Putin måste avgå

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
En demonstrant uppmanar att underteckna uppropet "Putin måste avgå". Bilden är från den förbjudna demonstrationen i Moskva den 20 mars 2010, s.k. "Vredens dag".

"Putin måste avgå" (på ryska: Путин должен уйти) är en webbplats och en offentlig kampanj av samma namn organiserade för insamlingen av namnteckningar under ett upprop med krav på avgång av Rysslands premiärminister Vladimir Putin. Kampanjen inleddes på Internet den 10 mars 2010[1] av ryska oppositionsaktivister och flera framstående figurer inom rysk kultur.

Uppropets innehåll[redigera | redigera wikitext]

Texten av uppropet, riktat till "Rysslands medborgare", innehåller en kraftigt negativ bedömning av Vladimir Putins verksamhet. Den säger bl.a.:

Vi hävdar att den sociala och politiska konstruktion som dödar Ryssland och har nu ålegat medborgarna i vårt land har en arkitekt, en kurator och en förmyndare. Hans namn är Vladimir Putin. Vi förklarar att inga väsentliga reformer kan genomföras i Ryssland idag, så länge som Putin kontrollerar den verkliga makten i landet. <...> Att göra av med putinismen är det första, men obligatoriska steget på vägen mot ett nytt, fritt Ryssland.[2]

Uppropet uppräknar Putins misslyckade reformer ("allt som kunde förstöras har förstörts") och påstådda brott, såsom det andra Tjetjenienkriget och bombning av flerbostadshus.

I texten kritiserats också den bortgångne presidenten Boris Jeltsin och kretsen av hans rådgivare och släktingar ("Familjen"), som upphöjde Putin till president för att garantera sin egen säkerhet. Uppropet kallar den nuvarande presidenten Dmitrij Medvedev "en lydig platsväktare", "en modern Simeon Bekbulatovitj".

Författarna uppmanar brottsbekämpande myndigheterna och säkerhetstjänstemän att inte stå emot folket och inte utföra kriminella order.

Den egentlige författare av texten har inte nämnts, men enligt olika källor[3][4] var det en grupp skribenter med Garri Kasparov som huvudansvarig. Senare sade Kasparov om arbetet på denna text:

En nyckelroll spelades av själva texten, till vilken vår grupp författare ägnade nästan två veckor. Min huvudsakliga uppgift var att samla in synpunkter och få godkännande av texten från samtliga undertecknare - från Vladimir Bukovskij till Jurij Muchin. Detta arbete krävde ett noggrant val av ord och placering av semantiska betoningar. Det var inte lätt att formulera det viktigaste budskapet i uppropet. I början undersöktes två varianter: "Avskeda Putin!" och "Ner med Putin!". Den första varianten förkastades, eftersom det var en tydlig uppmaning till Medvedev, den andra tydde på bolsjevismen. Två dagar före lanseringen av projektet kom jag på frasen "Putin, till utgången!",[5] som passade alla. Dessutom, en känslig fråga var karakteriseringen av 1990-talet. Vid uttrycket av en negativ inställning till denna period, var det nödvändigt att inte passera en viss gräns och därmed orsaka en förkastelse från sådana människor som, till exempel, Boris Nemtsov. Vårt samarbete har visat sig vara mycket framgångsrikt, eftersom vi har skapat en text, med vilken vi lyckats övervinna fragmenterigen i samhället.[6]

Undertecknare[redigera | redigera wikitext]

Vid publiceringen var uppropet undertecknad av 34 framstående offentliga personer med olika ideologiska inriktningar: människorättsförsvararna Jelena Bonner och Lev Ponomarev, dissidenten och författaren Vladimir Bukovskij, politikerna Garri Kasparov, Vladimir Milov, Ilja Jasjin, Boris Nemtsov och Jurij Muchin, ekonomen Andrej Illarionov, författarna Zachar Prilepin och Victor Sjenderovitj, musikern Michail Borzykin mm. Många av dem är medlemmar i en oppositionsorganisation - Nationalförsamlingen av Ryska federationen.[7][8]

Bland välkända personer som undertecknat uppropet senare finns politikerna Valeria Novodvorskaja och Marina Salje, människorättsaktivisterna Sergej Kovalev och Alexandr Podrabinek, advokaten Michail Trepasjkin, författarna Vladimir Pribylovskij och Viktor Suvorov, regissören Andrej Nekrasov, historikern Boris Sokolov, fysikern Vladimir Zacharov, ekonomen Michail Delyagin och många andra (i den ryska versionen av denna artikel finns en mycket längre lista).

Kända oppositionspolitiker som f.d. premiärministern Michail Kasianov,[9] f.d. parlamentsledamoten Vladimir Ryzjkov[10] och författaren Eduard Limonov[11] har stött kampanjen, trots att de inte har undertecknat uppropet.

Publiceringen av uppropet[redigera | redigera wikitext]

Den 10 mars 2010 publicerades upproret i nättidningen Jezjednevnyj Zjurnal[12] och namninsamlingen startades. Samma dag attackerades Jezjednevnyj Zjurnals webbplats av hackers. Senare den 10 mars överfördes insamlingen av underskrifter till den särskilt inrättade webbplatsen PutinaVotstavku.ru. Den 10 mars publicerats uppropet också av nyhetswebbplatser, Grani.ru och Kasparov.ru. Sedan nämndes den av andra massmedier.

Kampanjens gång[redigera | redigera wikitext]

Under den första månaden efter offentliggörandet av uppropet växte antalet underskrifter med i genomsnitt ca 1000 per dag. Sedan har dock ökandet minskat, och i november 2010 går ökningen mycket långsamt. Så här har det gått hittills med insamlingen:

  • 16 mars: 10.000
  • 27 mars: 20.000
  • 9 april: 30.000
  • 28 april: 40.000
  • 14 juni: 50.000
  • 1 oktober: 60.000
  • 6 januari 2011: 70.000[13]
  • 12 mars: 80.000
  • 6 juni: 90.000

Mars[redigera | redigera wikitext]

Den 15 mars började webbplatsen PutinaVotstavku.ru informera om kampanjens gång. Det första meddelandet sade att antalet underskrifter kunde ha varit större, om bekräftelser från webbplatsen inte hade blockerats av några populära ryska e-posttjänster. Arrangörerna uttryckte dock en tro att inget motstånd skulle stoppa människor och att uppropet skulle undertecknas av miljontals medborgare.[14]

Från den 17 mars har medlemmar i Förenade civila fronten samlat namnteckningar under uppropet på gator och torg i Moskva.[15][16] Underskrifter samlades på papper även i samband med protestaktioner i Ryssland den 20 mars 2010 (s.k. "Vredes dag").[17]

Den 22 mars meddelade arrangörerna, att två gemenskaper hade skapats för de som undertecknat uppropet - i LiveJournal och Twitter. De föreslog också att diskutera bildandet av ett särskilt socialt nätverk, där varje undertecknare automatiskt skulle få ett konto.[18]

Under mars utvecklades webbplatsen snabbt. Den fick en banner för kampanjen (med en räknare), länkar till mediepartners webbsidor (Grani.ru, Novaja Gazeta, Kasparov.ru m.m.) och gemenskaper i sociala nätverk, samt ett formulär för att fylla i signaturer offline. På webbplatsen skapades avsnitten "Nyheter", "Publikationer", "Utvalda signaturer", "Video" och "Vanliga frågor".

April[redigera | redigera wikitext]

Den 13 april fick undertecknarna ett e-postmeddelande, där de informerades om inrättandet av ett socialt nätverk. Meddelandet innehöll en hyperlänk, på vilken de som ville ansluta sig till Internet-gemenskapen "Putin måste avgå" och få ett nyhetsbrev ombads att klicka.[19]

Den 28 april meddelade arrangörerna att ungefär en tredjedel av alla undertecknare hade uttryckt en vilja ett ansluta sig till nätverket. De sade också att bildandet av nätverket var på gång och att de planerade att besöka de städer där bodde minst flera tiotal nätverksmedlemmar.

I april höll avsnitt på webbplatsen att fyllas i. Även en Facebook-grupp lades till.

Maj[redigera | redigera wikitext]

Vid första maj-demonstrationen i Moskva förklarade Garri Kasparov att kampanjen skulle pågå "tills Putin avgår och Ryssland blir fritt".[20]

Den 12 maj ägde det första mötet med undertecknarna av uppropet rum. I mötet deltog ca 70 personer. Bland talarna var ledarna för Solidaritet: Garri Kasparov, Denis Bilunov, Andrej Piontkovskij och Lev Ponomarev. Deltagarna diskuterade olika idéer om hur man skall främja kampanjen och delade erfarenhet av insamlingen av underskrifter. Till exempel föreslog Piontkovskij att publicera en bok om kampanjen med undertecknarnas kommentarer och förberedda en demonstration av kampanjens anhängare i Moskva.[21]

Webbplatsens marknadsföring genom Google påbörjades.[22] För att skaffa medel för reklam publicerade webbplatsen på sin huvudsida information om konton i olika betalningssystem.

Juni[redigera | redigera wikitext]

Under månaden nådde antalet underskrifter 50 000 personer. I mitten av juni publicerade Boris Nemtsov och Vladimir Milov en "oberoende expertrapport" om Putins tio år vid makten. Rapporten är kritisk till Putin och planeras gå ut i 1 miljon exemplar.[23]

Oktober[redigera | redigera wikitext]

Den 1 oktober nådde uppropet 60 000 underskrifter. Den 20 oktober publicerade webbplatsen en artikel där Michail Chodorkovskij säger att "makten snart blir tvungen att avgå". [24]

I början av oktober grundade aktivister i Solidaritet och andra oppositionsgrupper "Femkravskommittén”. Den lade fram följande krav:

1. Avgång av regeringen med premiärministern Vladimir Putin. 2. Upplösningen av båda kamrarna i den Federala församlingen. 3. Förrättning av förtida val, fria och konkurrenskraftiga. 4. En radikal förnyelse av personalen av polis- och säkerhetstjänster. 5. En transparent budget till folkets tjänst och landets utveckling".[25]

Kommitténs medlemmar deltog i flera protestmöten i Moskva. De lämnade också in en ansökan till stadshuset i Moskva för ett protestmöte mot Putins regering. Stadshuset samtyckte med denna begäran.[26]

I mötet den 23 oktober på Pusjkin torget deltog ungefär tusen personer, bland annat Förenade medborgarfrontens ledare Garri Kasparov, ledaren av Vänsterfronten Sergej Udaltsov, ledaren för rörelsen "För mänskliga rättigheter" Lev Ponomarev.

Nästa protestmöte är planerat till 12 december.[27]

November[redigera | redigera wikitext]

Ilja Jasjins vakt utanför Regeringens hus i Moskva den 18 november 2010

18-19 november höll medlemmar i "Solidaritet" och "Femkravskommittén" enmansvakter utanför Regeringens hus i Moskva med krav på Putins avgång. Vakterna påbörjades av en av Solidaritets ledare Ilja Jasjin, men han greps och slogs ner av personal av Federala säkerhetstjänsten och journalister var tvungna att radera sina foton och videoinspelningar, enligt Jasjins blogg.[28] Domstolen dömde Jasjin till böter för oanständigt språk. De andra vakterna skedde utan störningar.[29], [30]

Januari 2011[redigera | redigera wikitext]

Uppropet nådde 70 000 underskrifter. Sajten flyttas till putinavotstavku.org där underskriftsinsamlingen fortsätter.[31]

Massmedier om kampanjen[redigera | redigera wikitext]

En rad ryska och utländska medier informerade om kampanjen, inklusive

Den 11 mars publicerade Radio free Europe/Radio Liberty en engelsk översättning av hela uppropets text.[2]

Statistiska analyser av undertecknare[redigera | redigera wikitext]

15 mars 2010 publicerade tidningen NewTimes.ru en statistisk analys av undertecknarna utifrån deras bostadsort och yrken och konstaterade att uppropet mest undertecknades av medelklassen.[56]

Den 22 mars publicerade tidningen sin andra analys på en större bas av signaturer (7 500). Artikeln sade att underskrifter hade kommit från hela landet. Undantagen var andra etniska republiker, särskilt i norra Kaukasus. De mest aktiva var Moskva, 28,8% och S:t Petersburg, 11,3%. Ett relativt stort antal underskrifter har levererats av invånarna i Sibiriens och Urals federala distrikt, där industrier drabbade av lågkonjunkturen koncentreras. Den ryska diasporan hade gett 11%. Den ledande yrkesgruppen var tjänstemän (jurister, ekonomer, IT-specialister, chefer) - 21%. De flesta av undertecknarna var män - 83%.[57]

Två månader senare publicerade tidningen den tredje analysen - av 35.018 underskrifter som hade samlats sedan den andra analysen. I april jämfört med mars, fördubblades antalet av dem som angett bostadsort. Andelen kvinnor ökade från 17% till 21% och andelen arbetare ökade från 15% till 23%. Mellan regionerna, Moskva och St Petersburg med deras regioner fortsatte att ockupera ledande positioner: deras andel var 45% av det totala antalet underskrifter. Den snabbast växande var dock Volgas federala distrikt med en ökning av 6,9 gånger.[58]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Гарри Каспаров: В интернет ОМОН не пришлешь Novaja Gazeta, den 17 mars 2010.
  2. ^ [a b] The Anti-Putin Manifesto, 11.03.2010
  3. ^ Гарри Каспаров. Возьмемся за руки, друзья... "ЕЖ", 6.04.10
  4. ^ Особое мнение. Гость: Владимир Рыжков. Echo Moskvy, 12 mars 2010
  5. ^ Sloganen "Putin, till utgången!" finns i själva texten. För titeln har man dock valt frasen "Putin måste avgå"
  6. ^ Гарри Каспаров. Возьмемся за руки, друзья... "Ezjednevnyj Zjurnal", 6 april 2010
  7. ^ Дискуссии о конституции
  8. ^ Сказ о неубитой шкуре
  9. ^ РНДС. Вместе с гражданами!, 12 mars 2010
  10. ^ Особое мнение. Гость: Владимир Рыжков
  11. ^ Лимонов отказался подписывать обращение за отставку Путина. // Правда.ру, 11 mars 2010
  12. ^ «ЕЖ» опубликовал обращение с призывом «Путин должен уйти!», его подписали уже более 350 человек. // NEWSru.com, 11 mars 2010
  13. ^ Юрий Белов. Итоги десяти месяцев и наши задачи. 10.01.2010
  14. ^ Новости | Путин должен уйти
  15. ^ ОГФ собирает подписи за отставку Путина 17.04.2010
  16. ^ В Москве возле метро Кропоткинская проходит пикет ОГФ за отставку Путина 16.04.2010
  17. ^ Blog of the Solidarity: Olga Kurnosova's speech at the rally in St. Petersburg 20 mars 2010
  18. ^ Meddelande från arrangörerna, 22 mars 2010.
  19. ^ Meddelande från arrangörerna, 13 april 2010
  20. ^ Фестиваль искусств и протеста. Radio Liberty, 1 maj 2010
  21. ^ И в реальности против. Подписанты сайта "Путина в отставку" впервые встретились вживую. "Объединенный гражданский фронт", 12 мая 2010 г.
  22. ^ Финансирование рекламной кампании в Гугл, 15 мая 2010 г.
  23. ^ Путин. Итоги. 10 лет: независимый экспертный доклад « Путин. Итоги
  24. ^ Михаил Ходорковский: Нынешней властной элите скоро придется уйти | Публикации | Путин должен уйти Arkiverad 13 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  25. ^ Основные требования комитета. «Комитет пяти требований»
  26. ^ Власти согласовали антипутинский митинг на Пушкинской площади
  27. ^ Около тысячи человек приняли участие в митинге "Путина в отставку". Грани.ру. 23.10.2010
  28. ^ El pueblo unido jamás será vencido - ФСО закон не писан
  29. ^ Илья Яшин оштрафован на тысячу рублей за "мелкое хулиганство". Грани.ру, 18.11.2010
  30. ^ У дома Правительства Москвы прошла серия одиночных пикетов с требованием отправить правительство Владимира Путина в отставку. "Эхо Москвы", 19.11.2010
  31. ^ Путин должен уйти Arkiverad 13 mars 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  32. ^ Радио ЭХО Москвы :: Особое мнение, 15.03.2010 19:08: Евгения Альбац
  33. ^ Сергей Митрофанов: Свидригайлов должен уйти! - ПОЛИТ.РУ
  34. ^ Гарри Каспаров: В интернет ОМОН не пришлешь Novaya Gazeta, den 17 mars 2010.
  35. ^ Несгибаемый борец - Известия
  36. ^ Интернет-инструкция. Против Путина началась кампания в Сети Nezavisimaja Gazeta 12 mars 2010.
  37. ^ Лимонов отказался подписывать обращение за отставку Путина
  38. ^ Собеседник. Путин должен уйти? Интервью Захара Прилепина Arkiverad 5 mars 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  39. ^ Эксперт: Вековая мечта русской интеллигенции (av Maksim Sokolov)
  40. ^ Why Putin Should Leave. By Vladislav Inozemtsev. The Moscow Times. 14 April 2010, en gratis kopi av denna artikel
  41. ^ Missnöjet med Putin jäser öppet 20 mars 2010
  42. ^ Tusinder kræver Putins afgang. Ekstra Bladet, 20.mar.2010
  43. ^ Medvedev danner nyt parti. Dagbladet Information, 19 mars 2010
  44. ^ Сайт "Путин должен уйти" и барьер для оппозиции. ВВС, 26 mars 2010
  45. ^ «Несогласные» в России пробуют новую форму протестной борьбы: интернет-бунт. // Deutsche Welle, 14 mars 2010
  46. ^ The Kremlin's Helplessness: Discontent Grows over Moscow's Impotency in Dealing with Terror. Spiegel, 04/05/2010
  47. ^ Frankfurter Rundschau. Putins dunkle Geheimnisse. 18.03.2010
  48. ^ Russische Oppositionelle sammeln Unterschriften für Putin-Rücktritt 11.03.2010
  49. ^ Courrier International. Une pétition pour le départ de Poutine, 12.03.2010
  50. ^ Регионы выбрали
  51. ^ Neo-Soviet Russia and America, 17 mars 2010
  52. ^ Leon Aron. Russia’s New Protesters. The Weekly Standard, 7 juni 2010, Vol.15, No.36
  53. ^ «Первый Кавказский» об акции «Путин должен уйти», 11.03.2010
  54. ^ Petiţie online pentru demiterea lui Vladimir Putin 12.03.2010
  55. ^ ”Gabriele Cazzulini. Putin ha sempre saputo come si governa la Russia: col pugno di ferro. 10 augusti 2010”. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100816064646/http://www.loccidentale.it/articolo/putin+%C3%A8+in+crisi,+ma+ha+un+piano.0094176. Läst 29 augusti 2010. 
  56. ^ «Путин должен уйти». Средний класс требует отставки премьера. The New Times, 15 mars 2010 Arkiverad 26 mars 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  57. ^ В интернете продолжается кампания под лозунгом «Путин должен уйти». The New Times, 22 mars 2010 Arkiverad 27 mars 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  58. ^ Просят на выход Arkiverad 3 juni 2010 hämtat från the Wayback Machine.. // The New Times, 31 maj 2010

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]