Fairtrade

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Rättvisemärkt)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Fairtrade-märket.
Utställning av Rättvis handel-märkta varor i en dagligvaruaffär i Åbo.

Fairtrade, tidigare Rättvisemärkt, eller Reilu Kauppa[1]/Rejäl handel (i Finland) – är en produktmärkning av råvaror, främst livsmedel, som syftar till att förbättra arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom genom rättvis handel. Märkningen innebär att produkten uppfyller de internationella Fairtrade-kriterierna, som grundar sig på ILO:s åtta kärnkonventioner. Till exempel ska bönder och arbetare ha rätt till den nationellt lagstadgade minimilönen. Fairtrade eftersträvar att gynna det första ledet i handelskedjan, där villkoren oftast är sämst.

En stor del av de Fairtrade-märkta varorna är också ekologiska och exempelvis (i Sverige) KRAV-märkta, men Fairtrade och Krav är oberoende av varandra. Fairtrade ställer dock krav på exempelvis vilka kemikalier som får användas, och uppmuntrar dessutom till ekologisk odling genom att premiera dessa ekonomiskt. Produkter som är Fairtrade-märkta är försedda med en blå och grön symbol på svart botten. Fram till 2004 användes en röd symbol.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Kriterier och procedurer för märkning utarbetas av Fairtrade International,[2] en paraplyorganisation med representanter för ett tjugotal märkningsinitiativ, såsom Fairtrade Sverige, samt representanter för producentnätverken i Afrika, Latinamerika och Asien. Fairtrade International (tidigare FLO) bildades 1997 och har säte i Bonn. Kontrollen sköts av det oberoende ISO17065-ackrediterade certifieringsorganet Flocert [3] som upprättar avtal med producentorganisationer och inspekterar produktionsställena. Inspektionerna utförs av cirka 120 inspektörer från Flocert, av vilka cirka ett hundratal är inriktade mot kontroll av just producentorganisationerna. Avgiften för Fairtrade-certifieringen betalar bland annat dessa inspektioner.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige representeras Fairtrade International[2] av Fairtrade Sverige som består av ett aktiebolag, Fairtrade Sverige AB, som ägs av Landsorganisationen (LO[4]) och Svenska kyrkan samt Föreningen för Fairtrade som har ett fyrtiotal medlemsorganisationer, däribland studieförbund, biståndsorganisationer, kyrkor och konsumentföreningar. Fairtrade Interntional[2] finansieras av märkningsinitiativen, genom bland annat licensintäkter från de varor som säljs på respektive marknad samt sökta organisationsbidrag. Föreningen för Fairtrade är en ideell organisation, som har i uppdrag att bilda opinion och sprida information med syfte att öka konsumentens kännedom och kunskap om Fairtrade. Föreningen finansieras genom sina medlemsorganisationer samt medel från bland andra Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete (genom LO-TCO:s biståndsnämnd), Europeiska kommissionen (Generaldirektoratet för utveckling och samarbete) och Konsumentverket.[5]

Forskning och kritik[redigera | redigera wikitext]

Fairtrade har utsatts för ideologiskt färgad kritik men är också föremål för seriös akademisk forskning. Fairtrade Sveriges organisation med ett bolag ägt av LO och Svenska Kyrkan har kritiserats, men ägarna tar varken ut vinst eller detaljstyr verksamheten[6][7] och en kritisk rapport från Skattebetalarna/Slöseriombudsmannen[8] har visat sig bemängd med felaktigheter.[9] Seriös akademisk forskning kring Fairtrade är mer balanserad och ger såväl positiv som negativ kritik, ibland motsägelsefull. Åtskilliga studier pekar på huvudsakligen positiva effekter för lantarbetare i olika länder.[10][11] [12] En rapport från Agrifood Economics Centre 2009 konstaterar positiva effekter för jordbrukarna och visar att minimipriset fungerar som försäkring vid låga världsmarknadspriser. Däremot ifrågasätter författaren att detta kan fungera i stor skala, utifrån en syn på småskalighet i kontrast till effektivitet och frihandel.[13] En rapport från School of Oriental and African Studies i London diskuterar dåliga arbetsvillkor och löner för säsongsarbetare i Fairtrade-certifierade kooperativ och småföretag i Uganda och Etiopien och rekommenderar bland annat ökat stöd till fackföreningar.[14] Andra hävdar emellertid att studien har stora metodologiska problem.[15] [16][17] Fairtrade välkomnar oberoende forskning som resurs att utveckla verksamheten.[18]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Reilu kauppa” (på fi). www.reilukauppa.fi. Arkiverad från originalet den 26 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170326015913/http://www.reilukauppa.fi/etusivu/. Läst 22 februari 2017. 
  2. ^ [a b c] ”Fairtrade International (FLO): Fairtrade International” (på en). www.fairtrade.net. https://www.fairtrade.net/. Läst 22 februari 2017. 
  3. ^ Flocerts webbplats länk
  4. ^ Mer om organisationen - Fairtrade Sverige” (på sv-SE). Fairtrade Sverige. https://fairtrade.se/resursbank/resurs/mer-om-organisationen/. Läst 22 juni 2017. 
  5. ^ ”Verksamhetsberättelse 2014”. Föreningen för Fairtrade. Arkiverad från originalet den 7 september 2015. https://web.archive.org/web/20150907234924/http://fairtrade.se/wp-content/uploads/2013/07/Verksamhetsberattelse-och-arsredovisning.pdf. Läst 24 augusti 2015. 
  6. ^ ”Fair Trade - en del av LO”. Rebecca Weidmo Uvell. 12 december 2014. http://uvell.se/2014/12/12/fair-trade-en-del-av-lo/. Läst 22 juni 2017. 
  7. ^ Svar på Rebecca Weidmo Uvells blogginlägg - Fairtrade Sverige” (på sv-SE). Fairtrade Sverige. 15 december 2014. https://fairtrade.se/svar-pa-rebecca-weidmo-uvells-blogginlagg/. Läst 22 juni 2017. 
  8. ^ ”Fairtrade - så betalar kommunerna för att bedriva opinionsbildning” (på sv). Mynewsdesk. Skattebetalarnas förening. http://www.mynewsdesk.com/se/skattebetalarna/documents/fairtrade-saa-betalar-kommunerna-foer-att-bedriva-opinionsbildning-79247. Läst 13 mars 2019. 
  9. ^ ”Fairtrade bemöter ledare i Svenska dagbladet och rapport från Slöseriombudsmannen” (på sv-SE). Fairtrade Sverige. 7 juni 2018. https://fairtrade.se/fairtrade-bemoter-ledare-i-svenska-dagbladet-och-rapport-fran-sloseriombudsmannen/. Läst 13 mars 2019. 
  10. ^ ”An Evaluation of Fairtrade Impact on Smallholders and Workers in the Banana Sector in northern Colombia”. https://www.fairtrade.net/fileadmin/user_upload/content/2009/resources/140330-Banana-Colombia-Fairtrade-Impact-Study-final.pdf. Läst 13 mars 2019. 
  11. ^ ”Final Report: Fairtrade Impact Study”. https://www.fairtrade.net/fileadmin/user_upload/content/2009/resources/Final_Report_Fairtrade_Impact_Study.pdf. Läst 13 mars 2019. 
  12. ^ ”The Effects of Fair Trade Certification: Evidence From Coffee Producers in Costa Rica”. https://scholar.harvard.edu/files/nunn/files/fair_trade_draft_february_2018.pdf. Läst 13 mars 2019. 
  13. ^ ”Vad uppnås med Rättvisemärkt”. http://www.agrifood.se/files/agrifood_rapport_20091.pdf. Läst 29 maj 2017. 
  14. ^ ”Fairtrade, Employment and Poverty Reduction in Ethiopia and Uganda”. http://ftepr.org/wp-content/uploads/FTEPR-Final-Report-19-May-2014-FINAL.pdf. Läst 28 maj 2017. 
  15. ^ ”Natural Resources Institute - Fairtrade benefits in the complex world of sustainable development”. www.nri.org. https://www.nri.org/latest/news/2014/fairtrade-benefits-in-the-complex-world-of-sustainable-development?highlight=WyJzb2FzIl0=. Läst 13 mars 2019. 
  16. ^ ”Frågor och svar om rapporten från SOAS, London University” (på sv-SE). Fairtrade Sverige. 14 juli 2014. https://fairtrade.se/fragor-och-svar-om-rapporten-fran-soas-london-university/. Läst 13 mars 2019. 
  17. ^ ”Statement on SOAS report - Fairtrade, Employment and Poverty Reduction in Ethiopia and Uganda” (på en). Fairtrade International (FLO). https://www.fairtrade.net/new/latest-news/single-view/article/statement-on-soas-report-fairtrade-employment-and-poverty-reduction-in-ethiopia-and-uganda.html. Läst 13 mars 2019. 
  18. ^ ”Fairtrade International (FLO): Impact & Research”. www.fairtrade.net. https://www.fairtrade.net/impact-research.html. Läst 13 mars 2019. 

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Booth, Philip & Whetstone, Linda (2007), "Half a cheer for fair trade", Economic Affairs, volym 27 nummer 2, juni 2007
  • Brink, Lindsey (2004), Grounds for complaint? Fair trade and the coffee crisis, Adam Smith Institute
  • Långbergs, Moa & Willborg, Maria (2006), Consumer awareness – producing fairness?, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
  • Weber, Jeremy (2007), "Fair Trade coffee enthusiasts should confront reality", Cato Institute Journal, volym 27 nummer 1
  • Wilson, Tim (2006), "Macchiato Myths: The dubious benefits of fair trade coffee", Institute of Public Affairs Review, volym 58 nummer 2, juli 2006, s. 24-27
  • Coffee Association of Canada (2002), "The current Coffee Crisis – Causes, Analysis and Solutions"
  • The Economist (7 december 2006), "Voting with your trolley"
  • The Economist (11 januari 2007), "On etical food: Letters to the editor"

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]