Proportionalitetsprincipen
Proportionalitetsprincipen är inom juridiken en princip som säger att åtgärder inte skall gå utöver det som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Enligt denna princip vägs olika intressen mot varandra, till exempel samhällets krav på säkerhet mot individens rätt till integritet.
Proportionalitetsprincipen är en rättssäkerhetsprincip som innebär att det skall råda balans mellan mål och medel.
Sverige
Proportionalitetsprincipen kommer bland annat till uttryck när det gäller begäran vid domstol om informationsföreläggande då domstolen ska göra en intresseavvägning mellan kärandens intresse av att få tillgång till uppgifterna och svarandens intresse av skydd för sin integritet.[1]
- En rwandisk medborgare häktades i Sverige i avvaktan på utlämning till Rwanda. Den häktade var bland annat misstänkt för folkmord. Sedan regeringen beslutat att han skulle utlämnas överklagade han till Europadomstolen eftersom han ansåg att beslutet stred mot Europakonventionen. På begäran av Europadomstolen meddelade regeringen beslut om inhibition. Högsta domstolen beslöt under hänvisning till proportionalitetsprincipen att häva häktningen.[2]
Vid hemlig rumsavlyssning ska samma typ av övervägande göras.[3] Detsamma gäller vid häktning[4] och kommunalt självstyrelse[5].
Ett exempel på praktisk tillämpning av proportionalitetsprincipen är Datainspektionens rapport om FRAs signalspaning.[6]
Europeiska unionen
I europeiska unionsrätten gäller ett proportionalitetstest som består av tre kriterier som alla skall vara uppfyllda för att åtgärden skall anses proportionell.
Dessa är
- Åtgärden ska vara ägnad att tillgodose ändamålet.
- Åtgärden ska vara nödvändig för att uppnå ändamålet samtidigt som mindre inskränkande alternativ saknas.
- Fördel åtgärden tillgodoser ska stå i rimlig proportion till den skada som åtgärden kan orsaka för de berörda.
Inom folkrätten
Inom folkrätten hänvisas ibland till proportionalitetsprincipen som i detta sammanhang betyder att risken för civilbefolkning ska vägas mot nyttan av ett angrepp på ett militärt mål. Övervägandet kan leda till att angriparen väljer en annan stridsmetod eller avstår från anfall.[7]
Fotnoter
- ^ https://lagen.nu/1960:729#P53d
- ^ https://lagen.nu/dom/nja/2011s518
- ^ https://lagen.nu/2007:978#P3
- ^ https://lagen.nu/1942:740#K24P1S3
- ^ https://lagen.nu/1974:152#K14P3S1
- ^ sid 13 Datainspektionens Rapport http://www.datainspektionen.se/Documents/beslut/2010-12-07-fra.pdf
- ^ ”Grundläggande principer och regler”. Röda Korset. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924085439/http://www.redcross.se/om-oss/krigets-lagar/den-humanitara-rattens-grunder/grundlaggande-principer-och-regler/. Läst 7 augusti 2015.
Litteratur
Bernitz, Ulf; Kjellgren, Anders (2010). Europarättens grunder. 4:e upplagan, 458 sidor. Sid 118 ff. Norstedts juridik. ISBN 978-91-39-20553-1.