Rätans socken
| Rätans socken | |
| Socken | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Jämtland |
| Härad | - |
| Koordinater | 62°28′38″N 14°32′55″Ö / 62.47722°N 14.54861°Ö |
| Kyrkby | Rätan |
| Area | 793 km²[1] |
| Folkmängd | 799 (2000)[2] |
| Befolkningstäthet | 1 invånare/km² |
| Geonames | 8127401 |
| Sockenkod | 2561 |
 Rätans socken i - Jämtland.
| |
Rätans socken ligger i Jämtland, ingår sedan 1971 i Bergs kommun och motsvarar från 2016 Rätans distrikt.
Socknens areal är 792,50 kvadratkilometer, varav 761,10 land[1] År 2000 fanns här 799 invånare[2]. Tätorten kyrkbyn Rätan med sockenkyrkan Rätans kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Rätans socken bildades på 1530-talet genom en utbrytning ur Bergs socken och tillhörde Norge fram till freden i Brömsebro år 1645. 1891 överfördes Turingen, Hede, Kroknäs och Lönstersjön från Rätans socken i Jämtlands län till Haverö socken i Västernorrlands län. 1891 överfördes Turingenbyarna, Turingen, Hede, Kroknäs och Lönstensjön, från Rätans socken till Haverö socken och bytte då länstillhörighet till Västernorrlands län, dock kvarliggande i landskapet Jämtland.
Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Rätans församling och för de borgerliga frågorna till Rätans landskommun. Landskommunen uppgick 1971 i Bergs kommun.[2] Församlingen uppgick 2010 i Rätan-Klövsjö församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Rätan, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jämtland. De indelta soldaterna tillhörde Jämtlands fältjägarregemente.[4]
Geografi
Rätans socken ligger kring Ljungan. Socknen är utanför älvdalen en kuperad skogsbygd som i sydväst har höjder som når 900 meter över havet.[5][6][1]
Socknen genomkorsas av Europaväg 45, länsväg 315 samt Inlandsbanan.
Fornlämningar
Man har funnit omkring 70 fornlämningar. De flesta är fångstboplatser från stenåldern. Från järnåldern finns några gravar i strandlägen. I området finns även gott om slagg från medeltida järnhantering. I anknytning till dessa slagghögar finns det fortfarande en del blästerugnar. Vidare finns ungefär 230 fångstgropar.[5][6][7][8]
Namnet
Namnet (1479 Rætan) kommer från kyrkbyn som i sin tur fått namn efter sjön Rätansjön. Förleden rät', 'den raka' syftar då på sjöns form, efterleden är vin, 'betesmark; äng'.[9][6]
Se även
Referenser
Noter
- ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Rätan socken
- ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Rätan socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ [a b c] Nationalencyklopedin
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Rätans socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Rätans socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Externa länkar
- Arkiv relaterade till Rätans socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Rätans socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Namn (geografi) i Rätan socken. Källa: SOFI