Protesterna i Chile 2019

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Protester i Santiago.

Protesterna i Chile 2019 inleddes 18 oktober. Den utlösande faktorn var höjda priser i kollektivtrafiken, men en stor del av missnöjet beror också på pensionssystemet där privata fonder går med stora överskott samtidigt som många pensionärer i Chile är mycket fattiga.[1] Protesterna,som har som mest har samlat över en miljon människor i samma demonstrationståg i Santiago,[2] har alltmer kommit att handla om de allmänna levnadsvillkoren i landet. Protesterna riktar sig primärt mot den ekonomiska ojämlikheten som fortgått sedan Chiles konstitution skrevs om 1980 med nyliberala förtecken under diktatorn Augusto Pinochet som kom till makten via militärkuppen i Chile 1973, då landets socialistiska president Salvador Allende mördades.[3][4][5][6][7][8] Demonstranterna kräver sociala reformer och sänkta kostnader för att köpa nödvändiga förnödenheter[9][10] President Sebastián Piñera uttalade till en början att landet befann sig i en krigssituation genom det resoluta konstaterandet ''vi är i krig''[1], men han har senare tvingats backa och mycket drastiskt ombildat regeringen samt utlovat reformer som exempelvis höjda pensioner och lägre elkostnader. Militären har gått brutalt fram, minst 20 människor har dött sedan protesterna började.[11] Människorättsorganisationer har fått in flera rapporter angående brott som begåtts mot demonstranter, bland annat tortyr och sexuellt våld.[12][13][14]

Kamplåtarna från diktaturen, El derecho de vivir en paz (Rätten till ett liv i fred) av Victor Jara och El pueblo unido jamás será vencido (Ett enat folk kan aldrig trampas ner) av Quilapayún, har enat demonstranterna över hela landet i sång.[15][16] Protester har även skett med kastruller, något som är återkommande för Chile.[1]

Dricksvatten är 2019 fortfarande en handelsvara i Chile, i ett tillstånd med snabbt ökande ojämlikhet där priserna som i västvärlden under de senaste decennierna har ökat mer än lönerna.[1][17][18]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Olsson, Erik (22 oktober 2019). ”Kastrullerna är tillbaka på gatorna i Chile – nästan 30 år efter diktaturens fall”. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/kastrullerna-ar-tillbaka-pa-gatorna-i-chile-nastan-30-ar-efter-diktaturens-fall. Läst 30 oktober 2019. 
  2. ^ Orozco Salinas, Karina (2018-12-30). ”El Patrimonio cultural inmaterial de la Plaza Baquedano en Santiago de Chile = The Intangible Cultural Heritage of Plaza Baquedano in Santiago de Chile”. Territorios en formación (14): sid. 74. doi:10.20868/tf.2019.14.3893. ISSN 2174-8659. http://dx.doi.org/10.20868/tf.2019.14.3893. Läst 10 november 2019. 
  3. ^ ”Chile protests: What prompted the unrest?”. www.aljazeera.com. https://www.aljazeera.com/news/2019/10/chile-protests-prompted-unrest-191022160029869.html. Läst 30 oktober 2019. 
  4. ^ ”Cost of living protests in Chile take deadly toll” (på en-GB). 21 oktober 2019. https://www.bbc.com/news/world-latin-america-50119649. Läst 30 oktober 2019. 
  5. ^ Elections in the Americas : a data handbook. ISBN 0199253587. OCLC 58051010. https://www.worldcat.org/oclc/58051010. Läst 30 oktober 2019 
  6. ^ Nohlen. sid. s. 268 
  7. ^ CNN, Helen Regan and Christopher Ulloa. ”Chile extends curfew again as violent unrest paralyzes capital and death toll rises to 15”. CNN. https://www.cnn.com/2019/10/22/americas/chile-protests-inequality-curfew-intl-hnk/index.html. Läst 30 oktober 2019. 
  8. ^ ”A Century of Revolution: Insurgent and Counterinsurgent Violence during Latin America’s Long Cold War | Books Gateway | Duke University Press” (på en). read.dukeupress.edu. https://read.dukeupress.edu/books/book/1453/A-Century-of-RevolutionInsurgent-and. Läst 30 oktober 2019. 
  9. ^ CNN, Claudia Dominguez and Daniel Silva Fernandez. ”Chile's president declares state of emergency after riots over metro fare hike”. CNN. https://www.cnn.com/2019/10/19/americas/chile-protests-intl/index.html. Läst 30 oktober 2019. 
  10. ^ ”Chile's capital in state of emergency amid unrest” (på en-GB). 19 oktober 2019. https://www.bbc.com/news/world-latin-america-50106743. Läst 30 oktober 2019. 
  11. ^ ”Chile protests: More than one million bring Santiago to a halt”. www.aljazeera.com. https://www.aljazeera.com/news/2019/10/chile-protests-million-bring-santiago-halt-191025223542333.html. Läst 30 oktober 2019. 
  12. ^ ”Amnesty announces research mission to document human rights violations in Chile” (på en). www.amnesty.org. https://www.amnesty.org/en/latest/news/2019/10/chile-investigacion-para-documentar-violaciones-derechos-humanos/. Läst 30 oktober 2019. 
  13. ^ ”Wage rises fail to quell Chile unrest” (på en-GB). 24 oktober 2019. https://www.bbc.com/news/world-latin-america-50166538. Läst 30 oktober 2019. 
  14. ^ ”18 Killed As Thousands of Protestors Take to the Streets in Chile. Here’s What to Know” (på en). Time. https://time.com/5710268/chile-protests/. Läst 30 oktober 2019. 
  15. ^ ”'El Derecho De Vivir En Paz' Gives Voice To Protesters In Chile” (på en). NPR.org. https://www.npr.org/2019/11/02/775533882/el-derecho-de-vivir-en-paz-gives-voice-to-protesters-in-chile. Läst 10 november 2019. 
  16. ^ Vera-Zavala, America. ”America Vera-Zavala: Folket i Chile vill bort från nyliberalismen”. gp.se. http://www.gp.se/1.19811815. Läst 10 november 2019. 
  17. ^ ”Dokument inifrån - Lönesänkarna”. https://www.youtube.com/watch?v=VF__jA7GUhY. Läst 30 oktober 2019. 
  18. ^ ”Lönesänkarna (SVT Dokumentär)”. https://www.youtube.com/watch?v=nRyktQWtwYQ. Läst 30 oktober 2019.