Provinsen Hohenzollern
| Hohenzollern | |||
| Hohenzollernsche Lande | |||
| Region | |||
.svg) Hohenzollerns läge (markerat i rött) i Tyska riket 1871-1918.
| |||
|
|||
| Land |  Tyskland
| ||
|---|---|---|---|
| Delstat | Preussen | ||
| Huvudstad | Sigmaringen | ||
| Area | 1 142 km² | ||
| Folkmängd | 68 282 (1905) | ||
| Befolkningstäthet | 60 invånare/km² | ||
| Idag del av: | Baden-Württemberg | ||
 Karta över Hohenzollern.
| |||
Hohenzollern var en de facto preussisk provins mellan 1850 och 1946 och ursprungsområde för den tyska fursteätten Huset Hohenzollern.
Den bildade en lång, smal landsträcka, som omgavs i öster, norr och väster av Württemberg, i väster och söder av Baden, samt nio strödda enklaver i Baden och Württemberg. De flesta av invånarna var katoliker.
Provinsen, som till största delen är bergig (Rauhe Alb och i norr Schwarzwald), vattnas i söder av Donau och i norr av Neckar.
Jordbruk och boskapsskötsel var landets viktigaste näringsgrenar.
Provinsen Hohenzollern bildade regeringsområdet Sigmaringen, som underindelades i fyra ämter: Sigmaringen (huvudstad), Gammertingen, Hechingen och Haigerloch. Amtet Hechingen omfattade det forna furstendömet Hohenzollern-Hechingen eller det gamla grevskapet Hohenzollern (236 km2), de övriga furstendömet Hohenzollern-Sigmaringen (906 km2), som utgjordes av två, genom Hohenzollern-Hechingen skilda delar, "Oberland" och "Unterland".
I judiciellt hänseende lydde Hohenzollern under Oberlandesgericht i Frankfurt am Main och i katolska kyrkoärenden till ärkebiskopsstiftet Freiburg.
Efter Tysklands nederlag i andra världskriget upplöstes provinsen Hohenzollern och uppgick 1946 i Württemberg-Hohenzollern.
Idag ingår området i det tyska förbundslandet Baden-Württemberg, där det delats upp mellan kretsarna Sigmaringen och Zollernalbkreis som också omfattar områden som inte tillhörde Hohenzollern.
Källa[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hohenzollern, 1904–1926.
