Röd sumpkräfta

	Röd sumpkräfta
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Leddjur; Arthropoda
Understam	Kräftdjur; Crustacea
Klass	Storkräftor; Malacostraca
Ordning	Tiofotade kräftdjur; Decapoda
Infraordning	Astacidea
Familj	Cambaridae
Släkte	Procambarus
Art	Röd sumpkräfta; P. clarkii
Vetenskapligt namn
	§ Procambarus clarkii
Auktor	Girard, 1852
Synonymer
	Louisianakräfta;
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Röd sumpkräfta^[2] (Procambarus clarkii) är en sötvattenlevande kräfta.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Röd sumpkräfta förkom ursprungligen i norra Mexiko och sydöstra USA. Idag finns den inplanterad i andra delar av Syd- och Nordamerika samt i Afrika, Asien och Europa. I Nordeuropa kan populationerna fortleva men utvidgas inte^{[källa behövs]}, medan den i Sydeuropa förökar sig och aktivt koloniserar nya områden. Detta sker på bekostnad av de inhemska populationerna av flodkräfta (Astacus astacus) och olika arter av Austropotamobius.

Uteseende och ekologi[redigera | redigera wikitext]

Till skillnad från till exempel signalkräfta så är sumpkräftan röd till färgen redan som levande, särskilt på buksidan. ^[3] Röd sumpkräfta växer snabbt, och vuxna exemplar kan nå vikter på över 50 g och bli 5,5–12 cm långa. De kan också överleva i lätt salthaltigt vatten, vilket är ovanligt bland kräftor.

Fyndort för röd sumpkräfta i Maremma Nationalpark i Toscana i västra Italien, där arten är inplanterad och räknas som invasiv.
Buksidan av en röd sumpkräfta fångad i Gironde i Frankrike.

Röd sumpkräfta och människan[redigera | redigera wikitext]

Röd sumpkräfta är invasiv enligt EU-förordning 1143/2014 och det är därför olagligt att byta, odla, föda upp, transportera, använda eller sälja individer av arten. Förbudet gäller vuxna kräftor såväl som ägg och ungdjur.^[4] Det är dock tillåtet att importera kokta och/eller frysta exemplar, vilket sker i stor utsträckning, främst som människoföda.

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ Standard Report Page: ”Procambarus clarkii” (på engelska). ITIS. 2004. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=97491. Läst 10 augusti 2009.
^ https://artfakta.se/naturvard/taxon/procambarus-clarkii-6007840
^ Anders Lundquist (1999). ”Varför blir kräftor röda när man kokar dem?”. Institutionen för cell- och organismbiologi, Lunds universitet. http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Djur3.html#Kraft. Läst 10 augusti 2009.
^ ”Artskyddsförordning (2007:845)”. Miljödepartementet. 20 november 2007. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/artskyddsforordning-2007845_sfs-2007-845. "18 § Det är förbjudet att till Sverige föra in levande sötvattenskräftor av arter inom familjerna Astacidae, Cambaridae och Parastacidae. Förbudet gäller kräftornas alla levnadsstadier."

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Svenska fiskeriverkets sida om röd sumpkräfta

[ITIS-1] Standard Report Page: ”Procambarus clarkii” (på engelska). ITIS. 2004. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=97491. Läst 10 augusti 2009.

[2] ttps://artfakta.se/naturvard/taxon/procambarus-clarkii-6007840

[3] Anders Lundquist (1999). ”Varför blir kräftor röda när man kokar dem?”. Institutionen för cell- och organismbiologi, Lunds universitet. http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Djur3.html#Kraft. Läst 10 augusti 2009.

[4] ”Artskyddsförordning (2007:845)”. Miljödepartementet. 20 november 2007. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/artskyddsforordning-2007845_sfs-2007-845. "18 § Det är förbjudet att till Sverige föra in levande sötvattenskräftor av arter inom familjerna Astacidae, Cambaridae och Parastacidae. Förbudet gäller kräftornas alla levnadsstadier."

[1]

[2]

[3]

[4]