Prinsessan Amelia av Storbritannien (1783–1810)
| Prinsessan Amelia av Storbritannien | |
.jpg) | |
| Född | 7 augusti 1783[1][2][3] Windsor Castle, Storbritannien |
|---|---|
| Död | 2 november 1810[2][3] (27 år) Windsor Castle, Storbritannien |
| Begravd | St. George's Chapel |
| Medborgare i | Kungariket Storbritannien och Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
| Sysselsättning | Aristokrat |
| Partner | Charles FitzRoy |
| Föräldrar | Georg III av Storbritannien Charlotte av Mecklenburg-Strelitz |
| Släktingar | Georg IV av Storbritannien (syskon) Prins Fredrik, hertig av York och Albany (syskon) Vilhelm IV av Storbritannien (syskon) Charlotte av Storbritannien (syskon) Prins Edvard, hertig av Kent och Strathearn (syskon) Prinsessan Augusta Sofia av Storbritannien (syskon) Prinsessan Elisabet av Storbritannien (syskon) Ernst August I av Hannover (syskon) Prins August Fredrik, hertig av Sussex (syskon) Prins Adolf, hertig av Cambridge (syskon) Prinsessan Maria, hertiginna av Gloucester och Edinburgh (syskon) Prinsessan Sofia av Storbritannien (syskon) |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Prinsessan Amelia[4] av Storbritannien, född 7 augusti 1783, död 2 november 1810, var en brittisk prinsessa, yngsta barn till kung Georg III av Storbritannien och Charlotte av Mecklenburg-Strelitz.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Efter födelsen placerades hon under vård av guvernanten Charlotte Finch. Amelia ska ha varit sin fars favoritbarn; han kallade henne Emily. Hon fick dock inte lika mycket utbildning som sina äldre syskon, och växte upp isolerad och överbeskyddad.
Till skillnad från vad som var normen för prinsessor under hennes samtid blev hon inte bortgift i femtonårsåldern, eftersom hennes far inte ville att hans döttrar skulle gifta sig; dels på grund av hans systrars olyckliga äktenskap utomlands, och dels för att han var nöjd med att behålla dem hemma. De fick istället leva ett överbeskyddat liv som sällskap åt sin mor, fick aldrig träffa personer utanför hovet eller umgås för nära med män.
1803 inledde hon en relation med hovstallmästaren sir Charles FitzRoy; modern informerades av en anställd, men lade sig inte i saken eftersom hon var rädd för att den mentalt instabile faderns jämvikt skulle störas om han blev informerad. På grund av äktenskapslagen för kungligheter kunde hon inte gifta sig med Fitzroy. Från 1798 och framåt led hon av tuberkulos som hon slutligen avled i, förvärrad av en depression orsakad av den överbeskyddade tillvaron med modern.
Hon lät på dödsbädden göra en sorgring av sitt hår åt fadern, medan hennes bror Georg IV, som även var hennes gudfar, ska ha låtit göra en dödsmask av henne. Amelias död 1810 anses ha medverkat till faderns totala mentala sammanbrott året därpå.
Efter hennes död försökte George Villiers utpressa kungaparet med Amelias brev.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, Amelia Hanover, Princess of the United Kingdom, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Find a Grave, Amelia of Hanover, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, Princess Amelia of Great Britain and Ireland, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Princess Amelia (1783-1810) - George III (1738-1820) after Zoffany” (på engelska). www.rct.uk. https://www.rct.uk/collection/421117/george-iii-1738-1820-after-zoffany. Läst 16 april 2024.
Allmänna källor[redigera | redigera wikitext]
- Fraser, Flora. Princesses: The Six Daughters of George III. 2004. London: John Murray, 2005. ISBN 0-7195-6109-4
|