Hoppa till innehållet

Pygmékaskelot

Från Wikipedia
Pygmékaskelot
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
storleksjämförelse mellan pygmékaskelot och människa
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningValar
Cetacea
UnderordningTandvalar
Odontoceti
FamiljKaskeloter
Physeteridae
SläkteKogia
ArtPygmékaskelot
K. breviceps
Vetenskapligt namn
§ Kogia breviceps
AuktorBlainville, 1838
Utbredning
Pygmékaskelotens utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Pygmékaskelot (Kogia breviceps) är den näst minsta arten i familjen kaskeloter. Den minsta är dvärgkaskelot. Den har, som kaskeloten och dvärgkaskeloten, en olja som kallas valrav (spermaceti) i huvudet.

Artepitetet i det vetenskapliga namnet är sammansatt av de latinska orden brevis (kort) och ceps (huvud).[2]

Pygmèkaskeloten blir ca 3,5 meter lång. Den väger cirka 400 kg. Pygmékaskeloten är mer lik kaskeloten än dvärgkaskeloten, då huvudet är fyrkantigare. Ryggfenan är mycket liten. Pygmékaskeloten är egendomligt färgad, den är blågrå på ryggen men rosa på magen.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Pygmekaskeloter lever huvudsakligen ensamma, men ibland bildar de grupper med upp till sex individer. Parningssäsongen är vanligtvis på sommaren. Valen hittas i tempererade hav, och ganska kustnära. Födan består av bläckfisk. Den klassas av IUCN under kunskapsbrist.

Pygmékaskeloten är en tandval som tillsammans med dvärgkaskeloten tillhör släktet Kogia.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Pygmy sperm whale, 8 oktober 2008.
  1. ^ Kogia brevicepsIUCN:s rödlista, auktor: Kiszka, J. & Braulik, G. (2019), besökt 8 april 2023.
  2. ^ Conder & Strahan, red (2007). Kogia breviceps. Dictionary of Australian and New Guinean Mammals. CSIRO PUBLISHING. sid. 62. ISBN 978-0-643-10006-0