Puebloindianer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Pueblo de Taos, ca 1920
Karta över indianreservat i New Mexico som visar var några av de viktigaste pueblos är belägna.
Laguna Pueblo invånare

Puebloinidianer (efter spanskans pueblo = by), bofasta, åkerbrukande indianer i Arizona-New Mexico och angränsande områden i norr. Anasazifolket var deras förfäder.

Karaktäristika[redigera | redigera wikitext]

Puebloindianerna var kända för sina så kallade byhus; fyrkantiga hus med platta tak uppförda av soltorkat tegel (adobe) intill och ovanpå varandra till stora terrassformade komplex. Kulturen är ca 1 000 år gammal och den som bäst bevarats i våra dagar. I bland annat Taos, New Mexico, lever puebloindianerna fortfarande i byhus. Puebloindianerna var skickliga vävare (de anses ha överbringat vävkonsten till navahoerna) och krukmakare, och de använde sig av konstbevattning. Med undantag för ett uppror 1680 har puebloindianerna i stort sett levt i fred med de vita.

Pueblofolk[redigera | redigera wikitext]

Puebloindianerna tillhör samma kultursfär men utgör inte en gemensam etnisk grupp eller språkgrupp. Vid folkräkningen 2000 rapporterade 74,085 människor att de räknade de sig som helt eller delvis tillhörande något pueblofolk.[1]

Puebloindianerna kan uppdelas i ökenpueblos (hopi och zuñi) och flodpueblos vid Rio Grande (övriga).

Förhistoria[redigera | redigera wikitext]

Berömda byhusruiner från förhistorisk tid är bland annat Vita huset i Canyon de Chelly, Arizona, Klippapaltset i Mesa Verde nationalpark, Colorado, samt (den största) Pueblo Bonito i Chaco Canyon, New Mexico.

De bäst bevarade klippboningarna är verkligen mycket sevärda. När man besöker Klippalatset i nationalparken Mesa Verde i Colorado rundar man ett hörn och ser plötsligt framför sig en stad med murar, torn och hus på en klipphylla ovan stupet. Över det hela välver sig det utskjutande klipptaket. Boplatsen liknar på sätt och vis en riddarborg. Taken har störtat in, i övrigt är byggnaderna väl bevarade. Klippalatset var lätt att försvara mot fiender, men att släpa vatten och mat uppför branterna var besvärligt och tidsödande.Ca 1270 bodde här omkring 500 människor. Detta gamla minnesmärke upptäcktes så sent som 1888 av ett par cowboys.

Det kan vara intressant att notera att de första vinplantorna i USA:s historia kom i jorden i Senecu, en liten puebloby i New Mexico, ca 100 år före Kalifornien. Franciskanermunkar förde med sig plantorna, troligtvis ända från Spanien.[källa behövs]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Pueblorevolten 1680[redigera | redigera wikitext]

En revolt utbröt den 10 maj 1680 bland puebloindianerna i den spanska besittningen New Mexico. De sedan länge förtryckta indianerna anföll under sin ledare Popé huvudstaden Santa Fé den 15 augusti. Efter fem dagars belägring föll staden och i de följande striderna dödades omkring 500 spanjorer. Indianerna lyckades fördriva samtliga vita från sitt land, men spanjorerna återvände i början av 1690-talet under ledning av Diego de Vargas och underkuvade på nytt indianerna efter långa och blodiga strider.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Englund, Erik & Yvonne Svenström, Indianernas När Var Hur (1981)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Census 2000 PHC-T-18. American Indian and Alaska Native Tribes in the United States: 2000”. United States Census Bureau. http://www.census.gov/population/cen2000/phc-t18/tab001.pdf. Läst 2010-03-24.  (engelska)