Rättspsykiatrisk vård

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Rättspsykiatrisk vård är i Sverige en av den psykiatriska tvångsvårdens två former, och verkställs efter domstols dom i brottmål. Den lag som reglerar verksamheten är lag om rättspsykiatrisk vård (LRV, 1991).

Genom en ändring i LRV gällande från 1 september 2008 infördes öppen rättspsykiatrisk vård, innebärande att personer dömda till rättspsykiatrisk vård efter en period av sluten vård av domstol kan få sin dom kommuterad och därefter inte vara inskrivna vid viss vårdavdelning, men ändå vara skyldiga att hålla regelbunden kontakt med rättspsykiatrin och följa vissa av domstol uppställda villkor avseende boende, sysselsättning, avhållsamhet från droger m.m. Vid misskötsamhet eller försämrad psykisk status kan villkoren bli hårdare och i värsta fall kan domstol besluta att omvandla vården till sluten vård.

Allmänt[redigera | redigera wikitext]

En person som har begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning kan i Sverige dömas till rättspsykiatrisk vård istället för fängelse.[1] Knappt 300 personer per år överlämnas till rättspsykiatrisk vård. Rättspsykiatrisk vård regleras dels av samma lagar som gäller för all vård (hälso- och sjukvårdslagen), dels av lagar som är en del av straffrätten (brottsbalken och lagen om rättspsykiatrisk vård).[1]

Sjukdomar[redigera | redigera wikitext]

Sjukdomarna som behandlas i rättpsykiatri varierar.[1][2] Allvarlig psykisk störning är ett juridiskt begrepp och inte ett medicinskt[1] Det innebär att patienterna i rättspsykiatrin skiljer sig från varandra.[1] Den största diagnosgruppen utgörs av psykossjukdomar men andra vanliga diagnoser är autismspektrumtillstånd och personlighetssyndrom.[1] Patienterna har ofta ett stort vårdbehov.[1]

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Vården inom rättspsykiatrin liknar annan psykiatrisk vård och använder ofta samma behandlingar,[1] men det finns vissa betydande skillnader i psykiatriska diagnoser och läkemedels­behandling.[2]

Läkemedel[redigera | redigera wikitext]

Antipsykotiska läkemedel ges till merparten av patienterna i rätts­psykiatrin, även till de som inte har en psykos­diagnos.[2] I rätts­psykiatrisk vård får fler patienter mer än ett anti­psykotiskt läkemedel, och traditionella anti­psykotiska läkemedel är vanligare än i allmän­psykiatrin.[2] Det behövs idag (2018) fler studier för att klargöra vad detta beror på.[2]

Psykologisk behandling[redigera | redigera wikitext]

Effekterna av psykologiska behandlingar och psykosociala insatser som används i rättspsykiatrisk vård behöver studeras noggrannare för att deras effekt skall kunna utvärderas.[1] Behandlingarnas användbarhet och effekter kan påverkas av att rättspsykiatrisk vård inte är frivillig och av att det är vanligare i rättspsykiatri än i allmänpsykiatri att patienter har flera psykiatriska diagnoser samtidigt.[1]

Psykologiska behandlingar och psykosociala insatser står för en mycket liten kostnad i förhållande till den totala kostnaden. Behandlingar och insatser som leder till kortare vårdtid vore högst sannolikt kostnadseffektiva.[1]

Behandlingar skiljer sig påtagligt mellan olika kliniker i Sverige.[1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l] ”Psykologiska behandlingar och psykosociala insatser i rättspsykiatrisk vård” (på sv). Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/psykologiska-behandlingar-och-psykosociala-insatser-i-rattspsykiatrisk-vard/. Läst 18 juni 2018. 
  2. ^ [a b c d e] ”Läkemedelsbehandling inom rättspsykiatrisk vård” (på sv). Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). https://www.sbu.se/286. Läst 18 juni 2018.