Qanon

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bokstaven Q
Bokstaven Q används som en symbol för rörelsen.
USA:s dåvarande vicepresident Mike Pence med två poliser i Florida från Broward County:s SWAT-team 2018, varav den till vänster har QAnons röd-svarta Q-emblem på uniformen
Qanon-flagga vid Kapitolium den 6 januari 2021, före Stormningen av Kapitolium

Qanon, [/kjuː əˈnɒn/], vanligen stiliserat QAnon, är en högerextrem konspirationsteori som framträtt i USA under Donald Trumps presidentskap 2017.[1][2][3] Enligt Qanon leder Trump en hemlig kamp mot "Den djupa staten", ett internationellt nätverk av sataniska pedofiler. Många Qanon-anhängare menar vidare att nätverkets medlemmar inte bara begår sexuella övergrepp mot barn utan även mördar dem för att utvinna ett livsförlängande ämne ur deras blod.[4]

Bland de sammansvurna inom Den djupa staten ingår enligt Qanon ledare inom Demokratiska partiet som Hillary Clinton och Barack Obama, religiösa ledare som Dalai Lama och påve Franciskus och personer från amerikansk film och TV som Tom Hanks, Oprah Winfrey och Ellen DeGeneres.[4]

I en TV-sänd utfrågning den 15 oktober 2020 valde Trump att inte ta avstånd från Qanon. I stället påstod han att han inte visste så mycket om Qanon mer än att de var starkt emot pedofili, och att han var enig med dem om detta. [5]

Anhängare bär tröjor, plakat och märken med bokstaven Q. De använder även akronymen "WWG1WGA" vilket står för "Where we go one we go all".[6]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Konspirationsteorin inleddes med inlägg på internetforumet 4chan, av en användare som kallade sig "Clearance Q Patriot", senare känd som Q, i oktober 2017. Användaren påstod sig vara säkerhetsprövad och hade den högsta klassen, Q, hos USA:s energimyndighet som hanterar USA:s kärnvapen och kärnvapenprogram. Användaren postade i forumtråden "Calm before the storm", ungefär "lugnet före stormen". Forumtråden tog namnet från en kommentar av Trump som han lämnade under ett fotograferingstillfälle med den högsta militära ledningen, en av journalisterna frågade "vilken storm" och fick svaret "ni får se".[7][8] Det skapade många diskussioner om vad han hade menat, och forumtråden på 4chan var en av dem. I tråden lade användaren Q ut meddelanden som han kallade "crumbs", ungefär smulor. Användaren hävdade att han hade som uppgift att informera allmänheten om att Donald Trump arbetar mot och bekämpar en alternativ regering som har styrt USA i decennier.[7] Meddelandena är kryptiska och tolkas av användare som sedan sprider tolkningarna i andra sociala medier.[9] De har tolkat det som att stormen är massarresteringar av personer inom en "stat i staten" som Trump måste bekämpa. Dessa personer är bland annat politiska motståndare till Donald Trump som Barack Obama, Hillary Clinton och John McCain, men även kändisar inom underhållning som Tom Hanks och Oprah Winfrey. Förutom att försöka kontrollera statsapparaten anklagas de utpekade för att vara del i en stor pedofilring och liknande.[1][10][11]

Inlägg på anonymiseringstjänsterna avslutas med en tresiffrig kod för att koppla inlägg till en användare. Variationer i den och analyser av inläggen antyder att det är fler personer bakom inläggen, och det ingår i konspirationsteorin att det är en grupp bestående av militära ledare som är lojala mot Trump.[1][10]

Qanon var från början en benämning och hashtag som relaterade till inläggen av Q, och som senare övergick till att betyda konspirationsteorierna som skapats genom de inläggen. Användaren har lämnat 4chan och flyttat till 8chan och dess efterföljare 8kun.[10]

Genomslag[redigera | redigera wikitext]

Bokstaven Q och slogans med bokstaven började dyka upp på öppna möten som Trump anordnade under 2018.[6] Tolkningarna har spridit sig från 4chan till öppnare sociala medier som Reddit, Facebook och Youtube. Flera valbara republikaner har gjort blinkningar mot Qanons teorier.[12] Vid ett par tillfällen har personer med utgångspunkt i teorierna genomfört kriminella handlingar. Till exempel stoppade en anhängare bilar vid Hooverdammen under vapenhot och en person sköt en maffiaboss i New York i syfte att göra ett envarsgripande.[12][13][14]

Qanon har spritt sig utanför USA och amerikansk politik och inlemmat flera andra konspirationsteorier. Som att coronaviruset är ofarligt eller spridits av "den djupa staten", eller att mobilnätet 5G används för att kontrollera medborgarna på olika sätt. Personer har uppträtt med Qanonrörelsens symboler även vid demonstrationer i Europa, exempelvis på Brexitdemonstrationer i Storbritannien, demonstrationer om EU i Finland, bland de Gula västarna i Frankrike och vaccinationsmotståndare i Italien.[15][16][17] Personer som granskar Qanon menar att rörelsen spridning beror på att den använder samma mekanismer som ett ARG-spel, Alternate reality game, där olika platformar på internet samverkar och interagerar med verkliga eller konstruerade skeenden och händelser.[16][17]

Qanon-anhängare[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Arit John (15 juli 2020). ”Satanism and sex rings: How the QAnon conspiracy theory has taken political root” (på amerikansk engelska). Los Angeles Times. https://www.latimes.com/politics/story/2020-07-15/qanon-conspiracy-theory-congressional-candidates. Läst 22 juli 2020. 
  2. ^ Chris Francescani (22 september 2020). ”QAnon's growth mirrors sharp spike in far-right extremist violence in US: Experts” (på engelska). ABC News. https://abcnews.go.com/Politics/qanons-growth-mirrors-sharp-spike-extremist-violence-us/story?id=73079916. Läst 7 oktober 2020. 
  3. ^ Tina Nguyen (12 juli 2020). ”Trump isn't secretly winking at QAnon. He's retweeting its followers.” (på engelska). Politico. https://www.politico.com/news/2020/07/12/trump-tweeting-qanon-followers-357238. Läst 22 juli 2020. 
  4. ^ [a b] What Is QAnon, the Viral Pro-Trump Conspiracy Theory? New York Times 16 oktober 2020. Läst 20 oktober 2020.
  5. ^ Trump refuses to disavow QAnon conspiracy theory during town hall, The Guardian 16 oktober 2020. Läst 20 oktober 2020.
  6. ^ [a b] Isaac Stanley-Becker (1 augusti 2018). ”‘We are Q’: A deranged conspiracy cult leaps from the Internet to the crowd at Trump’s ‘MAGA’ tour” (på engelska). Washington Post. https://www.washingtonpost.com/news/morning-mix/wp/2018/08/01/we-are-q-a-deranged-conspiracy-cult-leaps-from-the-internet-to-the-crowd-at-trumps-maga-tour/. Läst 22 juli 2020. 
  7. ^ [a b] Martineau, Paris (19 december 2017). ”The Storm Is the New Pizzagate — Only Worse” (på amerikansk engelska). Intelligencer. https://nymag.com/intelligencer/2017/12/qanon-4chan-the-storm-conspiracy-explained.html. Läst 22 juli 2020. 
  8. ^ Colvin, Jill. ”Trump, in photo op, talks of 'calm before the storm'”. Business Insider. https://www.businessinsider.com/ap-trump-in-photo-op-talks-of-calm-before-the-storm-2017-10. Läst 22 juli 2020. 
  9. ^ Brandy Zadrozny och Ben Collins (14 augusti 2018). ”Who is behind the Qanon conspiracy? We've traced it to three people” (på engelska). NBC News. https://www.nbcnews.com/tech/tech-news/how-three-conspiracy-theorists-took-q-sparked-qanon-n900531. Läst 22 juli 2020. 
  10. ^ [a b c] LaFrance, Adrienne (juni 2020). ”The Prophecies of Q”. The Atlantic. ISSN 1072-7825. https://www.theatlantic.com/magazine/archive/2020/06/qanon-nothing-can-stop-what-is-coming/610567/. Läst 22 juli 2020. 
  11. ^ Hultin, Therese Larsson (12 augusti 2018). ”Trumps mål enligt ny konspiration: Stoppa världens pedofiler”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/trumps-mal-enligt-ny-konspiration-stoppa-varldens-pedofiler. Läst 22 juli 2020. 
  12. ^ [a b] McIntire, Mike; Roose, Kevin (9 februari 2020). ”What Happens When QAnon Seeps From the Web to the Offline World” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2020/02/09/us/politics/qanon-trump-conspiracy-theory.html. Läst 22 juli 2020. 
  13. ^ Mansell, WIlliam (13 februari 2020). ”Man pleads guilty to terrorism charge after blocking Hoover Dam bridge with armored truck” (på engelska). ABC News. https://abcnews.go.com/US/man-pleads-guilty-terrorism-charge-blocking-bridge-armored/story?id=68955385. Läst 22 juli 2020. 
  14. ^ Watkins, Ali (21 juli 2019). ”He Wasn’t Seeking to Kill a Mob Boss. He Was Trying to Help Trump, His Lawyer Says.” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2019/07/21/nyregion/gambino-shooting-anthony-comello-frank-cali.html. Läst 22 juli 2020. 
  15. ^ ”QAnon goes European” (på amerikansk engelska). POLITICO. 23 oktober 2020. https://www.politico.eu/article/qanon-europe-coronavirus-protests/. Läst 18 januari 2021. 
  16. ^ [a b] ”En kvinna från Helsingfors berättar hur hon råkade i klorna på QAnon – konspirationsteorin samlar anhängare med bland annat retorik om upplysning” (på sv-FI). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2020/11/02/en-kvinna-fran-helsingfors-berattar-hur-hon-rakade-i-klorna-pa-qanon. Läst 18 januari 2021. 
  17. ^ [a b] QAnon Is Like a Game—a Most Dangerous Game” (på amerikansk engelska). Wired. ISSN 1059-1028. https://www.wired.com/story/qanon-most-dangerous-multiplatform-game/. Läst 18 januari 2021. 
  18. ^ [a b] Twitter bans Michael Flynn, Sidney Powell in QAnon account purge på NBC den 9 januari 2021
  19. ^ [a b] Del Rosario, Nicole (8 januari 2021). ”Twitter suspends Michael Flynn, Sidney Powell’s accounts for QAnon conspiracy theories”. WSLS. https://www.wsls.com/news/local/2021/01/08/twitter-suspends-michael-flynn-sidney-powells-accounts-for-qanon-conspiracy-theories/. Läst 19 januari 2021. 
  20. ^ QAnon supporter Marjorie Taylor Greene wins seat in US House i The Guardian den 4 november 2020

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]