Bryssel (region)
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Bryssel | |||
| Région de Bruxelles-Capitale (franska) Brussels Hoofdstedelijk Gewest (nederländska) | |||
| Region | |||
|
|||
| Land |  Belgien
| ||
|---|---|---|---|
| Area | 161,382 km² | ||
| Folkmängd | 1 198 726 (1 januari 2018[1]) | ||
| Befolkningstäthet | 7 428 invånare/km² | ||
| Geonames | 2800867 | ||
| Språk | franska, nederländska | ||
 Regionen Bryssels läge i Belgien.
| |||
| Webbplats: www.brussels.irisnet.be | |||
.svg)
Bryssel (officiellt namn på franska Région Bruxelles-Capitale, på nederländska Brussels Hoofdstedelijk Gewest) är en av Belgiens tre federala regioner, tillsammans med Flandern och Vallonien. Regionen omfattar staden Bryssel och är en officiellt tvåspråkig region (franska och nederländska) bestående av 19 kommuner. Den skapades 1989, då Belgien fick sin nuvarande federala struktur. Regionen omfattar 161,382 km² och hade 2018 ett invånarantal av 1 198 726.[1]
I praktiken omfattar "Brysselregionen"/Stor-Bryssel ett större område än den formella, administrativa regionen. Bryssel-Zaventems flygplats ligger i kommunen Zaventem i regionen Flandern, och många av Bryssels villaförorter ligger endera i Flandern eller i Vallonien, exempelvis Waterloo, där Scandinavian School of Brussels är belägen.
Det politiska styret i Bryssel delas även med två federala gemenskaper, Franska och Flamländska gemenskapen som skall tillvarata de olika språkgruppernas intressen.
Kommuner i regionen Bryssel[redigera | redigera wikitext]
| Nr | Franskt namn | Nederländskt namn | Postnummer | Invånarantal (2018) |
|---|---|---|---|---|
| 1 | Anderlecht | Anderlecht | 1070 | 118 382 |
| 2 | Auderghem | Oudergem | 1160 | 33 740 |
| 3 | Berchem-Sainte-Agathe | Sint-Agatha-Berchem | 1082 | 24 830 |
| 4 | Ville de Bruxelles | Stad Brussel | 1000, 1020, 1120, 1130, 1040, 1050 | 179 277 |
| 5 | Etterbeek | Etterbeek | 1040 | 47 786 |
| 6 | Evere | Evere | 1140 | 41 131 |
| 7 | Forest | Vorst | 1190 | 56 008 |
| 8 | Ganshoren | Ganshoren | 1083 | 24 865 |
| 9 | Ixelles | Elsene | 1050 | 86 513 |
| 10 | Jette | Jette | 1090 | 52 201 |
| 11 | Koekelberg | Koekelberg | 1081 | 21 774 |
| 12 | Molenbeek-Saint-Jean | Sint-Jans-Molenbeek | 1080 | 97 005 |
| 13 | Saint-Gilles | Sint-Gillis | 1060 | 50 002 |
| 14 | Saint-Josse-ten-Noode | Sint-Joost-ten-Node | 1210 | 27 032 |
| 15 | Schaerbeek | Schaarbeek | 1030 | 133 010 |
| 16 | Uccle | Ukkel | 1180 | 82 275 |
| 17 | Watermael-Boitsfort | Watermaal-Bosvoorde | 1170 | 25 012 |
| 18 | Woluwe-Saint-Lambert | Sint-Lambrechts-Woluwe | 1200 | 56 303 |
| 19 | Woluwe-Saint-Pierre | Sint-Pieters-Woluwe | 1150 | 41 580 |
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”CHIFFRES DE LA POPULATION PAR PROVINCE ET PAR COMMUNE, A LA DATE DU 1er JANVIER 2016”. ENTITES ADMINISTRATIVES. http://www.ibz.rrn.fgov.be/fileadmin/user_upload/fr/pop/statistiques/population-bevolking-20160101.pdf. Läst 30 juni 2017.
| ||||||||||||||||
|