Psykisk hälsa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om det mentala tillståndet psykisk hälsa. För organisationen med samma namn, se Föreningen Psykisk Hälsa.

Psykisk hälsa är ett inre tillstånd av mentalt välbefinnande, motsatsen till psykisk sjukdom eller störning. Definitionen av psykisk hälsa har under perioder pendlat mellan att utgå från normalitetsbegreppet, mellan att utgå från verklighetsuppfattning och andra jagfunktioner, mellan bedömningar av den inre upplevelsen (psykoanalys), bedömningar av beteendet (behaviorism) och medicinska studier av hjärnans och centrala nervsystemets funktioner (personlighetsgenetik, neurologi och neuroendokrinologi). Psykisk hälsa studeras särskilt inom den så kallade positiva psykologin.

Förekomst av psykiskt välbefinnande[redigera | redigera wikitext]

Psykisk hälsa har ofta definierats som förekomsten av mentalt välbefinnande. I anslutning till den definitionen av psykisk störning, har den amerikanska forskaren Corey L. M. Keyes uppställt tretton symtom på psykisk hälsa. De första två symtomen kallar han hedoni och de övriga positiv funktionalitet.[1]

  1. Positiv affekt - vid gott humör, lugn och full av liv.
  2. Upplevd lycka och nöjdhet - känner sig nöjd och tillfreds med livet.
  3. Självacceptans - har en positiv bild av sig själv, sitt förflutna och accepterar olika aspekter av självet.
  4. Social acceptans - har en positiv bild av andra samtidigt som personen accepterar olikheter och människors komplexitiet.
  5. Personlighetsutveckling - visar insikt i sin potential och utveckling och öppenhet inför utmaningar.
  6. Social aktualisation - anser att människor och samhället kan utvecklas positivt och växa.
  7. Mening med livet - har målsättningar som ger livet en mening.
  8. Social kontribution - anser sig ha något att tillföra samhället, och att vad man gör är av värde för andra.
  9. Behärskning av omgivningen - klarar av att behärska komplicerade miljöer och kan välja miljö som passar sina behov.
  10. Social koherens - intresserad av samhället eller omgivningen, och anser att samhället är meningsfullt och begripligt.
  11. Autonomi - är självgående med av samhället accepterade eller konventionella uppfattningar, och kan stå emot oönskat grupptryck.
  12. Goda mellanmänskliga relationer - har varma, tillitsfulla och tillfredsställande relationer, och har förmåga till initimitet och empati.
  13. Social integration - har en känsla av att vara en del av samhället, och att samhället är ett stöd.

Frånvaro av psykisk störning[redigera | redigera wikitext]

Omvänt kan psykisk hälsa definieras som frånvaron av psykiska problem, det vill säga en psykisk störning. Till frånvaron av psykisk störning hör hur man hanterar vardagen med dess problem, till exempel stress, livsförändringar, samt de förluster och lidanden som hör till ett vanligt liv.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Corey L. M. Keyes, Mental Illness and/or Mental Health? Investigating Axioms of the Complete State Model of Health, Journal of Consulting and Clinical Psychology 2005, Vol. 73, No. 3, 539–548