arthur blev därigenom närmaste arvtagare till hertigdömet Sachsen-Coburg-Gotha, men han och sin egen son avstod emellertid från arvsrätten, till förmån för sin minderårige brorson Karl Edvard, som var postum son till Arthurs yngre bror Leopold.

Prinsen var medlem i kronrådet (Privy Counsellor) från 1871. Han var Kanadas generalguvernör mellan åren 1911 till 1916 och residerade då i Rideau Hall i Ottawa, Ontario och biträddes där av hustrun och yngsta dottern Patricia. Hustrun Luise blev sjuklig under vistelsen i Kanada och avled året efter de kom tillbaka till Storbritannien. Prinsen drog sig till största delen tillbaka från offentliga framträdanden under slutet av 1920-talet, men fortsatte fram till andra världskriget att fungera som en slags inspirerande farfars-gestalt inom armén.

Prins Arthur efterträddes som hertig av Connaught och Strathearn av sonsonen Alastair, som året efter farfaderns död själv dog i Kanada då han tjänstgjorde som adjutant till generalguvernören, Alexander Cambridge, 1:e earl av Athlone.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Arthur ingick äktenskap 13 mars 1879Windsor Castle med prinsessan Luise av Preussen (född 25 juni 1860, död 14 mars 1917) i London, dotter till prins Fredrik Karl av Preussen (som var generalfältmarskalk i preussiska armén) och prinsessan Maria Anna av Anhalt-Dessau.

Hertigparet residerade från 1900Clarence House i London (numera bebott av prins Charles). Dessutom innehade prins Arthur egendomen Bagshot Park i närheten av Windsor (numera bebodd av prins Edward).

Barn:

  1. Prinsessan Margareta (1882-1920) gift 1905 med kronprins Gustaf Adolf av Sverige, sedermera kung Gustaf VI Adolf (1882-1973)
  2. Prins Arthur av Connaught (1883-1938) gift 1913 med Alexandra av Fife (1891-1959)
  3. Prinsessan Patricia (1886-1974) gift 1919 med Sir Alexander Ramsay (1881-1972)

Arthur var gudfar till sin brors sonsons dotter, prinsessan Elizabeth.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
  2. ^ Kungl. Serafimerorden i Sveriges statskalender 1925
  3. ^ Konung Carl den XIII:s orden. i Sveriges statskalender 1940bih

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]